Intervju med Sportchefen (Del 1)
Daniel Andersson, viktig kugge i det ideella supporterarbetet runt Bofors IK, har intervjuat sportchefen, Stefan Bengtzén. I tre delar kan du följa några av de tankar som ligger till grund för mycket av det som är Bofors IK i dag.
Det är en avslappnad och pratglad sportchef som undertecknande får möta denna grådisiga måndag. Snön som vräkte ner igår, söndag, har blivit till slask och blöter ner mina Converseskor totalt. Efter de sedvanliga artighetsfraserna bär det av till Stefan Bengtzéns kontor, där han nu snart har huserat i tolv år. Han kan nog Nobelhallens katakomber ganska väl nu, skulle jag allt våga påstå.
Du har varit sportchef i Bofors ända sedan säsongen 97/98, vilka säsonger har varit topparna och vilka har varit dalarna?
- Jag skulle nog vilja påstå att de gångerna vi har nått kvalserien är topparna rent sportsligt. Den säsong som känns tyngst var när vi gick ut och sade att vi skulle satsa, tror det var säsongen 06/07, vi värvade några utlänningar som floppade. Det tyckte jag inte var så skoj.
Hur kom det sig att du blev sportchef för BIK?
- Man tog beslutet inom Bofors att man behövde ha någon som verkligen jobbade heltid med det, innan så hade det inte varit så och jag fick frågan och svaret var enkelt!
Hade du något kontaktnät redan då?
- Jag hade varit tränare innan jag blev sportchef, först som juniortränare och sedan seniortränare, fem säsonger i Filipstad och Kristinehamn mellan 92-97. Jag hade ju även spelat i Bofors ett antal säsonger innan det. Så kontakter hade man ju i början, men inte i den utsträckningen man har idag givetvis. Det har ju vuxit undan för undan. Kvittar nästan vart man åker idag så känner man folk. Och mitt jobb bygger på det, kontakter, att ha ett så bra kontaktnät som möjligt.
Hur ser en normal dag ut på jobbet för dig?
- Jag jobbar raka dagar, 8-17. Det innehåller mycket kontorsjobb, jag är ju inte ”bara” sportchef, utan mer en klubbchef. Jag är ansvarig för personalen, har ansvar för alla spelare och skriver alla avtal och så vidare. Sitter även på en hel del ekonomiskt ansvar, man är som en VD på företaget, ska ha koll på det mesta.
Ibland så skulle man vilja fördjupa sig mer på det sportsliga, men vi är så få på kontorsdelen vilket innebär att man får jobba med mycket annat också, så man får tulla lite på det sportsliga ibland. Ibland är det dåligt ekonomiskt och då får man lägga mycket krut på det. Men en vanlig arbetsdag innehåller mycket kontorsarbete, man läser av allt på nätet, man får helt enkelt ta ett varv, dagen efter match, överallt - likväl som ni intresserade surfar efter matcher - så har jag koll på divsion-1 serierna, poängligorna, plus och minus ligorna, målvaktsligorna, det är mycket sådant man får läsa av. Det tar många timmar i anspråk men mycket intressant och roligt! Statistik säger inte allt men en mycket god fingervisning.
Är det du som får ringa runt till spelare, tränare och agenter?
- Många agenter ringer mig, fler och fler agenter kommer det upp hela tiden på marknaden. Denna tid på året ramlar det in mail dagligen, dels från spelare själva som vill komma hit och provspela, jag är si och så bra kan det stå i mailen. Ibland ringer agenterna och ibland även farsorna till spelarna, så en hel del tid ägnas åt sådana samtal.
Hur gör du för att välja ut de spelare som kan vara aktuella för BIK då?
- Hur ska man säga.. Det är en resursfråga det med. Jag brukar använda de andra då också, slänger iväg ett mail till Sam Hallam som kan innehålla dessa frågor om spelaren; Känner du igen den här?
Har du hört talas om honom?
Kan du kolla med dina kompisar i Stockholm?
Försöker även kolla med de andra i sportgruppen, Daja (Dan Hermansson), Anders Johansson eller Torbjörn Eriksson.
Kristoffer Näslund var ju med ett tag nu i höstas och det var en jävla styrka, han är så ung och hade bra koll på de han precis hade spelat emot. Så det var en ”jävla” kraft att få in honom. Jag har även folk ute i Sverige som jag nyttjar, gamla hockeykompisar som jobbar som tränare i olika klubbar. Kontakter, det bygger på kontakter, annars skulle det bara bli Värmland, vi är ett bra distrikt men det finns ju även hockeyspelare utanför. Det gäller att hitta guldkornen där ute, men vi är många om dem!
Sen åker jag på mycket matcher också, januari-april är man knappt hemma på kvällarna. Som förra veckan. Jag jobbade hela veckan, sen fredag klockan 14 stack jag och Sam på turné. Först bar det av till Jönköping, fredag kväll, där vi även sov över, för att sedan bege oss till Göteborg - lördag förmiddag - där vi såg en ny superelitmatch för att sedan bege oss hemåt.
Ikväll ska jag åka till Örebro och imorgon blir det någon ny match. Det är matcher hela tiden och det gäller verkligen att vara där ute och se spelarna. Tillslut har vi byggt upp en "bank" som jag säger till tidningarna och utifrån där en plan för framtidens lag.
En plan med de vi ska ha kvar, några som ramlar ifrån till någon annan klubb eller försvinner av andra skäl
Vad vi behöver till laget får vi sedan diskutera oss fram till. Så många backar. Så många forwards. En rightare, en powerplay-back, man dividerar mycket.
Vi måste bli vassare i powerplay tycker jag, vi har varit för dåliga där som exempel . Sen är målvaktsfrågan alltid jävligt het, vi vet vad vi har. Men om man ska värva så måste man hitta någon som kan vinna matcher som du säger, men vem är det och har vi ekonomin?
Men detta är ju en stor del av min utmaning och kul, riktigt kul!
Bästa värvning/ Sämsta värvning?
- Jag är ju personligen väldigt nöjd med Nick Angell, han hittade jag själv och det blev riktigt bra. Jag ville ha honom redan innan han gick till Norge och vi hade bra dialog när han var i Arboga, men han ville prova på norska Elitserien. En riktigt bra värvning resultatmässigt, men sen kan man tycka att jag öppnade en karriär för honom och han tjänar en massa miljoner. Vad har vi fått för det? Inte ett öre, vilket man kan tycka är fel, men tyvärr är det så i Sverige. Elitserieklubbarna tar inget ansvar för oss i Hockeyallsvenskan, trots att det är vi som utbildar de flesta.
Men en värvning jag gillar kanske bättre i hjärtat är Kristoffer Näslund, han har gjort så mycket för klubben och är fortfarande med, ett kanonförvärv för 11 år sedan!
Sämsta förvärvet är nog en amerikanare vid namn Kyle Rossiter. Men av detta har man lärt sig att chansa med osedda förvärv är ofta felaktigt. Hade jag sett Kyle spela innan jag värvade honom hade han nog aldrig kommit hit.
Hur många fler skulle BIK behöva ha anställda på” kontorsdelen” för att kunna verka optimalt mot sponsorer, publik, spelare och så vidare?
– Ska det vara optimalt skulle vi upp på nivåer med att vara två heltidsanställda på marknad, men detta tillåter inte ekonomin idag. Vi har ju Tobias Thermell som jobbar 60% som säljare och 40% som hockeyspelare, sedan är tränaren Sam Hallam med ca. 2-3 månader om året och hjälper till. Arbetet skiljer ju sig även en del under året, nu handlar det om att sälja in Bofors, under hockeysäsongen handlar det om att underhålla sponsorerna. Då ska vi synas ute hos dem samt förbereda inför matcher med marknadsföring ute ibland folket, vilket är väldigt resurskrävande och tar mycket tid.
För något år sedan var du nära att bränna ut dig, hur mår du idag?
- Jag mår rätt bra, har landat. Försöker använda mig av mer människor, Bengtzén kan inte göra allt själv får jag intala mig ..(skratt).. Nu har jag fått avlastning av klubben vilket hjälper mig mycket. Men mest behövde jag nog bli bättre på att släppa saker vilket jag var dålig på, använda de personer som finns tillhands. Jag har helt klart lärt mig en del, det gäller att vara på sin vakt. Men samtidigt är det svårt, jag jobbar ju med det bästa jag vet. Det går av bara farten då man tycker att det är så jävla kul. Det blir ju gärna lite för mycket då.
Del 2 imorgon torsdag. Där får du blandannat reda på vem Stefan ser som möjlig efterträdare till sig själv...
