En Krönika av David J.
IK Stym är passion och vinnarmentalitet, IK Stym är kärlek och hjärta... Är det bara jag eller börjar allt detta att försvinna? Jag ska försöka vädra mina åsikter om vad som håller på att hända i IK Stym...
Det var någon gång i början av April som IK Stym skulle ha en av sin bästa träningar, allt handlade om att den omtalade Johan Nykänen inte skulle nå 10 matcher 10 vinster.
Det var många i laget som hade tagit sig ner för att träna den där regniga vårdagen i April, på plats var hela frontfiguren i det hela, Johan Nykänen.
Jag kunde verkligen se att alla i hela laget glödde med uppgiften om att få sätta stopp för Johan Nykänens osannolika svit som hade inneburit att vi hade fått gå ifrån träningen med svansen mellan benen och med tanken om att Johan kunde nå en svit som ingen annan någonsin skulle kunna uppnå i hela sitt liv.
Om det var mycket som stod på spel kan väl ni lista ut själva...
Matchen var mycket omtalad på olika håll i Partille, jag minns hur jag och Bauer gick ner till planen med tanken om att i princip göra vad som helst för att få stopp på Johan, jag och Bauer intygade snabbt om att vi inte hade givit vika för att trycka dit Nykänen.
Och vilken match det urartade sig till, vem minns inte Johan Nykänens bråk med Andreas Hahn eller Joakim Halldins helt osannolika nickmål som gav liv i matchen igen?
När mitt lag gjorde den osannolika vändningen som satte stopp för Nykänens svit så urartarde ett stort segervrål, jag har spelat i 4 olika lag innan men har aldrig känt den glädjen som jag fick när det stod klart att vi hade vänt på steken och äntligen satt stopp för "Nykkes" otroliga svit.
Att det förekom bråk på planen var helt ok eftersom att det stod så mycket på spel, Nykänens glöd i ansiktet kunde likna sig med självaste Gennaro Gattuso, det var på den tiden Nykänen lyfte laget, det var då alla såg upp till Johan och nämnde hur fruktansvärt på G han var, det var då alla pratade om att Johan Nykänens närvaro på planen lyfte laget till oanade höjder.
Jag har börjat att se en tydlig trend inom laget, en trend om att något inte står rätt till i laget.
Jag har fått se spelare lysa med sin frånvaro på planen, jag har fått höra glåpord om hur jävla uselt vi spelar och om hur dåliga vissa spelare är, det ska sägas att jag på något sätt inte ursäktar mig själv då jag själv nästan är en av de värre.
Nykänen har blivit lika iskall som Ronaldinho har vart det senast året, nu är han bara en spelare i mängden som visar bristande självförtroende.
IK Stym måste vara prioritet ett i våra liv, det är nästintill ett jobb vi har, folk ska vara sugna på att ge sig ner en blåsig höstkväll för att lira boll med laget, om inte detta intresserar några så måste vi se över situationen.
1. Lagkaptenen
Lagkaptenen har den viktigaste rollen av alla spelare, det är han som ska elda på spelare, det är han som ska behandla media och kunna avfärda övergångsrykten till Burken Boys.
Det är han som ska ge laget en bra image. Vi måste vara tydliga här om vem vi vill ha som lagkapten och vem det nu än blir så måste han göra sitt jobb! Detta är något som behöver diskuteras.
Jag kommer inte att börja spekulera om ett lagkapten byte är nödvändigt för det är upp till Coach Johan att bestämma.
2. Ambitioner?
Hur bra anser vi att vi är egentligen? Ska vi kunna åka till Borås med målet om att vinna hela turnerningen och inkassera välförtjänta pengar?
Anser vi att vi håller den nivån för att kunna gå in ett seriesystem?
Ska vi fortsätta att träna och spela cuper eller ska vi direkt ge oss in i hettan genom att spela i en serie?
Att vi har potential tycker jag är uppenbart, vi ska inte vara allt för nedstämda för att vi har gjort 2 dåliga matcher mot ett tjejlag, det är nu vi måste bryta upp, gå in med inställning som vi inte ens hade på Nykänens glansdagar, vi ska fan visa att Burken Boys inte på något sätt ska kunna komma ikapp oss!
Det tydliga beviset på att vi är storebror i Furulund var på förra träningen då Burken Boys skulle träna men där vi visade att vi helt klart är ett nummer större då vi hade intagit planen, det slutade med att Burken Boys fick gå utan en enda träningsminut, vill vi förlora storebrorsstämpeln?
Vill vi spela 7manna eller 11manna?
3. Engagemang
Denna frågan är en viktig sådan eftersom att det ger oss förutsättningarna om att bli ännu bättre, hur mycket pengar är folk beredda på att lägga ner för att få en fungerande verksamhet? ska vi införa medlemsavgift som ska kunna ta oss ut till dom stora cuperna och serierna? det ger oss också en bättre standard på träningarna om vi får fungerande utrustning i form av bollar, västar, vattenflaskor m.m.
Hur långt kan vi åka för att spela en korpcup?
Kan folk strunta i andra fritidsintressen för att kunna träna?
Det saknas något och det går åt fel håll.... något måste göras.
Ursäktar för en rörig text, Wordpad suger så jävla hårt.
Pontus Thorin, IK Stym: "Mycket bra text, den rörde verkligen själen"
Mattias Ek, GT: "Att det finns engagemang är det ingen tvekan om, detta laget kan gå långt"
Anna Pohjanen, SVT: "Jag vet att det finns många duktiga spelare, men hur bra är IK Stym?"
