You may ask yourself, well, how did I get here?
En rubrik lånad från David Byrne och Talking Heads och en högst aktuell fråga för oss Giffare. Serien har börjat katastrofalt och tonläget har höjts. Fel tränare, fel system, fel organisation, fel publik. Det är möjligt att det är så det är jag inte man att avgöra. Däremot vet jag en sak. Det är stört omöjligt att prestera om huvudet är någon annanstans.
Vi kan prata om positioner, träningsupplägg och enskilda spelare i all oändlighet. MEN det kommer inte att ta oss någonstans. Problemet som jag ser det är att ingen i eller runt föreningen vill vara i Superettan. Är man någonstans man inte vill vara eller känner sig för bra för så presterar man inte.
Vi supportrar pratar om att klubben egentligen är för bra för den här skitserien. Föreningen har organisation för allsvenskan. Spelarna vet att de kan prestera på allsvensk nivå och att det är där de hör hemma. Så vad fanken gör vi här?
Ni vet känslan när man har sagt upp sig från ett jobb för ett annat. Uppsägningstiden brukar man vara någon annanstans mentalt. Exakt den känslan har jag av våra ledande spelare. De vill inte vara här, men är ju proffs och spelar av tiden.
Så olycksbröder i supporterledet. Titta er i spegeln och säg efter mig. Jag är en supporter till ett superettanlag.
Om du som spelare läser detta. Du spelar i superettan. Det är i superettan som du får lön. Det är prestation i superettan som är din biljett till en fortsatt bra karriär. Börja agera som en blodtörstig superettanspelare och inte som en missförstådd allsvensk spelare som borde spela på någon annan nivå..
