Om premiärvinsten och Hagmans shorts

Om premiärvinsten och Hagmans shorts

Morrison var blåa idag. På knäna. För det var otroligt kallt. Men vi kände värme när Hagman klev in i det omklädningsrum han lämnade för några säsonger sedan. Han hade svarta shorts. Såna som Argentina hade 1994. De var fantastiska. Och Hagman var fantastisk. Som man avskyr när Jakob Eskilsson kommer med fel färg på strumporna. När Hagman kommer med fel färg på shortsen blir man upprymd. För den Hagmanska estetiken kan aldrig ifrågasättas. Den är fantastisk. Hagman är fantastisk. Albin Jansson är fantastisk. Morrison är fantastiska.

Morrison klev in i premiären med vetskapen om att motståndarna, Dråpliga Druvor inte bara gjorde över 50 mål i serien förra året men att de också har över 120 likes på sin facebooksida. Det är ett tecken på kvalitet tänkte undertecknad. Det är en följd av deras så enhetliga klädsel tänkte John Ulnes.

Innan matchen rådde konsensus. Vår målvakt Gustav Forsström stannar vid eget mål om vi får straff. Inga utflykter. Inga konstigheter. Trots detta var det Forsström som la bollen på punkten några minuter senare när straffen var ett faktum. 1-0. Inga konstigheter.

Undertecknad gjorde 2-0. En lobb på halvvolley över utrusande målvakt. En mer ingående (och kryddad) beskrivning av målet fås i utbyte mot att ni berättar er bästa anekdot. Hör av er om det är intressant. Gustav Forsström assisterade förresten. Inga utflykter. Inga konstigheter.

3-0 av John Torbjörnsson. Snabbast på plan by far. Spiken i kistan på en trevlig kväll som bäst sammanfattas med att Anton Rosdahl bjöd på både en och två sulfinter. Anton har ingen bålstabilitet men jag gillar han ändå. Han har ingen bålstabilitet för bålstabilitet är det enda han försöker få. Gott så.

Viktor Strömberg2014-04-09 21:46:00
Author

Fler artiklar om FC Morrison