Inför Paldiski Palace - Handikappbadets FC
Efter att Palatset hållt en lång tyst minut för domarens beslut i seriefinalens sista hundradel ser man nu åter ljust på framtiden.
Framtiden ser ljus ut, dagarna känns längre och nätterna kortare. Kan bero på att jag numera börjar en halvtimme tidigare på jobb, men det kan också innebära vårens första tecken. Denna vår spelar hjältarna i vitt i den högsta serien utomhus, vilket man redan gör sedan en tid tillbaka inomhus.
Men inomhussäsongen har en hel del till att bjusa på innan den går till historien. Palatset vinner serien om man vinner resten av matcherna (räknat på 1-1 i seriefinalen) men det spelar egentligen ingen roll. Det väntar slutspel i vilket det första ska spelas gruppspel och sedan utslagning med kvartfsinaler osv.
Att man i morgondagens drabbning saknar en hel del nyckelspelare känns föga intressant, då man ska ta tre poäng mot Handikappbadets FC oavsett. Poängtapp är föga troligt då de enda sådana skett mot Malmö Opera (1-3, 1-1) och Parkas (3-3). Det innebär att på de senaste 18 matcherna har Palatset vunnit 15, spelat oavgjort 2 och förlorat 1!
Imponerande!
Spelarna som saknas är Shino Diabaté, Mikael Malmgren, förmodligen Andreas Lundqvist, men förmodligen inte Daniel Malmgren.
Förra mötet slutade 2-0 till Paldiski utan att man egentligen spelade särskilt bra. Imorgon krävs det att vi rör på oss flitigt och dyrkar upp dem. Mittfältets arbetskapacitet kan mycket väl vara avgörande och jag tror att detta blir Åkessons match, han växer med ansvar. Upp till bevis Jensa!
