Brännström - Borgström - Petersson
Hur komponerar man en fungerande förstakedja? Vad är den mest optimala uppladdningen för att en sådan ska leverera på löpande band? I många fall skulle man kunna tro att den uppladdningen HVs förstakedja haft skulle varit den mest optimala. För satan vad dom levererar.
Betydelsefulla matcher fram till midsommar och finsk militärtjänstgöring mitt i försäsongen. En skada från föregående VM som gör att du inte kan träna och spela matcher så som du vill. Eller varför inte att få spela utan sina tilltänkta kedjekamrater större delen av försäsongen? Så har uppladdningen sett ut för den kedjan i SHL som nu gjort 11 poäng på 3 spelade matcher ihop. Optimalt? Inte om du frågade alla tre på förhand kanske. Men på något sätt fungerar det.
Henrik Borgström har haft en hektisk sommar. Vinst i Calder Cup innan midsommar för att sedan åka och göra militärtjänst i Finland efter det. På försäsongen blixtrade han till vid nåt enstaka tillfälle men herregud vad jag kände att den här värvningen inte var bra. Jag var väldigt skeptisk. Med all respekt för hans tuffa uppladdning så kändes han långsam, svag i närkamper och inte producerande alls. Men det var försäsongen det. På något sätt ser det ut som han har switchat på sin ON-knapp och bara kör, stormtrivs och leker hockey just nu. Han ger mig vibbar av Erik Christensen i sin spelstil. Det säger ganska mycket det.
Sen har vi Isac. Att han var bra och hade växt i Luleå under Bulan Berglund var jag fullt med på. Men seriöst? Har vi haft någon med den verktygslådan som dessutom vinner tillbaka puckar på löpande band och sätter in offensiva tacklingar som om han vore en version av legenden Foppa? Han ser ut som en rund miljon och är det perfekta komplementet till de två övriga herrarna i denna trio som ser så fin ut. Med komplement menar jag inte att han är en inslängd tredjelänk utan att han är perfekt scoutad för den rollen han gör. Han bidrar med det som saknas i denna kedjan och mer därtill.
Sen har vi André. CAP20. Stjärnan. Kaptenen. Spjutspetsen. Kärt barn har många namn. Känslan är att han inte har kommit igång ännu. Han rehabiliterade en skada och man väntade länge med att matcha in honom för att han skulle vara fullt frisk. Man skulle inte chansa med honom. Han står på 0+4 på tre matcher och har levererat fina assist på löpande band. Ändå finns det så mycket mer att hämta där. Det säger en del om kraven eller förväntningarna man har på honom när han gjort mer än en poäng per match och det finns mer att hämta.
Kedjan har hursomhelst fått, åtminstone mig, att börja se ljuset i en ledande kedja i HV71 igen. Som flera har påpekat så har offensiven sett bra ut såhär långt. Det har man mycket att tacka denna kedjan för. Borgström har 15 skott på mål på 3 matcher. Isac har stångat sig blodig i varje duell och vunnit puckar i varje sarghörn trots att oddsen varit emot honom flertalet gånger. Han har dessutom levererat fina pass, individuella prestationer och är som en bålgeting i forechecken. André har fyra assist som givit öppna lägen för sina kedjekamrater. Dessutom hade han flertalet delikata passningar till Borgströms 8(!) skott i skottsektorn mot LHC där bara Högberg stod i vägen.
Jag är lyrisk över den här kedjans start. Om man fortsätter hålla sig friska kommer man bli ett helvete att ta hand om i offensiv zon för vilket ramstarkt försvar som helst.
Brännström - Borgström - Petersson. En attraktion värd varenda entrépeng som går att spendera och värd varenda tusenlapp som Nubben värvat dessa herrar för. Jag upprepar: 11(!) poäng på 3 spelade matcher. Det trodde jag inte efter kedjans olika utmaningar på individuella plan på försäsongen. Men vilken är den bästa känslan? Jo, utan tvekan den känslan av att bli motbevisad när man är skeptisk. Något som denna kedjan lyckats med. Man har med sitt spel och sin poängskörd knipit igen käften på många tvivlare, inklusive undertecknad.