Förtida summering
Egentligen är det ju en match kvar - men den är betydelselös även om den måste spelas. Så varför inte ta en liten inledande summering av säsongen.
Säsongen har naturligtvis inte gått som beräknat. Ingen hade väl räknat med topp 2 - i alla fall inte jag - men topp 5 och sedan vidare till det slutliga kvalet kändes som en realistisk målsättning. Så blev det ju inte. Orsakerna är många, men framförallt alla skador. egentligen har man hela säsongen varit en femma kort - men det garderade man sig å andra sidan för redan inför säsongen genom att ha en rejält stor trupp. Tyvärr har ju skadorna dock i många fall varit på de spelare som var tänkt att bli våra nyckelspelare: Martin Thelander och Jens Skålberg som skulle vara våra försvarsgeneraler har missat 24 respektive 45 matcher på grund av skador. Vår offensivtsett mest rutinerade och drivande spelare Kristoffer Näslund har missat hela säsongen, och karriären är vad jag förstår över. Vår starka defensiva center och BP-specialist Björn Kindahl har missat 45 matcher.... Henrik Björklund 13 matcher, Calle Berglund ett stort avbräck i slutet på serien...Christian Berglund missade nio matcher och har sedan spelat trots skada och smärta för att hjälpa laget. Frågan är, otur eller vad?
Ja vissa skador är så klart ren otur. Slagskottet som knäckte Thelanders arm, skärskadorna på Thelander och Berglund... Men också många skador som kommit av att motståndarna spelat enormt tufft mot BIK. Många gånger över gränsen och motståndarna har blivit utvisade - men två minuter eller t.o.m ett matchstraff och ett par matchers avstängning att väga mot skador som håller spelare borta betydligt flera matcher. Framförallt Björklöven tycker jag har utvecklats till ett lag som spelar en ganska brutal hockey. Men det var inte det jag skulle avhandla utan det faktum att vi inte i år heller egentligen når vår målsättning.
Det tycker jag är något klubben ska fundera över. Jag vet att man nu kommer att säga att man visst nådde sitt mål, men nej, jag är ganska säker på att man ville spela fler matcher. Att man ville ge sig en rejäl chans att gå upp. Jag vet att många anser att Lenny är en fantastisk tränare - han har fått mycket beröm från bl.a. Tomas Nilsson på KT, från spelarna själva. Och det tror jag på. Jag tror att alla spelare i truppen lämnar säsongen som bättre och mera utvecklade spelare än när säsongen började. Men som lag betraktat tycker jag inte att man utvecklats och blivit bättre under säsongen. Skador igen, absolut. Men det går inte heller att bortse ifrån att något fattas när man inte på en hel säsong kan fixa till ett fungerande PP. I spel 5 mot 5 var BIK bäst i serien, gjorde flest mål av alla lag i likalägen. Men undermåligt både BP och PP sänkte oss och har naggat självförtroendet i kanten. Bara AIK och Björklöven har haft sämre PP, inget lag har haft sämre snitt i numerära underlägen. Såklart påverkas detta av att vi haft 3 av våra starkaste defensiva kort på skadelistan stora delar av säsongen, dvs. Thelander, Skålberg och Kindahl. Men jag tycker nog att det borde ha gått bättre än så.
Jag tror också att man måste tänka om vad gäller fysträningen men det är en amatörs funderingar. Vi har aldrig haft så bra fysvärden på spelarna enligt vad jag hört. Vi har också försökt spela en mera försiktig och kraftbesparande hockey för att orka hela vägen. Lik förbaskat är vi slitna. OK, återigen skadorna. Men jag köper inte att det bara är otur. Karlskrona har tillskrivit sin fystränare Miro Zalar en stor del av framgången med hans annorlunda upplägg av fys med mera individuellt fokus och andra övningar än man i alla fall haft i KHK tidigare. Och han i sin tur har hyllat tränarna som vågat låta spelarna vila och rehaba mera än normalt under säsongen, att man varit lyhörd och uppmärksam på tidiga skadekänningar och arbetat förebyggande. Nu kan man inte förebygga hjärnskakningar på det sättet, men jag kan ändå fundera över om det är så att mera vila ger fräschare spelare som kan undvika skadesituationer, vara mera alerta på isen? Jag vet inte, jag bara spekulerar på ett ovetenskapligt sätt. Kanske det som sagt bara varit ett enormt oflyt - samt det jag tror att andra lag spelar extra tufft mot BIK på grund av vårt rykte att vara tuffa och elaka. Och, inte minst, att domarna verkar tillåta det. Tycker kanske att vi saknat spelare/spelartyper som Alexander Wiklund och Martin Sandgren. Kanske inte de allra vassaste spelarna, men alltid beredda att jobba stenhårt och stå upp för laget mot tuffa motspelare. Vi försökte i år som det känns för mig som lekman att bygga ett lite snällare och mera spelskickligt lag vilket det också blev. Men jag har LITE känt att det fattats det där sista jävlar anamma som funnits förr, att man knutit näven i byxfickan och vägrat ta två förluster i rad oavsett motståndare på andra sidan, skador eller vad som helst. En förlust har förr om åren bara inneburit att de som gått ut på isen i nästa match jobbat ännu hårdare. Och återigen, kulturbärare som Näsa, Kindahl och Thelander har saknats i de lägena oavsett de som funnits kvar. Kanske var också Cribbe Carlsson en viktigare kugge i laget och i omklädningsrummet än vad man kunde tro?
Är jag besviken på slutet av säsongen? Ja, det är jag - absolut. Kritisk? Ja, mot enskilda saker i upplägg och spel. Men jag tror inte man kunde ha gjort mycket mera än vad man gjort med tanke på alla skador. Jag tror inte att det hjälpt att värva före transferfönstret heller. I det läget hade vi i så fall värvat en forward, medan vi egentligen vad det visat sig skulle ha behövt en extra back till. Så jag tror inte - med facit i hand - att det hade blivit bättre. I stället en stor eloge till spelare och ledare som krigat i motvind hela säsongen. Jag har som sagt kommit med en del kritiska funderingar här, men det innebär inte att jag inte respekterar det slit och krigande som spelare och ledare stått för. Inklusive Torsten Yngveson som jag vet att många tycker har misslyckats. Men jag tycker att han har gjort ett bra jobb utifrån de ekonomiska förutsättningarna och en mera engagerad sportchef får man leta efter - tro mig, vi har stått tillsammans på pressläktaren många matcher.
När sista matchen spelats ska jag så småningom återuppta summeringen med lite spelarkritik, funderingar inför nästa säsong och lite annat smått o gott inom den närmaste månaden.