Fc Marathon - Krönika 2007

Förberedelserna inför säsongen var minutiösa, på alla håll utom på träningsplanen. Fc Marathon Ultras fixade till banderoller samt fyrverkerier, Greken tog tag i tyglarna och styrde upp Fc Marathons plats på Svenskafans.com och Tammy var ute och scoutade. En scoutning som firade stora triumfer under andra halvan av året. Som sagt var så var träning inget som prioriterades av spelarna. Dock skall sägas att vi gjorde några gästspel på träningsanläggningen i Storvreten. Ett antal sådana till hade nog behövts för att konditionen skulle vara acceptabel i laget. Istället kändes det som att de två-tre första matcherna ägnades till att bättra på konditionen för att någon gång i framtiden orka springa en hel match. Ett styrkeprov var ändå att vi lyckades ta sju av de nio första poängen.

Våren gled in, och med det seriepremiär!

Premiären spelades den 17 april mot Ac Tivoli, och det märktes tydligt att detta var säsongens första match. Skall sägas också att arenan vi spelade på under hela 2007, Kämpetorp, höll absolut bottenklass. Matchen präglades av felpassar, dåligt positionsspel samt mer spel på kropp än på boll. Det mest spektakulära under matchen var segermålet. Det gjordes av nyförvärvet Jonas som i sin första match för klubben med en makalös fint lurade målvakten upp på läktaren och rullade in tre poäng till Fc Marathon. Vem hade kunnat tro att Jonas skulle stjäla showen och bära upp laget på sina axlar redan i premiären? ”Jag kände mig som Ronaldinho”, var tunisierns kommentar på frågan hur det kändes att rulla hem tre poäng till sin nya klubb. Dessa poäng var en viktig byggsten på väg mot guldet. Tre poäng trots dåligt spel; och fler sådana poäng skulle det bli. Säsongen gick verkligen upp och ner, ena matchen propagandaspelade vi ut motståndarna efter noter och tog tre pinnar, för att nästa grisa oss till tre ytterliggare. Vårens urladdning gjordes i mötet mot Nicka Till. Veckan innan hade vi gjort en mycket dålig insats, där poängen räddades på stopptid då Kiki Gonzalés med vänstern föste in 2-2 mot Bk Flamman.

Presidenten var inför mötet mot Nicka Till i omgången efteråt orolig över klubbens inledning. Trots fyra poäng på två matcher, anade han att självförtroendet hos spelarna inte var det bästa. Styrelsen gick snabbt ut och agerade. Fc Marathon gick ut med en offentlig bojkott mot media och fans efter hårda påtryckningar, och bad spelarna att under ett dygn avskärma sig och ställa in klubbkänslan ordentligt. Annars skulle det vara tack och hej! Presidenten Greken hade även i grekiska medier uttalat sig oroligt över Tammys start på säsongen. Förväntningarna var stora på stjärnan, som nu skulle axla ansvaret efter legenden Farsan. Tammy fick inför matchen under en weekend i Moskva tala med klubbens läkare Dr. Babashenkov. Detta måste tydligen ha vart supereffektivt; i 4-1-krossen mot Nicka Till svarade Tammy för alla 4(!) målen. Alla fyra var i princip snarlika; helt på egen hand ryckte han likt en hänsynslös KGB-agent förbi försvaret och smackade in alla fyra baljor stenhårt! Hans egen kommentar i mediahavet efter matchen sammanfattar bäst hans insats; "Helt otroligt vilken match vi gör, den ryska björnen har äntligen vaknat!". Med höjd högernäve lämnade Tammy arenan, antagligen fullt medveten om att han med dagens match imponerat så mycket på Babashenkov, att denne inte skulle våga kritisera hans begränsade vadmuskler i fortsättningen. Svar på tal kallas det.

Inne på arenan fortsatte festen. Fansen hängde efter sina hjältar, samtidigt stod Kiki Gonzalés och tittade ut över folkhavet, och med handen över bröstet tog han ton till sovjets nationalsång. Fansen hängde på, och plötsligt befann sig alla i ett kortege bort från arenan där jublet och sången inte visste några gränser. Tidningen Privjet Moskva fick en snabb intervju med Kiki och på frågan vad han hade för känslor efter matchen svarade han, "det är svårt att höra vad man själv tänker här inne (på arenan). Det är en sådan otrolig stämning här, vilket var en av anledningarna då jag skrev på för klubben!". Greken hoppade in i en av bilarna och ropade till de kvarvarande journalisterna att ”vi ses på Sergels Torg i höst när vi tagit hem guldet”. Ett kärt återseende skulle det också bli…

Fc Marathon utnämns till "Veckans Lag" av Svenskafans.com

Segern mot Nicka Till den ljumna försommarkvällen gav eko i hela fotbollsvärlden, telefonen hos president Greken gick varm. Olika medier ville köpa rättigheterna till Fc Marathons toppmöte mot Athletico Basquit 96 veckan efter. Segrande ur striden gick Svenskafans.com, som efter ett ekonomiskt och sportsligt erbjudande det inte gick att tacka nej till blev de som fick ta med kamerateamet och bege sig ut till Kämpetorp. Fansen undrar dock fortfarande vart alla pengar för rättigheterna tog vägen, varvid Greken och Tammy gång på gång bestämt hävdat att ”spelare i Fc Marathon har den lön de förtjänar, något vi tycker är heeeelt rätt!”

Trots världspressens ögon på den tv-sända matchen gick det inte att känna igen Fc Marathon. Spelglädjen var som bortblåst. Förutom Tammys nick i stolpen (som ni kan se i Svenskafans.com´s video om matchen här på sidan) skapades inte mycket. Greken i mål lyckades med sin absolut bästa insats någonsin i Marathontröjan hålla siffrorna till 0-0 i paus. Han fick dyka ner mot stolpen, gå ut och plocka bollar samt rädda frilägen. Över trettio Fc Marathon Ultras på läktarna blev än mer nervösa då Awe får gult kort i början av andra, vilket även ledde till att han fick syna bänken under en kortare utvisning. Att skvätta vatten kan vara jävligt skönt under en så het kväll som denna. Dock skall det inte göras på någon som inte känner för en dusch mitt under pågående match. Definitivt skall det inte göras av en grönklädd spelare som står vid sidlinjen. Trots att motståndaren tagit vår läkare Babashenkovs råd att duscha så lite som möjligt (jovisst, han tror att vattnet på jorden tar slut någon gång i framtiden) och kanske inte spred rosor omkring sig, drog Awe fram vattenflaskan och med en snärtig rörelse gav han motståndaren en fin liten dusch. Ut på bänken Awe och ”power-play” för Athletico. Då kommer nästa obegripliga agerande. Denna gång från nästan hela laget. Okej att det var fullsatta läktare, okej att tv är här men proffsigare än så här måste en Marathonspelare agera ute på planen. Vid frispark för Athletico strax utanför vårt straffområde får halva laget helt plötsligt för sig att markera mittlinjen! Vad som döljde sig där vägrade någon att kommentera efter matchen, men utan mur och med ett ”Roberto Carlos-skott” pricksköt motståndarna in 1-0. Trots superbt målvaktsspel av Greken även under resten av matchen slutade den 2-0. Årets första förlust var ett faktum. Utskällningen av Babashenkov lät inte vänta på sig.

Ur den tunga förlusten utvecklades dock ändå något som höjer smilbanden i vilket gröngult hjärta som helst; nämligen Fc MarathonTv. Javisst, styrelsen såg efter matchen hur klubben skulle fortsätta sin utveckling för att bli en klubb att räkna med. Vi skulle synas i tv! På bästa sändningstid skulle fans ha chansen att se spelarna diskutera senaste matchen, klaga på domaren, tala ut om senaste mötet med Dr Babashenkov etcetera. Det första programmet som producerades tog titeln ”Studio Fc Marathon”. Programledaren Greken guidade oss fram, tillsammans med sina bisittare Kiki och Awe. Tyvärr blev det inte mer än två program under förra året på grund av att den tekniska utrustningen inte ville vara med längre. Arga blickar riktades mot domaren i en specifik match. Denne fick utstå mycket kritik och en del obscena gester från trion framför kameran, och vi tror fortfarande att han var framme och raderade det material som spelats in i Awes trädgård en mycket vacker sommardag. Skall sägas att domaren vi anklagar INTE är den mycket kompetenta korpendomaren från förra säsongen (iraniern) utan den ”Jörgen” som dömde oss under en enda match.

Efter detta tunga bakslag blev det inga mer produktioner från kanalens sida. Det är dock bestämt att kameran kommer att vara med denna säsong, så räkna med härligt studiosnack, sköna intervjuer efter matcherna samt förhoppningsvis en målkavalkad, direkt in i er tv (nåja dator)! Vill ni ha lite sköna tillbakablickar så finns första delen av ”Studio Fc Marathon” som en länk längre upp på sidan.

Efter den dittills enda förlusten plockade Fc Marathon hem sju av de återstående nio poängen innan sommaruppehållet, och kunde åka på semester som serieledare. Det mest minnesvärda under dessa matcher var avgörandet i sista minuten mot ”Scream Team”. Vid ställningen 1-1 fick vi en väldigt skön straff. Undertecknad funderade på att ta saken i egna händer, men ångrade sig väldigt snabbt. Vem skulle då slå denna viktiga straff? Här följer Grekens innersta tankar under de följande sekunderarna. ”Vem litar jag på? Vem klarar pressen och tar hem tre viktiga poäng till laget? Det finns bara två i detta lag jag tror sätter denna straff, Kiki och Tammy. Ska vi köra på att Kiki går fram och iskallt rullar in bollen a´la Caniggia; eller kör vi på Tammy som stenhårt smackar in den?” Som den notoriske målskytt han ändå är fick Tammy äran att lägga upp bollen. Nervositeten lyste i hans ögon när han stegade upp, vilket han själv bekräftat efteråt att ”jag var så jevla nervös!”. Utan pardon tog han tre steg fram och exceptionellt pangade han in bollen nere vid målvaktens högra stolprot. Målvakten vägrade dyka ner mot stolpen!

I vårsäsongens sista match tog vi emot ”Ta En Kaka Stefan”, och även här var det Tammy som skulle bärga de tre poängen. Framför näsan på Qviström som trodde han skulle få göra sitt första mål, kom Tammy och satte pannan till med öppet mål. Spekulationer har gått i huruvida denna situation påverkade vår försvarsjätte Qviström då han efter säsongen bestämde sig för att lägga skorna på hyllan. Ni ser denna situation i en länk längre upp på sidan. Och ja, visst är det målvakten Greken som skymtas och gör ett av två framträdanden som utespelare denna match.

Som serieledare avtackade Babashenkov laget på ryskt maner med kindpussar, innan han klev på godståget vidare mot Moskva. Sommaren ägnades av de flesta åt jobb för att stärka upp lagkassan, men även åt en del scouting från styrelsens håll. Det mest givande styrelsemötet hölls hos Awe en härlig kväll i början på augusti.

Och så kom hösten...

Höstsäsongen startade med att Fc Marathon tog årets största seger mot Nicka Till, 5-0! Greken storspelade och Tammy utökade ledningen i skytteligan, eller? Nja, inte riktigt så. Greken låg på en strand nere i Grekland, smällde i sig gyros och fetaost om vartannat, samtidigt som motståndarna vägrade att dyka upp. Vem som skall tillräknas målen är ännu inte bestämt, dock tog blixtinkallade målvakten Spagatlasse åt sig äran av att ha hållit nollan. Grattis Spaggen!

Den första riktiga matchen efter sommarledigheten var seriefinalen mot Athletico Basquit 96. Det lag som stal showen i den under våren tv-sända matchen. Denna gång visade vi i alla fall spelmässigt vart guldet skulle hamna. Vi spelade ut motståndarna efter noter, men bollen ville inte in. Inte förrän med fem minuter kvar av matchen då Kiki med precision lyfte in bollen i straffområdet, varpå Tammy vräker sig fram (tänk Henke Larsson Em 2004) och stångar in bollen vid bortre stolpen. Årets mål, skandera publiken samtidigt som otroliga scener utspelar sig på plan där Marathonspelarna dansar Kalinka tillsammans med Babashenkov! Nu borde det vara dags för det vi egentligen är bäst på, nämligen att tokdeffa och försvara ledningen med fem minuter kvar. Eller som Kiki Gonzalés uttrycker sig, ”Jag tycker det är så jävla kul att bara gå ner och tokdeffa när man leder med ett mål”. Sagt och ogjort, badankorna entrar planen! För likt ett gäng badankor guppade vi runt på planen, samtidigt som motståndarna började sätta ordentlig press på oss. Med två minuter kvar gled så bollen in i våra nätmaskor. På ett inspel från höger vräkte sig deras anfallare fram och fick in kvitteringen. Med minuten kvar av matchen var vi faktiskt nära att reprisera deras mål, då Tammy på inspel från Awe vräkte sig fram och var en oklippt tånagel ifrån att hämta hem alla poäng.

Inför de fyra sista matcherna såg serien fortfarande hyfsat jämn ut. Dock skulle vi komma att ändra på det. Det började mot Bk Flamman som vi tvålade till med 3-1, innan hatmotståndarna Fc Devils (vi har mött dom varje säsong hittills, tidigare under namnet Söderbröder) stod för motståndet. Detta är ett lag vi känner till mycket väl. Under vårt första år i Korpen, 2002, snodde vi åt oss seriesegern på målskillnad i sista matchen just före dåvarande Söderbröder. Fc Devils tog ledningen med 1-0 i början på andra, efter ett tveksamt ingripande av Greken i mål. I detta läge hade Devils som en av två utmanare om seriesegern knappat in på oss. Inte skulle väll guldet glida oss ur händerna? Nejdå, och vi kan för jag vet inte hur många gånger denna säsong tacka Tammy för det. Och kanske domaren. I matchens absolut sista minut går Devils till anfall, vilket Awe stoppar med handen i vårt straffområde; och som Al Bundy säger så ”It´s not cheat if you don´t get caught”. Som tur är ser inte domaren detta, utan bollen glider vidare mot Beppo, som skickar upp en motståndare på läktaren innan han lyfter en boll mot deras straffområde. Gubben i lådan dyker upp, och svarar återigen för ett ”Årets mål” då han på volley klackar bollen över målvakten! 1-1 och seriesegern nästan klar. Endast en poäng krävdes mot Ac Tivoli nästkommande match för att guldmedaljen skulle få dingla runt halsen. Ett sammandrag från matchen mot Fc Devils, inkluderat Tammys klackmål med efterföljande jubel finns även det som länk på denna sida.

Guldhjältarna!

12 september 2007, dagen då den andra stjärnan printades fast ovanför klubbloggan! Jo egentligen skall det ju vara en stjärna per tionde ligatitel, men det skulle betyda att vi skulle vinna Allsvenskan innan första stjärnan fick tryckas på tröjorna. Proffsigare än så är vi ju i alla fall. Matchen skulle komma att bli en enkel historia. Vi spelade ut motståndarna efter noter, varpå deras humör tog slut. Detta resulterade i att Greken, trots den stora rutin han besitter, även han tappade humöret och nästan spände till biceps fullt ut. Gult kort och fem minuter på bänken. Han själv försvarar det med ”Jag ville bara att Spagatlasse skulle få debutera för klubben”. Och visst, Spaggen gled in mellan stolparna och höll nollan i de fem minuter han fick spela. En finfin insats som resulterade i ett antal värvningsförfrågningar från diverse ryska klubbar.

Efter en totalt strålande insats från laget, och främst Beppo, blåser domaren av matchen 22.00 denna tisdagkväll! Tillsammans med publiken som springer in, firas klubbens andra titel som sig bör.  Med fyrverkerier, champagne och spontandans. Innan korteget till Sergels Torg där firandet skulle fortsätta, hölls glada Marathonspelare länge kvar i den mixade zonen. Intervjuer gavs med allt från lokala grekiska ortstidningar, till större nationella medier. Ryska ”Privjet Sport” frågade Kiki vad som enligt honom vart årets höjdpunkt. Likt den store idrottsman han är gavs svaret ”Vi må vara lyckliga och ha gjort det bra hittills, men vi ska inte glömma att en match återstår. Ett hattrick från min sida skulle ju inte vara fel”. Jonas kunde dock inte dölja sin glädje, ”Så jävla leeeeeeeeeeeeeeeeeeeeekert!” skanderade han gång på gång framför tv-kanalen Abu-Dhabi Sport.

Efter att ha lämnat arenan framåt småtimmarna följde 2007 års stora höjdpunkt! I ett kortege från Kämpetorp med flaggor och viftande tröjor, åkte det gröngula havet som tidigare utlovats, in till Stockholms centrala delar där för att fortsätta firandet. Spelarna använde Sergelfontänen som podium, på vilket man framför fans och media dansade, och även badade i den iskalla fontänen.

Detta firande är bilder som för alltid kommer att sitta kvar på hedersläktaren i minnet. Då talar jag antagligen för alla i Fc Marathon. Förhoppningsvis var detta bara första gången Sergels Torg användes som segerbankett för vår klubb. Denna centrala plats i Stockholm skall göras gröngul, varför även framtidens segrar kommer att firas här. Lördagen den 29 mars, alltså om knappt två veckor, kan det vara dags igen. Då kan nämligen årets första titel spelas hem. Förbered er i så fall med speedos och champagne. I annat fall så är upplevelsen av att se Babashenkov göra bomben en höjdare…

Vi vill även passa på att rikta ett stort tack till våra underbara Fc Marathon Ultras! Varje match har dom stått vid vår sida, utan att ens betala entrepengen! Vi antar att vi måste ha ett av de högsta publiksnitten i hela Korpen, och hoppas på att fler får upp ögonen för laget inför denna säsong. Vill ni se riktig fotboll, där matchen varar mer än två gånger tjugo minuter? Vi finns för att som i Italien göra fotboll till en religion, 24 timmar om dygnet för vi ut vår passion för denna ädlaste av sporter.

Och glöm inte mottot, "Älska leget, och matchdag är bästa dagen på veckan".

Matchen mot Fc Devils? Den förlorades med 6-3 och kommer inte att räknas in i historieböckerna…


Sagt och gjort säsongen 2007

Skytteliga: