Intervju med Patrik Stenlund
Patrik Stenlund. Läs det namnet högt för dig själv en gång. Patrik Stenlund. Mannen, midjemåttet, legenden. När webmastern på sin knackiga svenska bad mig att intervjua en av Malå IF:s största profiler genom tiderna så blev jag ungefär lika nervös som en mellanstadieelev som måste läsa högt inför resten av klassen. Men trots hans utomjordiska målvakstalang fick jag intala mig att han faktiskt (och förhoppningsvis) är en människa av kött och blod, precis som jag och du. Platsen för intervjun skulle efter önskemål från Patrik ske vid ett av vindskydden vid Ljustjärn klockan sju på en söndagsmorgon, föga förvånande eftersom han är en sådan hurtig person. Eftersom undertecknad saknar både skoter och längdskidor så fick jag helt sonika pulsa hela vägen men tänkte att det skulle vara värt det. Jag anländer till Ljustjärn klockan 06.58, lika genomsvettig som efter en bastukväll med Johan Kjäll. Patrik har dock inte dykt upp riktigt än, men jag förstår att en person med hans stjärnglans förmodligen dyker upp några minuter för sent för att visa vem som bestämmer. Sätter mig i vindskyddet och väntar men efter en timme så syns Patrik fortfarande inte till. Nu slår det mig att jag glömde äta frukost och hungern hänger över mig. Paniken börjat krypa närmare men så äter jag lite snö och allt känns genast bättre, känner att jag skulle kunna vänta på Patrik i tre månader utan problem. Tyvärr rinner mitt tålamod ut så vid tio väntar jag inte längre utan ringer upp Patrik för att höra vars han tagit vägen.
Hej Patrik och ursäkta att jag stör, skulle bara höra om du kom ihåg intervjun du hade lovat mig?
- Ööjöggddsjjajkalhmmhs!
(Här får jag lite panik och oroar mig för att jag ringt upp Matte J och stört honom i hans lyktstolpeslickning. Tittar på telefonen men det är Patrik som jag ringt upp.)
-Stör jag dig?
-Mmmanandjffsöedklsiiii!
Nu hör jag en bekant röst i bakgrunden av Patriks mumlande. Efter att Patrik mumlat högt och gällt till rösten i ungefär 13 minuter så får jag till slut prata med den bekanta rösten. Det visar sig vara Patriks kära mor Inga-Lill som förklarar för mig att Patrik hade ätit chips kvällen före och haft lite för bråttom med det vilket resulterade i ett papercut på tungan, orsakat av chipspåsen. Vi bokar om intervjun till torsdag kväll istället och den ska ta plats på Patriks arbete av någon anledning. Fyra dagar senare så träffas vi då på den bestämda platsen.
Hej Patrik, vad kul att vi äntligen får träffas!
- Hej Per och detsamma! Måste bara börja med att be om ursäkt för sist och jag kan LOVA att det för första gången jag gjorde något sådant! (Här ser jag skammen i Patriks ögon och man ser på honom att han skurit sig på chipspåsar förut. Jag uppskattar att det har hänt ungefär nio gånger).
Tänkte börja med att fråga varför vi träffas på din arbetsplats?
- Jag har ju lyckats lura i alla att jag ska slippa fys- och konditionsträningen i år och håller mig därför gömd här på kvällarna i fall någon skulle lyckas genomskåda mig. Plus att det finns LEGO här.
På så sätt. Men nu är ju din plan avslöjad eftersom detta kommer läggas upp på Svenska Fans.
- ……………….. (Tystnad)
Tack för ett rakt och ärlig svar, vi går vidare. Hur ser du formen ut nu då du inte tränat så hårt på förssäsongen?
(Patrik blänger argt på mig, sen fokuserar han bara på LEGO-lådan och börjar bygga vad som ser ut som en missbildad elefant)
Ok, jag försöker med en annan fråga. Nu när du dragit ner på träningen, har du lagt om kosten nånting?
- JAG FÅR ÄTA GODIS NÄR JAG VILL FÖR JAG ÄR VUXEN!!!
Patrik rusar iväg med rödgråtna ögon och låser in sig med sin ”elefant” på toaletten. Följande timme ägnar jag åt att försöka övertala honom att komma ut därifrån men han blå vägrar. Ringer upp hans mor som lyckas övertala honom att fortsätta med intervjun så länge jag inte ställer några frågor om vikt, kost eller lördagschips. Detta gör att jag inte har en endaste fråga förberedd utan får hitta på några frågor eftersom.
Välkommen tillbaka till intervjun Patrik. Tänkte börja om med att fråga vilka mål du har uppsatta inför kommande fotbollssäsong?
- Det är ju två mål som är uppsatta på planen och används under match och träning och jag kommer nog stå båda två under säsongen. Plus alla mål på bortaplanen! (Med rädsla för att reta upp Patrik igen så låter jag bli att påpeka att han inte förstod frågan).
Du har ju tillhört dom rutinerade i laget länge nu och ni är inne i en generationsväxling, hur ser du på din roll som veteran i laget?
- Veteran? Jag har visserligen gjort lumpen men inte varit med i något krig så jag räknar inte mig själv som en veteran, med det känns givetvis smickrande att andra ser mig som en veteran.
Givetvis. Det känns otroligt tryggt att du jobbar på barnskolan och ska lära upp kommande generationer. En sista fråga bara, hur länge planerar du att spela fotboll?
- Jag siktar på att spela tills min ålder kommer ikapp mitt BMI så än blir ni inte av med mig!
Vad rolig att hö…
- Vänta nu, jag skulle vilja avsluta intervjun med några kloka ord för att visa att jag är smartare än min kusin Peter.
Det går bra, låt höra dina klok ord.
- Bättre två chipspåsar i handen än en femtilapp i börsen!
Oerhört bra sagt Patrik, men det här är ju trots allt en fotbollsrelaterad intervju. Du har inget klokt ordspråk som handlar om fotboll?
- Bättre en Victor Valdez i målet än tio Alan Shearer på planen!
Med dessa ord gav sig Patrik iväg för att köpa ”frukt” på Statoil och lämnade mig själv, ensam och besviken över att en av mina förebilder från barndomen bara var en man med fler fingrar än hjärnceller. Hade Patrik varit amerikan hade han förmodligen bott i en trailer tillsammans med sin kusin Tobias. Det enda positiva med den här intervjun var att jag själv fick känna mig som den smartaste personen i ett rum och det händer nästan aldrig.
