Vad gör du nu för tiden... Chris Pozniak
Även om Svartvitt vanligtvis strävar efter att blicka framåt så lanserar vi idag en serie där fokus istället ligger bakåt i tiden. Förhoppningen är att vi med lite jämna mellanrum kommer återkomma med intervjuer av tidigare svartvita profiler. Först ut i denna serie är kanadensaren Chris Pozniak, numera stadgad i Toronto, som under säsongerna 2001-2003 var ett säkert och uppskattat kort på vår högerbacksplats.
Hur ser Chris Pozniaks liv ut idag?
- Mitt liv idag kretsar mest kring fotboll och familjen. Jag är tränare i den nordamerikanska fotbollens andradivision, vilket innebär en hel del resande. Så när jag väl är hemma spenderar jag så mycket tid jag kan med min fru Michelle som själv tränar inom ridsporten. Vi bor på en väldigt fridfull gård som är perfekt att spendera sin lediga tid på och bara koppla av.
Tränarkarriär alltså, spännande! Berätta lite, hur kom du in på det spåret och hur har karriären sett ut fram tills idag?
- När jag avslutade min spelarkarriär 2012 såg jag en framtid som börsmäklare framför mig och inledde då en karriär inom den finansiella världen. Två och ett halvt år senare insåg jag dock att det inte riktigt var min grej. Jag hade då redan hunnit träna ett U16-lag på deltid samtidigt som jag jobbade på bank. Sommaren 2015 fick jag sedan möjligheten att träna KW United i Premier Development League, den högsta amatörligan i Nordamerika. Jag var lyckosam att där få ta över en bra trupp som faktiskt var sammansatt av den tidigare ÖSK-spelaren Niki Budalic som var sportchef för klubben vid den tidpunkten. Vi vann ligan den säsongen. Sedan dess har Niki gått och blivit General Manager för Orlando City i MLS och jag blev anställd av min vän och tidigare lagkamrat Jason Bent som assisterande tränare för Toronto FC II. Laget fungerar både som ett reservlag för Toronto FC när deras MLS-spelare behöver matchträning men även för att utveckla unga spelare som en slags förlängning av klubbens ungdomsakademi. Det är en väldigt utmanande miljö i högt tempo med mängder av olika situationer att hantera varje dag, men det är också väldigt givande att arbeta med unga spelare och riktigt lärorikt att ständigt tvingas hantera olika truppuppsättningar och personligheter. Jag njuter verkligen av tränarlivet och ser mig själv fortsätta inom detta yrke i många år framöver.
Vilket är ditt bästa minne från din tid i Örebro SK?
- Mitt bästa minne från tiden i ÖSK är förmodligen när vi slog Djurgården med 1-0 på hemmaplan 2003. De var då både regerande mästare samt obesegrade under säsongen fram till denna match. Lars Larsen gjorde det avgörande målet. Publiken på Eyravallen var fantastisk den matchen och Djurgårdens tränare Sören Åkeby kallade efteråt ÖSK för ”fotbollsmördare” vilket bara gjorde segern ännu skönare. Vi spelade stora delar av andra halvlek med tio man och som jag minns det var Djurgårdens bästa chans ett skottförsök av Kim Källström från 40 meter. Vi tog kommentaren om ”fotbollsmördare” som en stor komplimang för vår defensiva insats och jag tror faktiskt även att den hjälpte oss senare under den säsongen.
Följer du ÖSK på något sätt idag?
- Jag följer klubben via sociala medier och håller koll på resultaten. Jag har även streamat en del matcher på nätet tidigare. Nu har jag dock inte sett någon match sedan 2015. Det är svårt att finna tid när jag redan ser så mycket fotboll som jag gör idag. Jag analyserar våra egna matcher, scoutar motståndarlag, scoutar potentiella nyförvärv, kollar när vårt MLS-lag spelar, kollar när ungdomslaget spelar för att se vilka spelare som har potential att ta steget upp till professionell nivå. Då har jag inte ens nämnt Premier League, Serie A eller andra europeiska och världsliga ligor jag följer.
Har du någon kontakt med gamla lagkamrater från din tid i klubben?
- Jag har lite kontakt med några gamla lagkamrater via sociala medier. Jag pratar fortfarande med Gustaf Andersson (numera Gustaf Crona reds. anm.) och Micke Danielsson. Det blir inte så ofta men det händer att vi skickar meddelanden till varandra. Jag träffade Jonas Pelgander (naturterapeut numera reds. anm.) för fem år sedan och fick behandling under en skadeperiod i Norge. Jag följer även andra via sociala medier men som jag inte har pratat med på länge nu: Jon Lundblad, Patrik Anttonen, Peter Westman, Fredrik Nordback, Axel Kjäll, Samuel Mokede, Mirza Jelecak och Patrik Haginge. Jag har även kontakt med Maic Sema och Daniel Bamberg som var mina lagkamrater i Haugesund. Jag har faktiskt en fika-dejt spikad med John Alvbåge när hans Minnesota spelar mot Toronto i maj, det blir första gången jag träffar honom på typ 14 år!
Vem var den bästa spelaren du spelade med under din tid här?
- Den bästa spelaren jag spelade med i ÖSK var Lars Larsen. Det var uppenbart redan från hans första träning. Jag var med i samma kvadrat som honom på den träningen och hans bolltouch var klart mjukare än alla andras. Micke Steen är en fullgod tvåa på listan.
En av klubbens ledande spelare idag heter Nordin Gerzic. Han var faktiskt redan i klubben som ungdom när du var här. Han hade nyligen genomfört ett kortare provspel med Bayern München när du anlände till klubben. Kommer du ihåg honom och hur var han i sådant fall på den tiden?
- Nordin var lite av en legendar bland de yngre spelarna i ÖSK när jag anslöt. Alla i Örebro visste att han var den klart mest talangfulla unga spelaren på den tiden. Jag träffade honom några gånger under min tid i Örebro och var då inställd på en arrogant och dryg person men han var faktiskt raka motsatsen. Väldigt ödmjuk och trevlig. Jag blev riktigt glad över att se honom få en bra karriär i Allsvenskan, många unga spelare hämtar sig aldrig från tidiga bakslag i karriären men Nordin var helt enkelt för bra för att låta det hända.
Någon som precis som du själv har inlett en tränarkarriär är din gamla lagkamrat Axel Kjäll som ju faktiskt numera är vår assisterande tränare. Hur minns du honom?
- Axel var en fantastisk lagkamrat. Han var den förste att hjälpa mig med acklimatiseringen i Örebro när jag var ny. På vår första lediga dag visste han att jag skulle vara rastlös och ansträngde sig därför socialt för min skull. Jag minns att han plockade upp mig vid min lägenhet och tog med mig för att kolla på en Division 3-match, jag tror faktiskt även att det var första gången jag såg Nordin spela. Jag och Axel konkurrerade ju ofta om högerbacksplatsen när jag spelade i ÖSK men den konkurrensen stannade alltid på planen. Utanför var vi bra vänner.
Så när får vi se duon Kjäll & Pozniak tillsammans leda Örebro SK till framgångar?
- Vi tar över år 2025 när Alexander Axén har tröttnat efter att ha vunnit tre SM-Guld i rad men inte lyckats ta ÖSK vidare från gruppspelet i Champions League. Kjäll & Pozniak säkrar det avancemanget efter en dramatisk 1-0 seger över Barcelona på Behrn Arena. Andres Iniesta som då tränar Barcelona går efteråt ut och kallar oss ”fotbollsmördare”.