Reds. anm: Varken hackat eller malet
Vad är egentligen den röda tråden, Varberg?
Idag gör Varberg BoIS det man bara för en dryg vecka sedan sade att man inte skulle göra - att annonsera efter en ny sportchef! En av den kommande sportchefens arbetsuppgifter blir att “skapa en tråd genom hela den sportsliga verksamheten, i enlighet med klubbens strategi”. Men vilken är egentligen den där strategin idag?
Hösten 2021. Varbergs BoIS skriver 5-årsavtal med både André Boman och Oliver Alfonsi. Den tredje raka säsongen i allsvenskan väntar och i backspegeln är det fullt rimligt att påstå att Varbergs BoIS befinner sig i sin “prime” under Jocke Persson-eran. Och vad man än tyckte om strategin att “skjuta med hagelbössan” så var den tydlig: det skulle värvas ungt och oetablerat till en låg kostnad och säljas vidare med förtjänst. För att kunna uppnå detta var även en lång kontraktstid viktig.
Idag vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Visst värvas det fortfarande ungt och har flyttats upp från akademin men de två senaste tillskotten är spelare i dryga 25-årsåldern som inte uträttat så mycket på den nivå de värvas till. Och ser man till kontraktslängden går ungefär hälften av nuvarande kontrakt ut 2025 och resten året därpå. Förutom att det riskerar att sätta Varbergs BoIS i en framtida knivig situation med många spelare som kan lämna samtidigt finns där heller ingen riktigt bra grund till framtida försäljningsinkomster.
Kanske har alla de kontrakt som fått brytas i förtid på senare år gjort klubben tveksam om vilken framtida väg man ska ta? Eller så är det bara för mig som allting inte känns glasklart.