Tack för allt, Mikael "Daggen" Eriksson
För ett par dagar kom beskedet att BIK Karlskogas lagkapten och kulturbärare Mikael Eriksson tvingas avsluta sin karriär. Den fotskada som han ådrog sig i början av säsongen vägrar läka och därför kastar #61 in handduken redan nu.
För mig är Mikael Eriksson den första spelaren som jag har följt från debuten till avslutad karriär. Jag minns hans första säsonger i A-laget. Jag minns hans återkomst efter utlandsäventyret, Jag minns när han tog över lagkaptensbindeln. Det finns många andra avslut som känts tunga tidigare men detta avslut är nog ändå det värsta hittills. Att "Daggen" tvingas avsluta sin karriär med en skada kan inte beskrivas som något annat än sorgligt. Hans karriär borde avslutas med ett framgångsrikt slutspel, en uppflyttning samt ett firande på torget, Verkligen inte med en segdragen fotskada.
Av allt man hör kring människan Mikael Eriksson finns det inte mycket illa att säga. Han har varit en mycket omtyckt lagkapten både inom laget men även av supportrarna. För någon utifrån har han alltid varit en av det mest vältaliga och därför mest intressanta att lyssna på. Många intervjuer med idrottspersonligheter är ofta bleka men "Daggens" intervjuer var nästan alltid underhållande. Av egen erfarenhet har han dessutom alltid ställt upp för sina lagkamrater och har försvarat dem när de fått kritik. Vilket såklart är ett väldigt gott personlighetsdrag hos en lagkapten.
Även på isen har Mikael Eriksson tillfört otroligt mycket. Han har i många år bildat ett av de bästa BP-formationerna i serien tillsammans med Carl Berglund. Dessa två tillsammans var alltid en stor anledning till att BIK låg högt upp i BP-tabellen. "Daggen" har alltid jobbat extremt hårt både fram och tillbaka, säkert täckt tusentals slagskott samt gruffat otroligt mycket framför mål. Förutom detta har han även gjort ett antal minnesvärda mål. För även om Mikael Eriksson inte är en målskytt av rang kommer hans avgörande mål borta mot Björklöven ifjol vara en av mina bästa minnen från hans karriär.
Det som främst definierar Mikael Eriksson för mig kommer däremot alltid att vara hans hjärta för BIK Karlskoga. "Daggen" spelade 564 matcher för klubben. 564 dagar kämpade han hårdare än alla andra, 564 dagar offrade han kropp, själ och energi för att ge BIK Karlskoga bästa möjliga chans att ta tre poäng. 564 gånger visade han vägen för alla de andra spelare som spelade med honom. I tretton säsonger har han gjort allt som är möjligt för att ge BIK Karlskoga den största möjliga chansen att ta det där klivet upp. Det kommer att bli tuffa skor att fylla för de spelare som ska komma efter honom.
Tack för allt du har gjort för den här klubben Mikael Eriksson, Tack för alla de glada minnen som du skapat hos oss supportrar och tack för att du varit en fantastisk lagkapten på alla sätt. Lycka till i resten av livet!
