IFK Göteborg - Sundsvall
0 - 3

Undret i Göteborg

Det tillhör inte GIF Sundsvalls tradition att vinna direkt avgörande matcher. Vi har oftast avancerat till allsvenskan eller klarat kontraktet genom andras förluster eller utan de sista omgångarna blivit direkt avgörande. Men skulle söndagens match mot IFK Göteborg bli en repris av ”undret i Ljungskile”?

Precis som i den avgörande matchen mot Ljungskile 2008 ställdes GIF mot en motståndare utan något annat att spela för än äran. Blåvitts säsong har inte varit något att skriva hem om. Men resultaten på hemmaplan har under hösten varit fullt acceptabla. Matchen illustrerade dock att lag som har något att spela i regel slår ett lag som inte har något att spela för.

GIF Sundsvall valde att inte starta med Naurin som haft en rad olyckliga matcher under höstsäsongens senare del. Eskelinen var väl värd chansen i denna viktiga match. I övrigt innehöll inte laguppställningen några överraskningar. Men utgångsläget med bortamatch mot IFK Göteborg på gräs och en räcka av genomklappningar på senare tid var illavarslande.

Matchen inleddes som en ytterst normalallsvensk tillställning. Ganska jämnt bollinnehav, habilt tempo och ett litet mer distinkt lag mot ett litet mindre distinkt lag. I nionde minuten skjuter Eric Larsson ett skott från nära kortlinjen som Blåvitts målvakt avvärjer. Matchens första målchans. I trettonde minuten har IFK en betydligt hetare målchans efter några minuters dominans. Eskelinen räddar genom en utmärkt parad på nära håll från skytten. IFK:s dominans tilltar och GIF har alltmer sällan ett kontrollerat bollinnehav. Kring tjugonde matchminuten har det gått så långt att GIF spelar avvärjande försvarsspel. Kvaliteten på spelet sjunker gradvis efter halvlekens mitt. GIF har problem som är direkt avhängiga kvaliteten på vad spelarna kan åstadkomma och IFK går inte i matchen för att slåss till sista blodsdroppen, vilket är fullt förklarligt.

I den allmänna såsighet som infunnit sig efter 35 minuten slår Batanero en vacker passning till Gall i högerposition utanför straffområdet. Han tillåts avancera och slår en öppnande passning snett inåt till Myrestam som sätter bollen i mål. Överraskande och inte särskilt logiskt med hänsyn till matchbilden. Men inte desto mindre välkommet. I samma ögonblick som målet kom infann sig frågan om GIF åter skulle tappa ork, struktur och koncentration. Men fasan kom på skam. I minut 40 skjuter Hallenius några meter utanför straffområdet ett välplacerat och hårt skott som målvakten tippar snett ut till vänster. Wilson löper rakt mot returen och sätter den säkert i mål. 2-0 som en blixt från klar himmel.

Ledning med 2-0 i halvtid var nog ganska långt ifrån vad de flesta förväntat sig. Men GIF har en lång och rik historia av tappade resultat, även i långt mer gynnsamma lägen än detta. Det stora hoppet var att IFK skulle ha svårt att ta sig samman mot bakgrund av att matchens saknade betydelse för dem.

Andra halvlek inleddes inte med någon märkbar skillnad i spelet. IFK Göteborg dominerade bollinnehavet utan att kännas riktigt taggade. GIF:s stabila försvarsspel fortsatte även det. I offensiva lägen tenderade dock flera spelare i GIF att förlora bollen skäligen enkelt. Ovanför backtrean måste IFK tidvis ha haft en favör med 4-1 i vunna närkamper. Efter cirka en kvart av andra halvlek, då GIF bekvämt försvarade sin ledning, började en annan oro att ta vid. Skulle Östersund ha kraft och motivation att åtminstone inte förlora mot Jönköping, då Djurgården ledde med 2-0 mot Kalmar FF?

Men åter kom farhågorna på skam. IFK dräller med bollen i eget straffområde, den går ut till Wilson som iskallt spelar in till Hallenius som passerar målvakten och skjuter 3-0! Det är en gammal sanning at motivation slår klass och IFK hade verkligen inte visat upp mycket till vilja i den här matchen. Matchens sista del var händelselös men för GIF var matchen i Jönköping helt avgörande. Sekunderna släpade sig fram i väntan att inga nyheter från den matchen skulle komma. Jag följde den matchen på datorn under sista tio minuterna och det var en pärs! Men fastän skräcken var nära var de tio minuterna en tydlig indikation på att Östersund är ett i alla avseenden bättre fotbollslag än Jönköping. Som ofta haussas upp för att vara ”speciella” i olika avseenden.

Den här matchen kan inte tillmätas större vikt i sig. Det var väl genomförd av GIF, som uppträdde disciplinerat, men det var framför allt en match som IFK Göteborg valde att förlora. Att GIF undvek kval i årets serie var ett klart fall framåt jämfört med alla bedömares prognoser. Det fanns mycket litet som talade för att minst tre lag skulle vara efter GIF Sundsvall i november. Men tyvärr finns många orosmoln kvar på himmelen. Mycket som vi inte ser några svar på just nu måste få en lösning inför säsongen 2018. Något vi däremot vet är att Marcus Danielsson och Eric Larsson inte finns kvar i klubben nästa år. Det är två spelare som burit klubben på sina axlar under de senaste säsongerna. Stilenligt var de två matchens bästa spelare, med bred marginal. Marcus Danielsson har varit i klubben sedan 2012 och Eric Larsson sedan 2013. Den senare ska enligt säkra uppgifter spela i Malmö FF nästa år. Jag hoppas att Marcus Danielsson får spela fotboll på en hög nivå i en klubb där han kommer att trivas. Lycka till och tack för era storstilade insatser!