E-zine-bloggen: "Vi var bättre än HIF"
Ända sedan HIF började sluta förlora (sex förluster på de senaste 38 allsvenska matcherna) har det startat en trend bland motståndare att så fort chansen ges hävda att man var bättre än HIF, eller att HIF inte är bra. Välj ni.
Så vitt jag vet händer inte detta med exempelvis Malmö FF, men det är kanske för att det är lättare att slå dem?
Igår var det först Robert Åhman-Persson i paus ("vi är bättre än Helsingborg") och efter matchen kläckte martyren, pratkvarnen, dribblern, den gaddade Martin Mutumba att HIF absolut inte är Sveriges bästa lag. "Vad fan var det här för något? Det var inte Sveriges bästa lag." Mutumba ska ju dock passa sig, han om någon borde veta att framgång är en dagsvara. Nästa dag kanske man sparkar boll i en ungersk håla?
Innan dess har exempelvis både Tobias Grahn (Mjällby) och Valdet Rama (Örebro) kommenterat hur det egna laget varit bättre än HIF. Grahn envisades ju i och för sig med att hävda att hans lag även hade "våldtagit AIK" efter 0-3-förlusten på Råsunda, men ni förstår konceptet.
Detta är inget nytt heller, detta är något som förekommit sen förra säsongen (se ex El-Kabir och Gerzic uttalanden). Det har på något sätt blivit ganska underhållande, för det måste ju vara skitjobbigt att möta Helsingborg (förutom igår då), och då är det väl klart att man vill hävda sig (för vad kan det annars handla om?) genom att efteråt, efter en 0-1-förlust eller en pinne, påpeka att man fanimej var bättre än HIF. Eller att HIF fanimej inte var bra. Medans lungorna ligger där vid sidan om spelaren och andas ut.
***
Igår var nog första gången som jag såg Conny vara fullständigt oförmögen att knuta upp en jobbig matchknut. Men då måste ju spelarna vara redo att ta jobbet också, och så många usla mottagningar och dåliga passningar i avgörande lägen, eller för den delen brist på fantasi i kombinationerna som annars brukar va så vägvinnande för HIF, var det längesen jag såg. Framförallt var det dock bristen på aggresivitet och vilja, som tidigare kompenserat den bristande tekniska biten, som saknades igår. Det var också vad som hade behövts mot ett AIK som i andra halvlek backade hem, krigade för varje millimeter på egen planhalva och försökte hitta upp till Bangura & Bangura.
Någonting säger mig förresten att AIK, vars kollektiv har hyllats efter matchen, inte hade lyckats lika bra med sin taktik om inte laget hade haft två spelare för bra för Allsvenskan högst upp, att ge bollen till, för att låsa eller kontra på. Det märktes dessutom hur tydligt HIF:s presspel stundtals uteblev, just för respekten gentemot the Banguras.
Hur som helst ska AIK gratuleras för dessa två fynd, och för den rättvisa segern.
***
Förra säsongen var det Kalmar som via Daniel Mendes minst medvetna mål någonsin tog kol på vår svit (14 raka den gången). Den här gången är det Kalmar som HIF måste besegra för att komma på rätt bana igen. Kalmar flyger dock högt på sin nya Guldfågelnarena för tillfället. Hoppas Conny laddat bössan.
***
HIF:s bäste igår enligt mig, trots att han bara spelade en kvart, Johan Eiswohld. Gick in och bröt fler AIK-anfall själv än vad HIF som lag hade lyckats med innan dess (kändes det som iallafall). Connys idé, att placera en brytsäker och passningskicklig mittfältare som innerback, samt lyfta upp Nilsson på topp, var bra. Tyvärr gav det inte resultat.
***
Skönt att någon kan hålla den skånska fanan högt när HIF inte presterar. Trelleborg verkar bli att räkna med även i år. 3-0 mot Super-Elfsborg?!
