Knegarna - Black Snappers 1-1 (1-1)
Så har det hänt igen. Black Snappers har tappat poäng efter en orgie av missade målchanser. Återigen var det Hyreshuset, eller Knegarna som dom numera heter, som stod på andra sidan, och återigen känns det förbannat tungt att behöva erkänna att vi blivit knäckta av det som förr har varit vårt eget framgångsrecept.
Inför matchen handlade det mesta om ifall Knegarna skulle få ihop fullt manskap eller inte, och när matchen började hade man lyckats skrapa ihop sex tappra spelare. Det räckte dock för att chocka Snappers, som efter slarv i det egna försvaret åkte på 0-1 direkt, en riktig kalldusch.
Målet innebar att Snappers skulle få en mur att forcera under resten av matchen, för det som händer när man släpper in första målet mot ett pisslag är att man ger dom tändvätska, energi och förhoppningar. Vi har sett alla möjliga skrällar genom årens lopp i fotbollens värld och nästan alltid är det samma fenomen som strålar hos segraren, nämligen fighting spirit. Knegarna var inget undantag den här aftonen utan efter det första målet märktes det tydligt att man var villiga att offra allt för att behålla sin ledning, vilket gjorde att man samlade ihop hela laget i det egna straffområdet. Dessutom anlände en sjunde spelare ganska snart vilket gjorde det ännu trängre i deras box.
Snappers har erkänt svårt att spela mot lag där man själva tvingas vara det spelförande laget och där ytorna på den offensiva planhalvan är små, och den här matchen var inget undantag. Visserligen skapades det tillräckligt med målchanser för att man skulle kunnat vinna matchen, men det krävdes en individuellt skicklig prestation och ett helt öppet mål för att man skulle få hål på Knegarna denna afton.
Destruktiva fotbollen segrade
Det var Tobias Eriksson som fick bollen ute på vänsterkanten, och efter att ha gjort bort två försvarare och serverat Stockeld som stod parkerad vid den bortre stolpen ett soprent mål gick det inte längre att missa. Stockeld gjorde heller inget misstag utan rakade in bollen i nät och gav hopp om att det skulle lösa sig ändå.
Men resten av första och hela andra halvlek skulle sedan genomsyras av krampaktigt spel från Snappers sida och tappert kämpande Knegare som jobbade för varandra. Det fina spelet från de inledande matcherna var som bortblåst och nu kändes det till och med som tvåmeterspassningarna kunde hamna lite varsomhelst. När Knegarna dessutom visade upp alla exempel på hur maskande och spelförstörande fotboll går till kändes dagen förlorad. Den destruktiva fotbollen hade återigen segrat över den konstruktiva och kreativa.
Snappers utnyttjade den destruktiva spelförstörande fotbollen mot bland annat KIF förra året, och nu gjorde Knegarna det mot oss, så vilka är vi att beskylla dom egentligen? Dom utnyttjade det tunna material dom hade till fullo, och ur ett taktiskt perspektiv var det dom som vann med hästlängder. Turligt nog för Snappers spelar poängtappet ingen roll för tabelläget, men det känns bara så förbannat surt att vi gick på minan mot Knegarna i år igen...
