Gefle - Varbergs BoIS0 - 4
Krönika: a Rooaar from the lion!
Varbergs nya tränarlejon ryter till direkt.
Släng dig i väggen Zlatan Ibrahimovic! Nu vet vi hur ett äkta lejon beter sig. Och den där gamla lejonhannen Roar verkar inte ha några planer på att gå ut på savannen för att invänta tränardöden. Tvärtom, att döma av dagens resultat.
Var det inte svårare än så här var min tanke en bit in i första halvlek? Var det inte Tobias Linderoth som var tränare för Varbergs BoIS utan istället en rysk infiltratör som av någon anledning fått uppdraget att förgöra oss och istället bygga upp ett armélag som på den gamla sovjettiden? Fanns det till och med planer på att döpa om Påskbergsvallen till Leninstadion? Men i och med den ukrainska motoffensiven blev han hastigt tillbakakallad för viktigare uppdrag i Putins tjänst?
Ja har ni hört så tokigt! Speciellt det där med Leninstadion verkar ju helt skruvat. Men ursprungstanken kunde faktiskt kännas befogad såsom Varbergs BoIS sett ut i år. Men nu fick vi se ett Varberg som plötsligt kunde spela bollen genom mittfältet, hålla i densamma och inte förlora varenda jäkla andraboll!
Isak Bjerkebo till vänster. Anton Kurochkin till höger. Så som det såg ut under en ganska lovande inledning av säsongen då framför allt Bjerkebo stundtals var lysande. Men som sedan Linderoth (eller vem han nu var) fick för sig att byta kant på.
Och det tog inte ens en kvart. Sedan hittade Kurochkin in från högerkanten till Alexander Johansson och ..Schmack! Med en välriktad högervolley styrde han upp sitt första mål i en tävlingsmatch för BoIS i krysset. Jag har redan skrivit det ett par gånger men det tål att upprepas - Johansson är en av de bästa avslutare jag sett på S1-nivå!
En bit in i andra halvlek - Anton Kurochkin sökte åter AJ på djupet och efter en bjudning av Gefles Martin Rauschenberg kunde han runda målvakten och rulla in tvåan. En stund senare hittade Kurochkin (återigen) fram till Isak Bjerkebo som från sin rätta plats till vänster spelade in till Kevin Nyarko som kunde stöta in 0-3.
Jag blev ombedd att fördjupa analysen i mina texter lite, med “Matchens tre plus” eller liknande.
Ja OK, det första plusset känns väl självklart. Att Roar Hansen på så kort tid skulle sätta en sådan prägel på laget är inget annat än imponerande. Men där ska nog också assisterande Victor Salwén nämnas, för det som inte såg något vidare ut mot HIF kanske nu med Roar Hansens hjälp börjat bära frukt?
Bollinnehavet. Det där omtalade på senare tid där vi med “Tobbe-boll” nyligen satte en ny bottennotering i fotbollens historia? I dag hade faktiskt BoIS mest boll innan paus men slutresultatet skrevs till 53-47 i Gefle-favör. Jämfört med Linderoths filosofi är det väl ändå att beteckna som rena champagnefotbollen?
Skit samma, för att bollinnehav inte är det viktigaste kan jag ändå hålla med Linderoth om. Betydligt viktigare är effektivitet vilket BoIS verkligen visade idag och som får bli det tredje plusset! 4 mål med bara 3 skott på just mål (enligt statistiken) får ju betraktas som rent djävulusiskt bra!
Och fyra mål ja, det får faktiskt bli ett bonuspluss av det! För i sista övertidsminuten fick BoIS en straff sedan Leo Jansson dragits ner. Fram stegade inbytte Aulon Bitiqi och med kort ansats placerade han hur kyligt som helst bollen i mål. Viktigt för Aulon som nu hamnat utanför startelvan att känna att även han får bidra och kanske ännu viktigare att tre forwards fick göra mål!
Nu är jag självklart inte så naiv att jag tror att med Roar Hansens inträde är nu allt frid och fröjd i Varbergs BoIS och att ett nytt kontrakt med lätthet kommer att lösa sig. Mycket hårt jobb och ångest återstår. Men som jag tidigare också påpekat har det inte känts som om spelartruppen är problemet. För den här truppen är för bra för att åka ur superettan.