Magiska Ögonblick!
På söndag väntar en tung prövning för Black Snappers när man reser söderut för att skörda nya triumfer. Det är ont om spelare, väderleksrapporten säger regn och motståndet ser starkt ut. Det som behövs nu är tändvätska. Den kommer här!
Sommaren har precis visat sitt rätta ansikte när solen steker över Hedens gröna gräsmatta. Här pågår en turnering för Sveriges bästa korplag och det är dags för slutspel. På planen står de regerande mästarna och laddar upp för att fortsätta sitt segertåg. På andra sidan står de unga debutanterna i Black Snappers. Det är David mot Goliath, Milan mot Bunkeflo och det är som upplagt för förlust för de tappra krigarna i svart.
KIF pressar tillbaka Snappers medans solen når allt högre på himlen. Vattenflaskorna har redan börjat tömmas och folk väntar med spänning för att se Stockeld hämta den första bollen ur nätmaskorna. Men som en blixt från den oändligt ljusblå sommarhimlen sätter Snappers fart i en kontring. Sekunder senare är lyckan total. Snappers chockar KIF, domaren och hela jävla Göteborg med sitt ledningsmål. Snappers-spelarna samlas för att för första gången njuta av sin numera klassiska målsång. ÅÅÅÅÅÅÅH...
STOPP!
Tänk på det ögonblicket. Det är sådana ögonblick som gör det här så underbat roligt. Man kan förlora en match på de mest marginella sätt. Men om man hittar det där lilla att glädjas över och tar med sig det. Då är man i mina ögon en vinnare.
...
Vi förflyttar oss nu framåt i tiden och tillbaka till den rätta sidan av Sverige. På Zinkensdamm i sommarsoliga Stockholm har Snappers krigat sig fram till ett straffavgörande mot storlaget Bredäng. I den fjärde omgången kommer avgörandet. Snappers sätter sin straff bergsäkert och några minuter senare kommer räddningen vi har väntat på. Bredäng är besegrade. Snappers är i sjunde himlen. Det är dags för dans igen. ÅÅÅÅÅÅÅH...
FRYS!
Slut era ögon och inbilla er att ni befinner er just på den platsen vid just den tidpunkten. Försök att återuppleva den där känslan av att vara en vinnare. Den där söta känslan som så omöjligt går att beskriva. Det är viktigt att kunna glädjas även efter en motgång men att få känna sig så stark som man gör efter en seger, det är nåt som är få förunnat och vi fick uppleva det den dagen.
...
Återigen förflyttar vi oss i tid och rum. Spelplats är nu Gillet när sommaren börjar närma sig sitt slut. Snappers spelar bronsmatch i Ligacupen och ligger under med två mål. Tiden håller på att rinna iväg och förtvivlade Snapprar gör ett sista försök till upprättning. Fyra minuter senare är kvitteringen ett faktum. En rensning träffar en snappers-panna. Bollen seglar mot det bortre krysset och man börjar inse att det drar ihop sig för dans. ÅÅÅÅÅÅÅH...
STANNA!
Luta er tillbaka och tänk på den bollen som är på väg in. Vi står på ravinens brant på gränsen mellan eufori och total besvikelse. Tiden bromsar upp och allt går i slowmotion. Just vid det här ögonblicket finns det inget annat i hela världen. Det finns bara en liten klotformad leksak som om några ynka hundradelar kommer väcka känslor som inte mycket annat gör. Det finns människor som inte förstår sig på fotboll. Men dom har aldrig upplevt sådana här ögonblick. Det har vi, och vi älskar det!
...
Det finns stunder då benen känns tunga som bly. Man får svårt och andas och man känner sig alltmer svimfärdig. Då tänker man att va fan håller jag på med? Varför utsätter jag mig för sånt här? Men sen uppkommer dessa magiska ögonblick och den där värken i benen eller den trytande orken är som bortblåst. Just då är man odödlig. Det må vara för en hundradels sekund men det räcker för att man ska fortsätta utsätta kroppen för detta ständiga lidande. För man vet att när den där känslan infinner sig nästa gång så är de milen man sprungit för att nå dit inte jobbigare än ett andetag.
Jag älskar att spela fotboll och det är tack vare dessa ögonblick. När jag dessutom får uppleva dom tillsammans med mina bästa vänner. Då är jag som lyckligast!
Så jag uppmanar alla er som drar på er den svarta tröjan i gryningen på Söndag morgon att ha dessa tre ögonblick i bakhuvudet. Det är dessa tre minnen som ska få oss att springa det där extra metrarna och göra de där extra glidtacklingarna som krävs för att se till att inget lag nånsin lämnar planen utan att ha vårt lagnamn djupt inpräntat i järnbalken. Vinst eller förlust, spelar mindre roll men minnet av Snappers ska alltid finnas kvar hos alla våra motståndare.
Dags för kamp! Dags för Black Snappers!
