Äntligen en storseger på hemmaplan
HV71 avgjorde matchen mot Linköping i första perioden. Efter en rejäl urladdning med hela fem mål kunde HV bara spela av andra och tredje perioden. – Vi fick ju en drömstart. Vi hade väl lite flyt också för det mesta gick ju in. Första perioden får betyget med beröm godkänt, sa Harald Lückner.
HV visade direkt i inledningen att Linköping skulle få det svårt. Ett taggat HV tog tag i matchen och det dröjde inte länge förrän nollan hos gästerna sprack. Jani Hassinen serverade Pasi Määttänen som sprätte upp pucken i nättaket.
HV fortsatte trumma på och när Daniel Ljungkvist förde in pucken i zon och sköt ett skott mot mål kunde Johan Davidsson snyggt styra in pucken bakom Linköpings målvakt Sperrle. Han fick för övrigt inte mycket hjälp av sitt lag och man kan inte lasta honom för förlusten.
Jani Hassinen var sen nära att öka på HV:s ledningen när han och Määttänen kom 2-mot-1, men han valde att skjuta istället för att passa och målvakten kunde enkelt rädda.
Ett tredje mål skulle dock komma och det var slitvargen Anders Huusko som fick göra det. På pass från Davidsson sköt han ett skott och han fick se pucken sakta glida in över mållinjen. Linköping hängde inte alls med i HV:s tempo och det var konstigt att man inte tog en timeout efter 3-0.
När Mikael Håkansson satt på botbänken fick han se HV skapa ett mäktigt tryck mot Sperrle och till slut kunde Jouni Loponen stänka in 4-0. Det var glädjande att se att powerplayspelet stämde för en gångs skull.
Men än var inte mardrömmen över för Linköping. HV skulle komma att göra ett mål till innan pausvilan. Peter Ekelund fick en chans i slottet och han kunde enkelt lägga in pucken i mål.
- Sperrle fick ingen hjälp alls av laget och matchen var redan över för vår del, sa Linköpings andretränare Niklas Czarnecki.
Linköping fick spela sitt första powerplay 11 minuter in i andra perioden, men det var HV som skapade jättelägen till ytterligare mål. Pucken gick som ett snöre mellan spelarna och Ola Thorwalls skulle bara göra mål, men han lyckades missa pucken och det öppna målet.
Linköping skulle i alla fall få göra ett tröstmål. Tim Eriksson kunde lägga in pucken efter en målvaktsretur av Stefan Liv, men närmare än så kom man inte. Laget hade inte den orken.
– Den andra perioden vill jag helst glömma. Det var en ren hönsgård. Alla ville göra egna poäng och då tappade de ödmjukheten, sa Lückner.
I tredje perioden var det avslaget. Det kändes som om HV bara spelade av den och man såg inte särskilt intresserade ut av att göra fler mål. Spelarnas tankar fanns med säkerhet på matchen mot Frölunda på torsdag.
Linköpingsspelarna blev griniga i sista perioden och Peter Ekelund åkte på en ful bentackling och fick hjälpas av isen. Det är oklart hur pass allvarlig skadan är.
Barry Richter blev förbannad för att han blev utvisad och visade sin ilska mot plexiglaset och då åkte han på 10 minuter för osportsligt uppträdande.
Trots att HV fick spela 5 mot 3 i slutet av matchen blev det inga fler mål, men de ansträngde sig ju inte heller. Tredje perioden var en ren transportsträcka för HV och Linköping hade ingen kämparglöd överhuvudtaget.
– Vi tog oss samman i tredje perioden och spelade bara av den. Vi samlade kraft till matchen mot Frölunda på torsdag, sa Lückner.
HV imponerade stort i den första perioden. Linköping såg ut som statister, medan HV hade fart under skridskorna och man visade en härlig inställning och spelglädje. I den andra och tredje perioden så spelade man disciplinerat försvarsspel och Liv gjorde det han skulle ikväll utan att ställas på allt för svåra prov.
Det här var precis vad HV behövde, en seger där man gjorde många mål och inte behövde kämpa så för att ta tre poäng. Istället kunde man samla kraft till matchen mot Frölunda.
Det lär behövas för det kommer att bli en riktig urladdning.
