Äntligen seger för Team Kiruna!
Det blev hemmalaget som till slut drog det längsta strået, i bottenmötet mellan Team Kiruna och Almtuna.
Team Kiruna var det lag - som till en början - tog initiativ. Framförallt genom lagets juniorkedja. Fem minuter
in i matchen, sliter sig Niklas Strängdal sig fri, lurar
Almtunas målvakt, men denne gör en fantomräddning.
På följande retur har Teamets nye finländare, bara att raka in pucken i öppen kasse. Men lyckas med bedriften, att
skjuta fast den under duktige Niklas Sjölunds benskydd.
Almtuna visar tydligt att laget vill säkra hemåt, för att snabbt ställa om till kontring. Det resulterar i farliga
målchanser, som med både tur och skicklighet tas hand om
Timo Leinonen.
Spelet är oftast förlagt i Almtunas zon - trots att laget
vann skotten i den första perioden - men Kiruna har på sina
8 avlossade, kvalité på skotten, dock inte avsluten. Borta-
laget har många, så kallade, slumpskott mot mål.
Och det var på ett sådant slumpskott, som det första målet noterades. En miss av Leinonen, som visade en mänsklig sida
för en gångs skull, och 0-1 var ett faktum! Kiruna kunde dock, efter fint förarbete av Julkunen och Häggkvist, kvittera via Henrikssons klubba.
Andra perioden blev inte den första lik. Almtuna började att
åka skridskor, och det gjorde hemmalaget konfunderade. Mot ett stillastående försvar kunde laget skapa chans på chans.
Bortalaget angav tonen de första tio minuterna, och hade man
haft bättre skärpa, och Kiruna en annan målvakt, så hade bortaledning varit ett faktum. Kiruna fick chansen att spela
power-play, och tog - nästan - väl tillvara på det. Jag kunde räkna till fem klara, eller bra målchanser. Men likt bortalaget, så kunde man inte avsluta tillräckligt bra.
Det blev, under den tredje perioden, en nervös väntan på vilket lag som skulle ta ledningen. Kiruna anföll friskt,
Almtuna höll sig samlat. Målchanser fanns det, från bägge lag. Men signifikativt för bottenlag är bl a, de dåliga eller okyliga avsluten. Med två minuter kvar ställde man in sig på en förlängning.
Men fram klev hemmalagets bäste utespelare - Olli Julkunen - och avgjorde med ett hederligt dragskott, på ett bra förarbete av Johan Häggkvist. 3 poäng var ett faktum. Bortalaget försökte ända in i det sista, men Kiruna var närmare 3-1, än Almtuna kvittering.
Teamet kommer mer och mer, fortfarande saknas effektivitet
och skärpa i passningsspelet. Man kan bli mycket snabbare på
spelvändningar, och snabbare söka avslut. Kiruna har ett
mycket ungt lag, t ex har man 8 forwards född på åttiotalet.
Visst talar tiden för Sveriges nordligaste elitlag i ishockey!
Almtuna var lika bra som jag befarat. Med ett snabbt spel
ställde man om från försvar till anfall, och kommer göra det
surt för många lag. Laget är trots allt nykomling och det
tar tid att växa in i den Allsvenska kostymen.
2-1 till hemmalaget, hade likväl kunnat vara tvärtom. Ett
roligt bottenmöte, med många chanser, och med inslag av
juniorishockey.
