Lirarbloggen: Vad har hänt med ÖIS?
Ni vet hur resan har varit. Sju segrar och ett kryss de på de inledande åtta omgångarna. Serieledare. Obesegrade. Känslan var att drömmen om att ta sig tillbaka till finrummet skulle bli verklighet. För det såg hur bra ut som helst. Sedan kom första förlusten, skadorna och avstängningarna. Den sent tappade ledningen i derbyt var startskottet till vad som skulle bli en lång och plågsam tid för Örgryte. Nu är vi uppe i tio raka matcher utan seger. Vad har hänt med ÖIS?
Efter en vår som såg så stark ut är nu alla positiva vibbar totalt bortsuddade. Det var då anfall och försvar som ett lag. Hela laget löpte upp och ner som en lina. Idag känns det mer som alla lagdelar för sig. Avstånden är stora, det ettriga presspelet har byts ut mot en ensamt jagande Ludwigson, rörligheten är obefintlig och försvaret som tidigare varit så stabilt darrar. Det ser ut som ett helt nytt lag med elva nya och förvirrade spelare på planen.
Spelare som såg så bra ut i inledningen ser plötsligt instabila och osäkra ut. Jag talar inte endast om det självklara exemplet Diego Montiel, en spelare gör inte ett helt lag. Anton Lans till vänster i backlinjen med sin fin passninsfot och resoluta tacklingar har sett svajig och slarvig ut. Filip Almström Tähti som löpte över hela sin kant och tog sig fram gång efter annan ser osäker ut och har en obefintlig bollkontroll. Jacob Ericsson som ständigt hittade kombinationer och tog sig igenom har blivit osynlig många gånger. Det är många spelare som inte får det att stämma. Det handlar inte om att kasta enskilda spelare under bussen för de uteblivna resulten. Det hänger självklart ihop med att hela laget har det väldigt tungt. Fungerar inte laget, fungerar inte spelarna.
Det är skrämmande likt fjolårets kollaps. Det positiva jag vill fokusera på är att vi tack vare den starka inledningen inte ligger pyrt till, ännu. Tabellen har format sig tydligt på alla håll och kanter. Även fast ÖIS i dagsläget är ett typiskt mittenlag på en åttondeplacering med sina 16 poäng upp till toppen och nio poäng ner till negativ kvalplats kan man inte slappna av på långa vägar. När lagen under i tabellen börjar klättra kan det gå undan. Det har börjat bli riktigt nervöst och med nuvarande form är det svårt att säga hur illa det faktiskt kan gå.
Nu väntar två oerhört viktiga matcher i seriespelet, två ångestmatcher, som blir avgörande inför hösten. Först ett derby mot GAIS, med allt vad det innebär. Vi bevittnade senast hur tunga konsekvenser ett tapp där kan få. Därefter väntar bottenlaget Gefle IF. En så kallad sexpoängsmatch för att distansera sig från den nedre halvan av tabellen.
En sak är säker. Formsvackan kan inte fortsätta länge till. Imorgon är ett utmärkt tillfälle att få känslan av att ta en seger och få tillbaka lite självförtroende, när ÖIS möter Hisingsbacka FC i Svenska Cupen.
