3 + och 3 - efter straffläggningssegern mot Redhawks
Både positiva och negativa tankar efter gårdagens vändning och tvåpoängare i Malmö Arena.
+ Moralen laget visade upp igår kväll var helt klart ett plus, ett stort plus faktiskt. Malmö var, sett till hela matchen, det bättre laget och tryckte tillbaka HV flertalet gånger. Det såg mörkt ut efter 3-1. Att reducera till 2-1 och sedan få 3-1-målet i baken snabbt efter reduceringsmålet kan vara psykologiskt jobbigt. HV visar här prov på kampmoral och psykisk styrka, det kommer vara till stor nytta i längden.
- HV låter Malmö, ganska ofta, komma ur sin egen zon och även in i HV:s försvarszon för lätt. Detta leder till många farliga och onödiga skott mot Ortio, som förvisso hade koll på de flesta.
+ På tal om Ortio, vilken klassmålvakt. Han håller kvar HV i matchen, ger hela tiden laget energi och hoppet levande. Med Gunnarsson på bänken är jag inte direkt orolig för målvaktssidan.
- Powerplayspelet. Förra säsongens kanske bästa del, har inte riktigt fått till det hittills trots många skickliga spelare. Dessutom har man en powerplayexpert på bänken i Åkerman. Det såg dock bättre ut mot Malmö än mot Luleå, såklart beror det mycket på motståndet men spelet såg ändå bättre ut. Åtta numerära överlägen så här långt utan utdelning, inte godkänt.
+ 3 mot 3-spelet. Här visar HV71 att man har ett skickligt lag. 3 mot 3 brukar gynna det mest spelskickliga laget då spelformen bjuder på mycket ytor. Inte för att Malmö är kända för att vara spelskickliga men HV styrde helt klart i förlängningen och hade flera lägen att avgöra.
- Laget ser stundtals nonchalant ut och viker ner sig mot ett förvisso aggressivt och hårt spelande Malmö. Likaså var det mot Luleå. Här har HV mer att hämta. Mer fysiskt spel och mer hänsynslöst spel skulle inte vara förgäves.
