Matchrapport Athletico Basquit 96 - Fc Marathon
Precis som väntat blev det en tuff kamp mot Athletico, oturligt nog tappade vi segern i matchen absoluta slutskede efter det att vi gjort 1-0 bara några minuter tidigare genom ett mycket vackert mål. Vi kunde gjort ett ordentligt ryck i tabellen om vi bara hållt två minuter till, nu är ställningen densamma som innan match, vi är fortfarande i serieledning med en match mindre spelad.
Äntligen var vi tillbaka på planen! Vilken känsla det var att äntligen springa in! Och det märktes verkligen innan match att alla var riktigt tända, de flesta verkade ha nerverna utanpå tröjorna.
Vi kom till match utan större delen av mittfältet, dock hade vi gjort klart med Danne Velasques som drog på sig den gröna tröjan för första gången. Får se hur lång dennes sejour i klubben blir, agenterna vart i alla fall positivt överraskade. Vi valde att ställa upp med två backar, tre mittfältare samt en man på topp. Efter ett sista test för Greken i mål gav Babashenkov tummen upp. Detta fick publiken att pusta ut ordentligt och man började helt spontant att jubla på läktarna!
Eftersom att alla var superförsenade till samlingen blev det bara en snabb uppvärmning, mycket snabb taktikgenomgång innan vi sprang i på planen. Rejält taggade satte vi max fart som vanligt direkt. Vi hade redan inom de första fem minutrarna ett antal lägen att sätta dit ett noll, främst var det den notoriske målskytten Tammy som visade att skorna glödde idag. Närmast mål i första halvlek var Tammy försök till placering upp i krysset, men bollen strök precis över kryssribban. Om vi hade skapat mycket så var det tvärtom för Athletico, de skapade i princip inget i första, endast några inlägg som Greken enkelt manövrerade i straffområdet.
Efter en mycket väl genomförd första halvlek kom vi som vanligt ut och såg lite vilsna ut de första 2-3 minuterarna av andra halvlek. Trots det var vi närmast att ta ledningen efter ett skott av Tammy som styrdes av Beppo två meter från mål, men som målvakten gjorde en grym reflexräddning på.
Med fem minuter kvar kom så det sköna sköna 1-0-målet. Signerat, som vanligt, Tammy. På en perfekt chipppassning från Kiki som var placerad till höger utanför straffområdet möter Tammy genom att vräka sig fram vid vänstra stoplen och trycka in bollen med pannan. Det här var ett av de skönaste målen som gjorts av Fc Marathon, och det märktes på jublet. Spelarna tog första bästa biljett upp till sjunde himmelen där firandet tog vid för alla utom Kiki, som stannade kvar på marken av ren flygrädsla. Med en 1-0-ledning mot serietvåan som skulle innebära ett rejält ryck i tabellen var det bara att inrikta sig på försvar, vår specialité. Eller gjorde vi det? Helt plötsligt verkade alla tro att motståndarna inte kan göra mål i slutskedet av en match, varpå vi som vilsna badankor gled runt på plan utan att tänka på att just fem minuter återstod.
Med mindre än två minuter kvar av matchen händer det som inte får hända. En långboll från motståndarna ut på vänsterkanten snappas upp av deras ytter. Med Mille ivrigt pressandes i rygg lyckas motståndaren göra bort honom för att rusa in i straffområdet, lägga in bollen mellan målvakt och backar där deras kille vräker sig fram och sätter dit kvitteringen. Det här skall inte få hända, kära medspelare. Vid ledning med ett mål när det återstår två minuter är det bara att gå ner och tokdeffa samt ligga i sina positioner och låta hela laget vara bakom bollen. Mille, som annars gjorde en av sina bästa matcher, måste i en sådan situation som föranleder målet vara iskall och bara pressa ut honom och låta honom leka bort situationen på kanten. Detta har hänt oss tidigare och i sådana lägen måste vi vara kalla och inte förhasta oss. Sedan måste backarna hålla bort den ensamma killen som rusar fram i straffområdet. Men men, alla gör misstag, och att dom gör sitt mål var ingen individuell spelares fel, utan lagets som tappar koncentrationen totalt.
Dock reser vi oss mycket bra direkt efter målet och är faktiskt grymt nära att avgöra. Awe gliiiiiiider fram på vänsterkanten och spelar in bollen mot Tammy som vräker sig fram men missar bollen med någon decimeter. Slutsignalen innebär att vi får med oss en poäng, som borde varit tre. Dock ligger vi kvar i topp av tabellen, en ganska jämn sådan. Det kommer att krävas fullt fokus under varje match för att vi skall bärga hem det här och få bada i fontänen i september.
I den mixade zonen blir Awe intervjuad av den polska tidningen "Tygodnik Nowy" och svarar på frågan "vad var känslan när du såg deras kvittering rulla in?". Awe kastar då upp sportbagen på ryggen, säger snabbt att "det lämpar sig inte att säga i media", och tar sedan snabba kliv ut ur arenan, precis som resten av Fc Marathon. Förutom Greken som ligger och filosoferar om matchen ensam på sidlinjen, precis som en riktig grek bör.
Matchen lirare: Tammy – Kämpade och slet hela matchen och skapade många målchanser på egen hand. Insatsen kröntes av att han gjorde årets hittills snyggaste mål. Leeeeekert!
Spelarbetyg
4
Tammy – Läs ovan
3
Greken – Spelade stabilt och var säker i luften. Inte mycket att göra på målet. Bra igen.
Mille – Resolut i sitt spel! Spelade tufft och bra, precis som vi vill se! Något tveksamt agerande inför deras mål, men annars en stark insats.
Kiki Gonzalés – Bra spel i backlinjen, har även en lecker blick för spelet som han utnyttjar då han bygger upp spelet. Fina löpningar med boll som kröntes av en vacker assist.
2
Beppo – Slet som vanligt enormt, dock utan att få ut så mycket vi är vana att se.
Awe – Spelade som vanligt hårt och resolut. Bra bollvinnare. Det som drar ner betyget är att han och bollen helt enkelt inte var kompisar idag.
Danne Velasques – Mycket bra kämpainsats, sökte på lagnamn och tyckte väll Marathon passade bra in på honom! Agenterna i laget blev positivt överraskade.
Qviström – Gör som vanligt en bra insats, dock utan att synas lika mycket som vi är vana vid.
Publik : Sex stycken Fc Mararthon Ultras hade sökt sig till denna höstpremiär.
