Jag tar SHL-skalperna och kvällens 1-6 mot DIF på samma låga växel
Kristianstads IK-Djurgårdens IF 1-6. Vad skriver man efter det? Ja, har man i vissa KIK-kretsar fått epitetet "en KIK-negativ jävel" så är väl dörren till sågverkstaden öppen och det är bara att bränna på med motorsågen... eller?
Nej!
Lika lite som jag har dragit så stora växlar av att KIK inledde försäsongsmatchandet med dubbla SHL-skalper, via 4-2 hemma mot först Växjö och sedan Rögle, lika lite drar jag stora växlar av kvällens 1-6 mot den-här-säsongen-är-vi-i-HA-men-vi-ska-direkt-tillbaka-till-SHL-DIF.
Faktum är att Mikael Gath & Peter Johansson & Joel Gistedts hockeygäng i 25 minuter visade att det finns hopp och spelarmaterial för att kunna hävda sig bra även i HA 2022-23 om än jag inte vill sträcka mig så långt som att 2021-22-säsongen, KIKs sportsligt sett hittills framgångsrikaste som slutade med en
sjätteplats, kommer att upprepas eller till och med överträffas.
Så långt in i matchen ledde också KIK med 1-0 - ett resultat som faktiskt, inte minst sett till målchanser, var i underkant.
Men när mesta mästarna från huvudstaden väl spräckt mål-framåt-nollan så startade en uppvisning som eskalerade i takt med att matchsekunderna tickade fram i Kristianstads Ishall och KIK-spelarna samtidigt visade upp ett försvarsspel, inte minst i egen zon, som lämnade mycket övrigt att önska.
Efter 60 minuters spel hade 1-0, där Melker Eriksson i vänsterposition lyckades tråckla in pucken i nätmaskorna bakom DIF-keepern Matthew Galajda, förvandlats till 1-6 och skotten på mål ändrat (kraftig) slagsida från hemma- till bortalaget via 11-4 efter period ett till 23-36 efter tre perioder.
En total scenförändring.
Men, jag och många andra har redan skrivit/påpekat det åtskilliga gånger hittills den här säsongen; det är alltjämt försäsong.
Och som jag skrev i mitt förra SvenskaFans-inlägg; det är testandets tid.
Och KIK-tränarstaben skruvade det där med test ytterligare ett antal varv när det nästan bara var nya/relativt nya KIK-konstellationer på isen i afton.
Men det är klart; har man nio backar i truppen, och alla ska få sina chanser att visa att de ska ingå i (först och främst) de tre HA-backparen så behövs det ett antal matcher.
Och nu har KIK spelat sju träningsmatcher och har tre kvar innan HA-premiären hemma mot Almtuna IS den 23/9.
Jag håller fast vid det jag skrev i mitt förra SF-inlägg att jag ser backparen Viktor Grahn-Roope Laavainen (de två spelade inte ikväll) och Rikard Olsén-Oskar Hassel som givna + att jag vill se Fred Nilsson i ett tredje backpar.
Och enligt mig stärkte Theo Nordlund, som ikväll lirade med Fred Nilsson, inte sina aktier att ta den platsen.
Han är kreativ och rörlig och tillför offensivt men defensivt är det för mycket nordlundska misstag.
Nordlund fick heller inte spela boxplay med Nilsson utan ersattes då av Jakob Bondesson.
Bondesson är ett melinskt alternativ jämte Nilsson men jag är (ännu) inte beredd att ge min sjätte backplats till Bondesson (heller).
KIK har ju även Jonas Bröndberg och Isak Renemark som vill ha (minst) ett finger med i backparsdiskussionen.
Ska bli intressant att se hur KIKs backpar - eller ja, enligt mig, det tredje - ser ut den 23/9.
Och framåt vet jag inte om Gath blev så mycket klokare ikväll.
Jag tycker att kedjan Ludvig Elvenes-Filip Karlsson-Pontus Netterberg i tidigare försäsongsmatcher har visat att de ska spela ihop.
Likaså ändrar jag efter kvällens testande inte min ståndpunkt att Robin Carlsson-Dennis Svensson-Malte Sjögren är en HA-kedja.
Och Melker Eriksson med sitt driv ska absolut ta/ha en (center)plats i KIKs HA-premiärlag.
Aleksi Ainali och Jack Kopacka splittrades på ikväll men jag tror och hoppas att det bara var för ikväll.
Ungefär så.
Och ni som läst mina två tidigare SvenskaFans-inlägg efter min SF-comeback ser/kan konstatera att jag håller fast vid mitt KIK-HA-premiärlagstyckande och att det alltjämt är samma platser som det finns träningsmatcher kvar att spela för/om.
