Lejonkulan: Historien talar för Sverige
Då Finland möter Sverige i VM väcker det starka känslor. I Finland minns vi fortfarande med stor bitterhet tre svidande förluster mot just Sverige. Och de som på något sättt lyckats förtränga dessa har plågsamt nog blivitpåminda om dem under pågående VM då det statliga tv-bolagetY le uppfriskat titttarnas minne genom att visa de avgörande stunderna.
Först var det Anders “Masken” Carlsson som 1986 berövade Lejonen på den första mästerskapsmedaljen någonsin. Finland ledde något sensationellt matchen mot Sverige med 4–2 meden dryg minut kvar att spela och genom seger skulle den första VM-medaljen vara säkrad. Då steg Carlsson fram ochsmällde in två mål inom loppet av 40 sekunder och krossademedaljdrömmen.
Fem år senare upprepade historien sig själv. Finland jagade (fortfarande) sin första mästerskapsmedalj och ledde med 4–2 mot Sverige. De här gången var utgångsläget om möjligt ännu bättre. Med under minuten kvar att spela trodde de flesta att segern var så gott som säkrad. Då slår Mats Sundin in 4–3 och ängsligheten kryper in under Lejondressen. Ska det gå så här igen? Tekning vid mittcirkeln och det enda finländarna behöver göra är att få ner pucken i den svenska zonen. Vi vinner dessutom tekningen och allt ser bra ut. Ville Sirén får pucken och driver upp den mot mittlinjen för att slå in den djupt i Tre Kronors zon. På något sätt träffar han en svensk skridsko och pucken studsar till Sundin som kommer fri med Markus Ketterer i det finländska målet. Sudden gör inget misstag – 4–4 och den finländska medaljdrömmen förblir just en dröm.
Dessa två svider givetvis mycket för oss finländare, men knappast lika mycket som den senaste totala genomklappningen mot Tre Kronor. Den skedde på hemmaplan och i ett skede då alla var säkra på att Finland var på väg till semifinal efter att Lejonen spelat ut Tre Kronor och ledde med 5–1 efter halva matchen. En sådan klar ledning tappar man helt enkelt inte. Med undantag om man är Finland. Och motståndet är Sverige. På något ofattbart sätt lyckades Sverige vända matchen och vann till slut med 6–5, segerskytt Per-Johan Axelsson.
Lägg dessutom till OS-finalen i fjol där en trasig klubba ställde till det för Finland. Saku Koivus klubba brast ju i tekningen i början av den tredje perioden vilketv ledde till att Sundin och Peter Forsberg kunde spela fram Nicklas Lidström till segermålet 3–2.
Därför vägrar jag i all framtid tro på en finländsk seger mot Tre Kronor oberoende om Lejonen leder med ett eller fem mål och oberoende om det är en period, en minut eller ens en sekund kvar på klockan.
I matchen mot Sverige står mycket på spel för Lejonen. Laget måste vinna matchen om man vill ha några som helst chanser att nå semifinal. Förlust mot Sverige och laget slutar på tredjeplats i gruppen vilket betyder ett allt för svårt motstånd i kvarten. Tre Kronor måste ses som favorit i matchen trots att man inte imponerade i matchen mot Danmark. Det är bara målvaktsposten som är klart bättre hos Lejonen. På planens alla andra delområden är Tre Kronor starkare. Men att tippa utgångsläget i en match mellan Sverige och Finland är så gott som omöjligt. Skulle det vara frågan om kvarts- eller semifinal skulle jag lägga pengarna på Sverige på grund av historiska skäl. Men nu är det frågan om en gruppspelsmatch som inte i praktiken avgör något annat än Finlands fortsatta öde i turneringen. Kanske jag just därför tror att Sverige kan vinna matchen. Men å andra sidan så måste det vända vid något skede. I all evighet kan inte Tre Kronor slå ut Lejonen då det verkligen gäller även om det har varit fallet vid otaliga tillfällen tidigare.
Då Finland tog sitt hittills enda VM-guld kändes det extra skönt att det skedde efter seger i finalen mot just Sverige och dessutom i Globen. Trots att matchen inte var spännande vid något skede och Finland avgjorde den i ett tidigt skede smakade det alldeles speciellt att knäppa svenskarna på näsan på deras hemmaplan. Ville Peltonens tre mål i finalen är redan legendariska i Finland men det som kanske slår ännu högre var att Lejonen firade sitt guld på Sergels Torg med guldhattar som egentligen skulle sitta på Tre Kronorspelarna huvuden. Och inte nog med det. Vi lyckades dessutom stjäla den svenska VM-låten “Den glider in...” och förvandla den till något av en nationalsång sommaren 1995.
Och hur det än går i matchen mot Sverige på söndagen kan vi alltid trösta oss med att vi aldrig förlorat mot Vitryssland i VM. Dessutom är det lite ironiskt att vi kan tacka halvfinnen Tommy Salo för det.
