Intervju med Harald Lückner
Stor intervju med HV-tränaren Harald Lückner.
- Man får inte vara rädd för att förändra saker och ting, då sitter du fast.
Hur kommer det sig att du valde tränaryrket?
- Ja, en bra fråga. Jag är uppfostrad med idrotten. Den har varit hela mitt liv. I Karlstad hade vi en tradition att ledarna som var där utbildade spelarna att få så mycket eget ansvar som möjligt. Så alla blev intresserade och blev lite av en ledare redan från början. Så för många i Karlstad var det naturligt att fortsätta på den banan.
Vad har du för meriter?
- Största meriten är väl att jag spelat femton år i elitserien. Sedan har jag varit tränare, fyra år i Färjestad och är nu inne på tredje året här i HV. Jag har haft hand om juniorlandslaget i tre år och har även haft hand om Färjestads juniorer och tog två SM- guld med dem. Själv har jag ett OS-brons och ett VM-silver, samt tre SM- guld med Färjestad.
Vilka egenskaper ska en bra tränare ha?
- En mix av mycket. För det första måste man vara kunnig. Det viktiga är att få ut budskapet och det kan man göra på många olika sätt. Jag är mer inne på det här med att individen ska stå i centrum. Detta får spelarna att växa istället för att trycka ner dem. Därför tror jag att jag har en fördel eftersom jag har spelat själv. Det handlar om mycket eget ansvar och att man är ett team, hela gänget, från matrialare till spelare och tränare. Man vinner tillsammans och förlorar tillsammans.
Hur skulle du beskriva din tränarfilosofi?
- Det var det jag sa om att spelaren är i centrum och att man bygger att lag kring det material man har. Sedan bygger det mycket på eget ansvar. Det går inte att tala om exakt vad alla ska göra, utan det måste finnas plats för egen kreativitet. Vi har ju vissa regler i försvaret. Då ska alla veta vad de andra gör och det kallas disciplin, s.k. uppgjorda regler. I anfallsspelet måste man vara kreativ och få utlopp av det man har inom sig och våga göra saker och ting. Många får prestationsångest för att de får skäll eller att de känner att de inte räcker till. De vågar alltså inte spela ut det de har inom sig. Det beror också mycket på att man har en lidelse för det man håller på med och det får man genom ansvar. Det är viktigt att man får hjärta för klubben och inte bara spelar för sin egen skull. Genom att låta spelarna ta beslut och vara med att bestämma vissa saker så känner sig alla tillfreds.
Vad är ditt recept på ett vinnande lag?
- Att viljan att vinna är större än rädslan att förlora. Att man är beredd att göra jobbet varje dag. Det är skillnaden mellan ett proffs och en amatör. En amatör är så glad för en vinst att han glömmer varför han vann och förlorar nästa match. Ett proffs gör bokslut direkt och vet att han måste jobba ännu hårdare nästa match för att vinna. För då är motståndaren mer på tårna och vill slå dig ännu mer. Så var det när vi vann tolv matcher i rad, då blev det svårare och svårare hela tiden och till slut kommer en förlust. Ett vinnande lag är att man vågar vinna, tar rädslan för att förlora över så förlorar man. Om man tittar t.ex. på Brynäs så är de inne i en sådan trend att man är rädd att förlora och därför gör de också det.
Hur kommer det sig att HV71 har en sådan härlig laganda?
- Det beror på vad du har för gubbar i gänget, det är nummer ett. På de olika personligheter man har i laget, att det är bra killar helt enkelt. Sedan är det alltid lättare att hålla ihop ett lag i en liten ort som Jönköping, då man umgås även på fritiden. Idag när man värvar spelare tittar man inte enbart på hur bra hockeyspelare de är utan även på karaktären. Därför har vi faktiskt har slopat en del spelare som har velat komma hit. Tar man in fel kille så kan det förstöra hela laget.
Sedan har vi många bra ledargestalter i Davidsson och Ekelund. Johan Hult kanske inte syns mest på plan men han är en stor ledare i omklädningsrummet, även Bosse Ahl är en av dem. Det är viktigt att få en värdig grund som HV71 står för och den grunden måste vara väldigt stark. I HV är det HV:s sätt och vara och vårt sätt att bete sig, ritualer och dyl.
Vad tror du är anledningen till att spelare trivs så bra i HV och att klubben har ett så bra rykte?
- Det är flera skäl, för det första så har de blivit väl omhändertagna. De har fått hjälp med det man kan begära och kanske lite till. En annan orsak är att HV alltid har gjort rätt för sig. Det är aldrig någon spelare som inte har fått ut lönerna i tid utan pengarna har alltid varit inne på kontot exakt den dagen som det är sagt. En annan orsak till att vi har gott rykte är att oavsett hur det går så håller man vad man lovar. Sedan är staden också inbjudande så att man trivs. Killarna i laget tar väl hand om de som kommer. När de nya finnarna kom så spelade det ingen roll vad vi ledare sa utan de pratar med andra spelare som varit här. Pratar de då gott om HV så är det mycket lättare att flytta hit.
Om du jämför förberedelserna inför förra säsongen mot årets, vad har du förändrat?
- Man måste hela tiden utveckla. Man får ju aldrig vara nöjd med att någonting är bra utan det finns ju saker som kan bli bättre. Hela förra året tyckte vi att vi tog ett jättesteg när det gäller både träning och upplägg av allt inför seriestart och i år så förbättrade vi det.Vi fick ihop gänget ännu tidigare i år eftersom det var sju nya i fjol och bara fyra i år så det var lätt att hitta spelkombinationer. Sen letar man alltid efter saker som kan bli bättre och lagkaptenen var en sådan roll där vi tyckte att Pelle kunde utvecklas mera som spelare. Han verkade tänka mer på laget än på sig själv och då ville vi prova att ge ansvaret till Johan istället som också är en naturlig ledare och se hur det skulle utvecklas sig.
- Man får inte vara rädd för att förändra saker och ting, då sitter du fast. Man måste hela tiden se om något kan bli bättre.
Hur lägger ni upp era träningar?
- Det är olika. Innan serien så tränade vi på ett sätt och när serien kom igång så tränade vi på ett annat sätt. När vi spelar match varannan dag så vi kan inte träna så hårt, det blir mer att åka av sig. Då tränar vi alltid på saker och ting som har med förgående match eller nästa match och göra. Har vi spelat mindre bra powerplay så tränar vi mer på det. Allt är baserat på att förbättra det som inte är bra för stunden
Vad har du för planer för framtiden?
- En tränare är en gästarbetare, man kan inte vara för länge i en klubb då får man byta spelare hela tiden. Men tre max fyra år. Jag känner väl att mitt första år egentligen inte var något år, det var en fråga om att överleva hela tiden p.g.a. att skadeläget var som det var. När Lars-Erik valde att hoppa av fick jag ensam ta hela ansvaret och sätta min egen prägel på laget. Att komma ut ur skadeläget var kanske den största prestationen vi gjort hittills så det var först i fjol man fick börja på riktigt allvar. Därför skulle jag mycket väl kunna tänka mig ett år till i HV. Men jag har ju en liten komplicerad situation eftersom min familj bor i Karlstad, så det blir lite tufft emellanåt. Men att fortsätta att vara tränare, det vill jag.
