Sundsvall - Malmö FF2 - 2
Två tandemmål gav oväntad poäng till GIF Sundsvall
En märklig match med två tandem-mål ändade med ett ganska belåtet GIF Sundsvall och ett mäkta besviket MFF. GIF har all anledning att vara nöjda och MFF har lika rätt i att vara besvikna. På sig själva.
GIF ställde upp med Eskelinen i mål, vilket inte var att misstag. Han är ett ämne till en allsvensk målvakt av hög kvalitet. Gracia och Myrestam bildade som förväntat mittbackspar med Tamimi på högerbacken och överraskningen Björkander till vänster. I övrigt var det en förväntad laguppställning. I försvar spelade GIF snarast 5-3-2, med Juanjo som extra mittback.
Matchen inleddes med en eftertrycklig press av Malmö i tio minuter. Efter bara ett par minuter hade Strandberg ett friläge men bollen litet långt ifrån sig och Eskelinen kunde enkelt avvärja situationen. I det här skedet fungerade inte alls GIF:s passningsspel, många syndade med okoncentrerade chanspassningar och bristfällig rörelse. Efter cirka en kvart gick tempot ned, spelet blev mer avvaktande och nu inleds GIF:s väg uppåt i matchen. Man är tålmodig, vågar hålla i bollen och rulla runt med allt större självförtroende. Som alltid speglar prestationen motståndarens tillkortakommanden. Malmö blir från samma tidpunkt i matchen alltmer lama och långsamma in i press.
I mitten av matchen inträffar kvällens mest omtvistade situation. Batanero slår en frispark från ca fem meter utanför straffområdet rakt in i mål. Men målet döms bort då domaren anser att Gracia står offside och påverkar spelet. Det ser inte ut så på reprisen men domaren dömer och herren ger och herren tar.
Efter ca 30 minuter tvingas Bachirou utgå på grund av en skada, vilket påtagligt försvagade MFF. Lewicki flyttas upp till mittfältet och Safari går in som mittback. Från sista tredjedelen av andra halvlek får GIF ett allt fastare grepp om matchen, i takt med att MFF försvagas. Det blir allt längre sekvenser av bollinnehav för GIF, man tar sig nära Malmös straffområde men utan att skapa påtagliga chanser. Andra halvlek var totalt sett en ganska bra prestation av GIF, efter den svaga inledningen.
Fyra minuter in på andra halvlek har Gall ett mycket bra läge när han möter ett inlägg från Sema, men tyvärr skjuter han högt över målställningen. Nu följer en intensiv period där lagen byter chanser med varandra på löpande band. Strandberg blir i stort sett fri i straffområdet men slarvar bort passningen då han inte inser hur gott om tid han har. Direkt därefter nås Hallenius av en eminent djupledspassning från Juanjo men han hamnar i en snäv vinkel och situationen upplöses i intet. Det intensiva skedet avklingar efter en kvart, då båda lagen åter blir mer återhållsamma. Ska inget lag förmå spräcka nollan?
Mönstret bryts i 75:e minuten när en svepande passning når Tamimi utanför straffområdet som avancerar några steg och skjuter ett skott som tar på två MFF:are innan den går i mål. Men MFF kvitterar nästan omedelbart. Strandberg nås av ett långt inlägg (som vi ska vara tacksamma att MFF inte prövade oftare) som han nickar in vid Eskelinens högra stolpe. Det var matchens första tandemmål.
I matchens slutskede kommer nästa sekvens av dubbelmål. MFF tar ledningen när den inbytte Jeremejeff skjuter ett lysande skott vid Eskelinens vänstra stolpe. Det är en bra prestation men den föregås av ett bolltapp centralt i planen och obefintlig press på Jeremejeff när han i godan ro kan måtta sitt skott. Knappt två minuter senare kvitterar GIF efter en tilltrasslad situation där man matar in flera skott och inlägg, som avslutas med att Sema till sist rakar in bollen. Hallenius skapar situationen genom ett föredömligt idogt och uppoffrande spel. Omedelbart efter kvitteringen byts Reyes in istället för Björkander och Skoglund in för Wilson.
Matchens dramatik var över efter det sista tandemmålet. Det var totalt sett en mycket bra insats av GIF. Ingen spelare underpresterade och flera gjorde mycket framstående insatser, bland annat Myrestam, Gracia (är de seriens minsta mittbackspar?), Juanjo (om än med några blamager i protokollet), Wilson och Hallenius. Vad gäller Wilson har uppenbarligen tränarna sett något vi supportrar inte sett. Han spelar i en ny roll som ”interior” och gör det anmärkningsvärt bra om man betänker hur kort tid han prövat på den. Viktigast är att lagprestationen lovar gott. Försvarsspelet ser stabilt ut, även om MFF var vänliga nog att inte pröva GIF alltför hårt. Passningsspelet blev allt bättre under matchen och till sist fick man också en viss utdelning i form av målchanser. Fler spelare tog distinkta löpningar och även om utförandet i de avgörande momenten ofta var för dåligt kan det här spelet bära frukt mot sämre försvar. Passningsspelet var inte heller bara en upprepning av tidigare säsongers bolltrillande. För första gången såg jag konkreta avtryck av det tränarna så ofta talat om att man vill utveckla – spelares förmåga till beslutsfattande. Passningarna var ofta intelligenta i så måtto att man löste problem genom dem, man tog sig ur Malmös press genom distinkta passningar på ett tillslag. Malmö FF såg ikväll inte ut som en guldkandidat. Om laget ska ta ytterligare ett SM-guld, och kvalificera sig till spel i Europa, måste deras centrala mittfält lyfta sig två nivåer uppåt. I nuläget är Jeremejeff deras i särklass bäste anfallare och vi får vara tacksamma för att han inte startade. Men det stora problemet är truppen är tunnare än man både själva kanske velat inse och vad externa bedömare gjort gällande.
Just nu känns det hoppingivande att möta TFF i nästa match. Är det dags för säsongens första trepoängare?
