Bofors klara för Superallsvenskan
- Det här är det största jag varit med om, jag är rörd säger Niklas Czarnecki med darrig röst efter matchen. Detta trots att han varit med om att föra Linköping till Elitserien.
För femte säsongen i rad befinner sig Bofors alltså i Superallsvenskan och än viktigare så är laget kvalificerat till nästa säsongs allsvenska som ska bestå av en serie med 16 lag.
Bofors lyckades till slut vinna avgörande matchen mot Arboga och tog sig av egen maskin hela vägen till allsvenskan av superformat. Och jag måste erkänna att jag lider lite med Västerås som var så snubblande nära och även pressade Leksand i sin sista grundspelsmatch.
Niklas Czarnecki var rörd efter matchen, det fanns det fler som var. Personligen var det riktigt nära att det brast när slutsignalen gick. Den ansträngning som matchen innebar - inte bara för spelarna - kan inte vara särskilt hälsosam. Med minuten kvar och Oscar Steen i utvisningsbåset fanns det anledning att tänka över sitt val av idrott att följa. Den nervpers som denna typ av matcher innebär kommer säkerligen leda till hjärtproblem. När dessutom Weinstock i Arbogabåset väljer att spela sex mot fyra under utvisningen och pucken ett flertal gånger dansar runt Fredrik "Grizzly" Erikssons målbur är det inte lätt att sjunga med i klackens ramsor.
Jag har under ett antal säsonger följt laget från klacksektionen, den nuvarande eller den gamla. Dock inte i årets grundserie. I dag tänkte jag att nu var det läge att vara med och bidra med det jag kan röstmässigt. Och tur är det att matchrapporten är skriftligt framförd och inte muntligt berättad. Då hade det inte blivit mycket sagt.
I första perioden var klacken enormt bra och ljudnivån hög. Personligen tog luften slut en aning i andra perioden och i takt med att nervositeten steg blev jag tystare och tystare. Ett antal försök gjordes men min personliga insats går inte att skryta över. Jag fick inte fram ett ljud under slutminuterna.
När slutsignalen gick blev det dock annat ljud i skällan, kraften återkom och nu - när det inte längre behövdes - skrek jag som en besatt.
Jag kan bara sammanfatta klacken i dag med väl godkänt - bortsett från min egen insats - framför allt Daniel, klackledaren, vilken kämparglöd. Vet Bofors IK vilken resurs som finns i den mannen tillsammans med de övriga i klacken. Efter matchen, då stegen styrdes mot bilen hörde jag i vanlig ordning folk tala om matchen och spelarnas insats. Men det som på flera håll hördes var orden: "vilken klackledare de har fått i klacken", sug i dig av de orden Daniel.
