Leijonat-bloggen : Koivu blir rikare och Minnesota trogen
Mikko Koivu skrev alldeles nyligen på ett nytt kontrakt med Minnesota som håller honom kvar, om allt går som det är tänkt, i minst 7 år till utöver det året han hade kvar – och det är inte småpotatis som ligger på banken och väntar när han glatt traskar dit.
Sen är ju rikedom rätt relativt, men håva in 6.75 miljoner dollar per säsong skulle även jag kunna göra utan att gnälla allt för mycket. Det är mycket pengar.
Finns en del intressanta aspekter i den här uppgörelsen. Sitsen gode herr Mikko satt i kunde verkligen ha varit sämre. Det var faktiskt så god att han nu är den bäst betalde finländaren i NHL.
Innan kontraktet skrevs på var han:
- Kapten i laget
- Deras stora namn i organisationen
- Viktigaste spelare tillsammans med Bäckström
- Offensiva drivkraft
- En stabil pjäs defensivt, även i numerärt underläge
- Som man så fint säger – “to go to guy”
Det absolut jobbigaste för klubben var ju dock att han satt på ett kontrakt som går ut efter nästa säsong. GM Fletcher säger på wild.com att en milsten uppnåts, och det ligger något i det. Det är ju ingen gammal klubb direkt, men en klubb som Minnesota har inte råd att tappa ytterligare ett namn av denna kaliber – de tappade ju Gaborik, vilket jag inte hade något emot, men att förlora Mikko hade inneburit att deras organisation varit lika intressant som att ligga hemma med magsjuka, feber, skallebånk och halsont. Typiskt okul, det vill säga.
Nu har man istället Koivu i åtta säsonger till. Kul för dem, men kanske inte lika kul för Mikko, som utöver att bli hyfsat rik, troligtvis inte kommer vinna mycket i sin NHL-karriär. Klubben får inte överdrivet mycket medialt utrymme är min uppfattning, och klubben är ju rätt tunn på spelarsidan rent kvalitétsmässigt. Eller vad sägs om en topp-fem (rent poängmässigt) bestående av:
- Koivu
- Brunetté
- Havlat
- Zidlicky
- Miettinen
Så tunt att de inte ens har råd att spela Koivu och Havlat tillsammans alldeles för ofta. Men Mikko och Saku verkar ha fått en gedigen uppfostran och klubbkänsla är något jag ser med tindrande ögon på. Kul för Granlund också, kan man väl smyga in.
Många kommer skrika att det är en överbetalning, vilket jag kan förstå, men mot bakgrunden ovan och det faktum att han utvecklats poängmässigt varje säsong (utöver den då han missade ett par knippen matcher på grund av ett välmåttat Öhlund-slag), så tror jag att detta kommer falla väl ut.
Jag skulle dock vilja se en redig spelare vid hans sida. En vacker dag kanske, en vacker dag.
Det viktigaste dock: snart får det vara slut på alla dessa vackra dagar, värmen kommer bli min död. Åska och 33 i morgon. Låter ju spännande.
