Jag får väl inse att det inte är samma idrottsideal som på 60-talet när jag började sporta...
Jag sitter och filar på körschemat för HA-podden avsnitt 5 säsongen 2022-23, med inspelning på torsdag kväll, där det annalkande transferstoppet är ett givet samtalsämne. Ja, enligt mig, tyvärr givet.
Jag har skrivit det tidigare och jag skriver det på förekommen anledning (se ingressen) igen;
Jag gillar inte utvecklingen inom svensk ishockey...
... ja, då avser jag specifikt i det här inlägget den strida strömmen av spelare in och ut i klubbarna.
Ni som under en tid har följt/följer mitt skrivande (först på min blogg och sedan övergående till twitter och på SvenskaFans) vet min (envist ältande) ståndpunkt;
Jag anser, i grunden, att det laget en spelare inleder säsongen med, det laget tillhör spelaren, och spelar/kämpar för att få speltid i, under resten av säsongen.
Men sedan förstår och inser jag att det kanske ändå är en alltför konservativ - ja, rentav stenåldersmässig - syn och ståndpunkt som inte är realistiskt hållbar år 2022-2023.
Men jag saknar - ja, det är ur ett egoistiskt supporterperspektiv - det där som för mig är grunden för ett genuint supporterskap = att som supporter under försäsongen börja följa ett lag, börja lära känna/på isen lära sig känna igen (spets)egenskaper hos de inför säsongen nytillkomna spelarna.
Och jag kan även känna att man som lag och grupp (väl?) skulle vilja ha en kontinuitet i vilka lagkamrater/kompisar man har att kampera ihop med och svettas tillsammans med ända från försäsongen till sista matchen för säsongen = att skapa ett i vått och torrt väl sammansvetsat lag/gäng, en genuin vi-känsla.
När man/jag följer twitter, och då i synnerhet i dessa nära-transferdeadline-tider, så skrivs/spekuleras det mest om vilka nyförvärv som ska komma in i respektive lag.
Vilka...
... nyförvärv...
... som...
... ska...
... in...
... under...
... pågående...
... säsong.
Uppriktigt skrivet är jag så less på det.
Uppriktigt skrivet är jag jävligt less på det.
Men det är väl bara för den gamle konservative gubben att komma fram från den där mossbeklädda stenen i Nävlingeskogen, där det känns som jag har legat länge och väl och med tidens gång blivit alltmer från (idrotts)verkligheten kommen, och inse att år 2023 så är det andra förutsättningar och andra värden som styr den alltmer resultatinriktade ishockeyn.
Ut med klubblojalitet och klubbkänsla.
Ut med välkomna-till-den-här-(för)säsongen-det-är-vi-som-ska-kämpa-tillsammans-under-hela-den-här-säsongen-och-skapa-en-samhörighetskänsla-och-tillsammans-på-isen-nå-så-långt-vi-bara-kan-anda.
Ja, men Melin, du kan inte bara vräka ur dig sådana här säsongen 2022-23 totalt orealistiska klubblojalitet-/kämpa-tillsammans-ståndpunkter.
Du, även du, måste börja inse att det inte är som på det 1960-1970-tal när du växte upp och blev en del av (ungdoms)idrotten.
Du, även du, måste börja inse att de idrottsliga idealen som du växte upp med tillhör en för länge sedan svunnen tid.
Ja, okej då, jag får väl om än motvilligt se mig besegrad av en idrottsvärld som har blivit alltmer resultat-inriktad och -styrd och alltmer kommersialiserad.
Men, Melin, hur vill du, efter nutidens förutsättningar med (i princip) en fri (spelar)marknad, ha det då?
Ja, en svårbesvarad fråga eftersom jag har så svårt att ta in den nya tidens idrottsvärld och idrottsanda...
... men, okej då; kanske jag kan sträcka mig så långt, och det är väldigt långt för mig, att under en begränsad tidsperiod, kanske under januari månad men absolut inte längre, tillåta att byta/ta in nya spelare.
Men, snälla ni som bestämmer inom svensk ishockey, inte under pågående säsong byte av/ta in en spelare från en klubb i samma liga.
Där anser jag att byta-klubb-gränsen är överskriden.
Med pinsamhetsstämplad råge dessutom.
Jag tar det igen, exemplet från HA-säsongen 2021-22.
Jakob Stridsberg lämnar KIK, han hinner knappt installera sig i Norrköping och hos sin nygamla klubb Vita Hästen förrän han i sin första Vita Hästen-dressade match ska skrinna in i Kristianstads Ishall och ställas/kämpa mot spelare som han inledde (för)säsongen med...
... ja, det finns alltid invändningar/argument emot det ovan skrivna såsom att det är en fri marknad och att man måste se till spelarens bästa och att - i det här fallet Jakob Stridsberg, för sin utveckling som hockeyspelare såklart kraftigt hämmande, knappt fick någon speltid alls i KIK - men jag står benhårt fast vid min ståndpunkt att jag anser det är ett systemfel att man under pågående säsong kan byta klubb inom samma liga.
Ja, med andra ord anser jag att det också är fel att Patrick Harper under pågående 2022-23-säsong kunde lämna Mora IK och ansluta till HA-konkurrenten Kristianstads IK...
... och att Patrick Bajkov i samma veva kunde lämna Kristianstads IK och ansluta till HA-konkurrenten Vita Hästen.
Men det är iallafall, om jag nu ska gradera vad jag tycker allra mest illa om beträffande under-pågående-säsong-spel-i-annan-klubb, två för resten av säsongen permanenta lösningar.
Men, alltså...
... dessa, ursäkta mig, förbannade korttidslån.
Enligt mig för de bara med sig och ger ett löjets skimmer över hela hockeysporten.
Enligt mig är de bara pinsamma.
Ja, jag anser att det är pinsamt att, för att bara ta ett exempel, MoDo kan låna in/få hem Lukas Wernblom för två matcher.
Två matcher, eller iallafall en match, där Lukas Wernblom gjorde direkt skillnad för MoDo.
I klartext, här nedan har ni Lukas Wernbloms två matcher, och två mål, i MoDo-dressen (hittills) i HA-spelet 2022-23.
2022-12-12: Västerviks IK-MoDo Hockey 1-4
59.13, 1-4: Lukas Wernblom
2022-12-16: MoDo Hockey-Tingsryds AIF 3-2
62.39, 3-2: Lukas Wernblom
Ja, MoDo kanske hade tagit hand om bonuspoängen ändå men man kan ju ändå undra vad man tycker i TAIF-lägret om detta om det nu skulle bli så att TAIF i slutändan är en enda poäng ifrån att slippa spela playout eller för att kvalificera sig till (playin till) slutspel?
Det här att det på grund av korttidslån inför de specifika matcherna är/blir så vitt skilda förutsättningar beträffande hur stark (på papperet) laguppställning ett lags motståndarlag har...
... nej, det är, enligt mitt förmenande, inte okej...
... det är inte rättvist.
Sedan kan man ju såklart fråga sig, men det är en helt annan fråga, om allt kan vara rättvist inom idrottens värld...?
I det ovannämnda exempelfallet - ja, för det finns troligen/säkerligen fler liknande fall - anser jag dock att det via en regelsystemändring hade kunnat bli mer rättvist för hela HA-(slut)tabellen.
Men, märk väl - och det vill jag med bestämdhet understryka; jag klandrar inte MoDo Hockey.
Mycket troligt att klubbar (ja, jag tror att inte bara MoDo, om möjligheten hade funnits, hade gjort likadant), i den resultatinriktade sportvärld vi lever och klubbarna verkar i, använder sig av de förstärkningsmöjligheter som klubbarna inom ramarna för föreliggande regelsystem har och tillåts ha möjlighet att använda sig av för att tillskansa sig optimala möjligheter att vinna matcher och i slutändan ha (än) större möjligheter att nå det utstakade/hägrande målet.
Med andra ord; det är, enligt mig, själva systemet - att det finns den möjligheten och att det, lite tillspetsat, inbjuder/frestar till att använda sig av den möjligheten - som jag vänder mig emot.
Det finns mer att skriva - och kanske/säkerligen på torsdag i HA-podden prata vidare om - i den här frågan.
Men jag får väl då försöka att för en kväll lägga mina egna åsikter åt sidan och, när nu regelsystemet är som det är och vi har ett transferstopp framför oss, utifrån rådande förutsättningar försöka bidra till konstruktiva diskussioner på temat vad varje HA-lag bäst behöver få in i spelarväg inför slutspurten av den här säsongen.
