Matchrapport Fc Marathon - Octapharma
KRIS. Fyra feta bokstäver rätt upp i nyllet. Vad är det egentligen som händer? Fc Marathon ligger nu efter att Rude Boys har utgått näst sist, och det är banne mig första gången någonsin vi ligger så långt ner i en serie...
Tungt är det, riktigt tungt. Ni som följt oss har säkert förstått att vi faktiskt spelat ganska hyfsat hittils i serien men ändå inte fått med oss poängen. Igår kom till och med domaren fram innan match och berömde oss för vår insats mot serieledarna B.E.R.T. "Vilken match ni gjorde senast jag dömde er grabbar, även motståndarna tycker ni skulle ha vunnit matchen sa dom till mig efteråt". Men, gör man inga mål vinner man inga matcher. Har man inställningen att det är kört redan innan match, såsom det var hos många igår, kommer man aldrig att vara i närheten att vinna någon match.
Det fungerar ju lite så med Marathon, vi fäster blicken mot andra planhalvan och konstaterar innan match om vi har chans att vinna eller ej. "Fan dom där ser bra ut" eller "idag blir det spik torsk" har man ju hört ett antal gånger. Oftast helt utan anledning då det är grymt svårt att analysera en motsåndare bara genom att observera hur spelarna i det andra laget ser ut. Igår var motståndet dock bra, inget snack om saken, men håller vi bara våra positioner och inte stressar upp oss så kan dom ju få rulla hur mycket dom vill längs kanten, vi släpper till väldigt få chanser.
Uppslutningen till gårdagens match innebar knappt fullt lag för Marathon, vilket ledde till att Alex fick kallas in, liksom Beppo som egentligen inte skulle ha lirat. Kvällens stora eloge går dock till Johan som trots att han är sjuk kommer ut till match, fullt ombytt då han vet om att vi knappt har fullt mannskap, och är beredd att göra något byte eller två för att vi skall ha någon avbytare som ger oss andra välbehövlig vila. Det slutar med att han spelar genom hela matchen, kallsvettig men ger ändå allt som vanligt. Det är en inställning som nästan lockar fram tårar i ett Marathon-hjärta, och skulle fler visa denna inställning till laget skulle vi inte ligga där vi ligger i serien.
Inför match känner ser många i laget rätt sega ut, undertecknad själv hann aldrig värma upp ordentligt så hela första halvleken gick ut på att komma in i andra andningen. Motståndet däremot kunde man konstatera direkt hade gjort ett par nyförvärv, och riktigt bra sådana. Dom hade två-tre man i offensiven som verkligen kunde lira boll; någon verkade vara värvad från det grekiska laget Panellinios som håller till i division två efter att förra säsongen ha ramlat ur ettan. Vi snackar då inte korpen, utan de riktiga serierna.
Matchinledningen var ungefär som vi sagt, ligg rätt i positionerna och håll det tätt. Det gjorde vi, i sisådär två minuter. Sedan kom det lite tokrusningar i offensiven vilket ledde till att vi inte alltid orkade jobba hem. När vi väl kommit hem orkade vi inte upp i offensiven, och så vidare. Octapharma lirade helt okej boll, men det första riktiga läget hade vi. I den sjätte minuten fick Kei på en fin halvvolley strax utanför straffområdet som seglade mot krysset men gick precis utanför.
Minuten senare får Octapharma frispark precis utanför straffområdet, vilken går vi en styrning tätt utanför. Vi lirar faktiskt bättre första tio än vad jag mindes, kan jag konstatera efter att ha sett videon från matchen. Vi vaskar fram en tre-fyra halvfarliga lägen, dock utan att riktigt hota målet.
I mitten av halvleken kråkar äntligen Beppo fram till arenan, och det är en lättnad för många att äntligen se två avbytare, speciellt för Johan kan jag tänka mig som inte hade alla grabbar i immunförsvaret hemma igår. De närmsta fem minuterna händer det inte så mycket i chansväg mer än att Octapharma får iväg två skott på Robban som dock inte har några problem att hålla bollen.
I den sextonde minuten kommer så det första målet, och det är ett mycket vackert anfall som ligger bakom det. Octapharmas vänsterback slår en passning längs kanten, sticker direkt och får tillbaka bollen. spela på ett tillslag, får tillbaka bollen igen, spelar än en gång på ett tillslag, får än en gång tillbaka bollen för att en sista gång toucha den vidare till en grabb som står helt ren framför mål och rakar in den. Riktigt läckert, bollen gick verkligen som på ett snöre.
Efter målet händer det inte så mycket mera i halvleken, båda lagen kommer fram i några halvfarliga legen som dock inte resulterar i några vidare chanser. Efter 19 minuter blåser domaren av, och det är något man kan tycka är lite konstigt. Har noterat det flera gånger att halvlekarna blåses av en-två minuter tidigare än vad som bör, speciellt när vi hade ett spelavbrott på över en minut ungefär mitt i halvleken för boll i skogen. Man hör alltid att "domaren lägger till tid", men det stämmer faktisk aldrig hittils denna säsong, inte på de fem matcherna vi filmat i alla fall.
Andra halvleken börjar med ett superläge för Octapharma redan efter en minut. Dom får den i princip gratis längs med högerflanken efter att Kei och Johan missat i kommunikationen, varpå det kommer en passning snett bakåt till en grabb som står soperen framför Robban. Avslutet är dock, om jag ska vara snäll, tamt och Robban plockar enkelt upp bollen i famnen.
Bara minuten senare är det dags att äntligen känna nätet skallra. Granberg snappar upp en boll i straffområdet, och det ser faktiskt ut som att det är med klacken han spelar fram Ricky som har lite tur när han ser bollen gå i nät. Rickys tyngd där framme är dock riktigt nyttig och har flera gånger tidigare resulterat i nätrassel.
Sedan kommer det vanliga, batteriet i kameran lägger av. Mitt fel som vanligt då jag bara hann ladda det i dryga tjugo minuter innan matchen. Fc Marathon andas efter målet lite mer optimism, och spelet blir genast bättre. Innan vi hinner skapa något riktigt farligt kommer dock kallduschen, återigen en riktig snygg sådan. Deras vänsterytter driver upp en hög boll och klipper till nästan direkt med vänstern. Halvvolley, stenhårt och inte en chans för Robban. En riktig pärla skulle man ju kunna säga.
Resten av halvleken känns lite avslagen. Det känns inte riktigt som att vi tror att vi ska kunna ta poäng här, dock täpper vi till defensiven ganska bra. Visst kommer Octapharma med några fina kombinationer fram i offensiven, men riktigt nära något mer mål är man inte. Marathon försöker, men skapar väll inte något nämnvärt innan domaren blåser av.
Efter matchen är det hyfsat besvikna miner, återigen. Det är inte kul att torska, men det finns ingen annan utom vi själva som kan ändra på det. Som jag skrev tidigare, har alla Johans inställning behöver vi inte fortsätta på det här tåget så länge till. Nästa gång det är dags för lir är redan på lördag. Polonia Cup på Västbodas konstgräs, och jag hoppas att alla åker dit för att vinna. Ha gärna ett smajl med er! Samling är halv elva på parkeringen vid pendeltåget i Tumba (mot Willys), så åker vi i Marathon-konvoj till arenan. Efter turneringen samlas vi hos någon i laget för lite grill, videos från Göteborg samt VM.
Over and out, FORZA!
