Nu krävs det en bragd!
Om vi ska nå playoff, vill säga. Efter gårdagens förlust mot Leksand känns playoff om möjligt ännu mera avlägset än vad det gjorde innan. Dock tror jag att även den mest inbitna optimist inser att loppet i praktiken är kört nu när vi har hela 11 poäng upp till getingboet runt kvalstrecket. Även om vi tar nästan full pott framöver så kommer det att bli svårt att ta in så många poäng. Så här kommer lite tankar om läget i klubben och laget inför en hopplös slutspurt!
Ännu en hedersam förlust att lägga till raden, och ännu en gång en motståndartränare som står och berömmer Bofors för en mycket bra match - men inga poäng. Och det jag såg via en hackig sändning var ett Bofors som skapade en hel del i två perioder utan att ha de riktigt supervassa lägena, och en ganska impotent tredjeperiod där man inte hittade nyckeln att låsa upp en tätt Leksandsförsvar. Ganska lika som matcherna mot Mora och Västerås på många sätt, även om gårdagens prestation var på en högre nivå.
Men självklart var det inte igår man tappade playoffplatsen ( jo, jag är beredd att säga att den är förlorad - detta tar vi inte in). Historien visar att ytterst få lag har lyckats komma igen efter en dålig start och kravla sig upp på playoffplats, så det är en usel säsongsinledning och ett riktigt dåligt poängfacit på bortaplan som fäller avgörandet.
Tomas Nilsson i Karlskoga Tidning skriver här en bra analys om förutsättningarna för Bofors framöver, och samma sak har vi diskuterat i supporterkretsar. Kanske inte lika drastiskt, men vi har diskuterat om inte en nystart är ett måste för Bofors. Därmed menar jag inte att man måste ner i ettan och börja om, men att man kanske måste pensionera eller släppa en del spelare, ta in nya spelartyper, helt enkelt starta om. Man har ett bra J18 och ett J20 som börjar närma sig eliten, så det finns förutsättningar att kunna fylla på truppen den vägen framöver.
Idag ser jag ett fåtal spelare i Bofors som håller HÖG allsvensk klass, kanske eliseriemässiga i sina goda stunder, den klass som flera måste hålla om vi ska kunna utmana om en kvalserieplats - vilket är klubbens vilja och mål: Kristoffer Näslund, Peter Messa, Eetu Qvist, Johan Larsson, och Fredrik Höggren håller den klassen. Det är som jag ser det de enda. GOD eller hyfsad allsvensk klass för ett mittenlag håller sedan de flesta spelarna, men det är inte tillräckligt för att nå playoff. Flera spetsar behövs. Sedan är det en annan sak att flera spelare på grund av skador inte varit i närheten av sin potential under den här säsongen. Dit räknar jag spelare som Daniel Wessner, Mikael Eriksson och Peter Messa, bland andra. Många fler har haft långa downperioder när de presterat långt under sin förmåga, många har i mitt tycke spelat väldigt odisciplinerat både vad gäller att dra på sig utvisningar och när det gäller positionsspelet i båda ändar av rinken.
Så inför nästa säsong vill jag säga goodbye till ett antal spelare som jag inte tycker tillfört det de borde, men jag tänker inte börja plocka ut namn ännu - det kommer jag att göra efter nästa förlust, oavsett när den kommer. Det man kan fundera över är de tre FBK-lånen. Det är ovisst om vi får behålla Andro Michel, men jag tycker inte han visat sådan kvalité att han är en elitseriemålvakt nästa år. Men det visar sig! Samma sak med Markus Karlsson - men där tror jag FBK släpper honom, Peter Wennerström samma sak - tror att vi kan få behålla båda dessa om vi vill. Fredrik Höggren är elitserieaktuell och lär försvinna även om Stefan Bengtzén inte gett upp hoppet, Johan Larsson jagas av ett par toppklubbar i allsvenskan liksom David Lidström och Johan Nilsson om ryktena stämmer. Så det är de som kan försvinna den vägen, och som sagt så tycker jag att några andra kanske inte ska erbjudas nya kontrakt.
I vissa fall måste jag säga att jag tycker att spelare gjort en dålig prestation för att de använts fel. Någonstans måste vi också fundera över hur vi agerar i klubben och vilket mod vi egentligen har. Jag tänker på att vi så envist spelar Näslund-Thermell-Persson som förstafemma år efter år, sätter unga och nya spelare i tredje-fjärdefemman och sedan byter de klubb och visar sig vara utmärkta producerande spelare. På det sättet vill jag påstå att vår kontinuitet, där vi haft ett antal bra allsvenska spelare som är djupt rotade i klubben och orten, i viss mån varit ett hinder för klubbens utveckling. Och förstå mig rätt - jag anser inte att man ska sparka ut Thermell och Näslund som fortfarande är viktiga, även om vi inte presterat märkbart sämre utan dem i laget heller, faktiskt. Men däremot kanske man ska börja splittra isär de ingrodda kedjorna så att de rutinerade spelarna kan bidra på ett mera påtagligt sätt till de yngres utveckling. Hade vi slagit in på den vägen förra året hade vi antagligen haft kvar Gustaf Thorell som visat att han är en producerande spelare med elitseriekvalitet när han fått förtroendet i Sundsvall - medan han i Bofors inte alls trivdes, eller passade in, som en jagande varg i en destruktiv fjärdefemma.
Sedan kanske jag tycker, med tanke på det ekonomiska läget, att vi får tänka lite annorlunda vid spelarrekryteringen kommande år. Detta har jag framfört som en personlig åsikt till klubben och den är lika personlig här. Bofors har i flera säsonger med framgång litat till konceptet med fyra jämna femmor. Två producerande och två med mera defensiva kvaliteer, men jämna, ofta med i stort sett samma speltid på alla fyra femmorna. Ett visst defensivt ansvar även på de offensiva femmorna i så motto att många där fått bidra i Boxplay, och en och annan offensiv kugge i de defensiva femmorna för att även de ska kunna trycka in lite puckar.
Framöver vill jag se TRE femmor som ska vara bärande i laget, inte fyra. Kan Skellefteå i elitserien så kan väl vi? Däremot ska vi givetvis spela med fyra femmor, men fjärdefemman/fjärdekedjan ska bara ha avlastande byten när det behövs för att inte köra slut på de tre bärande femmorna. Här behövs inga "märkvärdiga" spelare, men spelare som jobbar stenhårt och disciplinerat varje gång de är inne. Håller positioner, spelar enkelt, dumpar puck... Tråktunaspel - men bara med en femma! Behövs ingen kreativitet, ingen spetskompetens...gärna dock lite styrka. Tycker t.ex. att spelare som Adam Björklund och Calle Berglund inte är spelare för en fjärdefemma. De ska spela i en mera offensiv och kreativ roll - eller så platsar de inte! Samma med Alexander Wiklund, det han hann visa innan skadan, Markus Persson som vi misshandlade bort från klubben även om det säkert inte bara var klubbens fel att det blev som det blev... Absolut inga spelare för en fjärdefemma. Sedan kan vi bredda truppen med J20 och J18 killar - det finns flera som knackar på porten till A-laget och som kan gå in och bidra, men inta alla på en gång. Långsam inslussning av de nya talangerna som kan vara 8-9:e back, 13-14-15:e forward, MEN man måste våga spela dem och ge dem chansen när man får skador. Som sagt tidigare - här tycker jag vi är för fega när vi så envist slussar in våra talanger via Kumla i ettan hellre än att kasta in dem i hetluften direkt.
Sedan har vi det ekonomiska problemet som även Tomas Nilsson tar upp i artikeln jag länkat till. Vi måste få tillbaka förtroendet hos sponsorerna. Vi vet att vi tappat ett antal sponsorer därför att klubben historiskt sett agerat för dåligt med sina åtaganden, och här har Johan och Tobias på marknad ett hästjobb framför sig. Sedan måste vi bredda oss ut i regionen - Kristinehamn, Storfors, Filipstad, Hällefors, Nora... möjliga orter för att hitta sponsorer som vi knappt bearbetat. Men jag kan göra Mikael Fahlander besviken, eftersom han oavsett ämne på Hockeysverige är inne och sprider dynga om sitt Boforshat "Grisspelare, grispublik, grislag" är ett begåvat alster, "miljonförlust, lillasyster på väg neråt till min stora glädje" är ett annat. Bofors kommer INTE att gå i konkurs. Kanske hamnar vi i ettan om några år om vi inte lyckas bygga upp en sponsorbas som är bred nog, men konkurserna lämnar vi till grannen öster om Kilsbergen.
Och för den delen, det handlar mest om sponsorer. Med vårt nuvarande entrépris har vi på publiktappet förlorat UNGEFÄR en kvarts miljon kronor - resten - om förlusten är större än så - är förlorade sponsorintäkter + att det givetvis kostat lite extra med att ta in Eetu Qvist, att låna spelare för att täcka upp för skador mm. Men för att satsa ytterligare uppåt krävs att sponsorbasen ökar med minst 2-2.5 miljoner inför kommande säsong, att man höjer biljettpriserna till MINST den gamla nivån och att man behåller eller ökar den publik man har. Och det sistnämnda tvivlar jag inte ett dugg på om man verkligen satsar och får in tillräckliga sponsorpengar för det.
Och till sist - man måste komma tillrätta med skadeproblemet! Otur eller vad det beror på, men skadorna har varit många både denna och föregående säsong. Beror det på att en del "gubbar" blivit äldre och därmed lite skörare? Beror det på skillnader i träning sedan Fredrik Wandus försvann som fystränare? Ingen skugga över Kjell-Åke Gustavsson som har ett mångårigt förflutet som fysinstruktör på förbundsnivå, men kan blotta förändringen i träningsupplägg orsaka flera skador? Jag vet inte, men på något sätt känns det som man måste få bukt med de problemen, för jag är inom mig övertygad om att Bofors med en mera skadefri säsong hade befunnit sig på playoffplats.
Som sagt, återkommer med mina tankar mera lagdel för lagdel framöver, men låter som sagt säsongen gå lite längre så att det är även teoretiskt klart att vi missar playoff innan det blir dags för motorsåg och guldstjärnor - och planering inför kommande säsong!
