Matchkrönika: Mora bäst i mållös match
Mora IK gjorde en bra match mot Linköping, i den elfte omgången av Elitserien. Laget lyckades visserligen inte överlista gästernas eminenta burväktare Rastislav Stana. Men man spelade trots det bra, och överglänste med råge fjolårsfinalisterna från Östergötland
Magnus Arvedson sa innan matchen att man under miniuppehållet testat några nya saker. Trots det uttalandet kom Moras laguppställning som en mindre chock, när den pressenterades i pressrummet. För att neutralisera Linköpings vassa första formation, med Weinhandl och Mårtensson i spetsen, valde Arvedson att matcha dem mot defensivt starka Jonatan Granström, Anders Nilsson och Martin Jansson. Ett taktiskt mycket bra drag av den inledningsvis ifrågasatte värmlänningen. Granström var, enligt mig, dagens bästa Moraspelare. Han kämpade och slet, vann många närkamper, åkte mycket skridskor och tog framförallt bort Tony Mårtensson, totalt ur matchen. Även hans bihang; Nilsson och Jansson gjorde förträffliga insatser idag. Båda gjorde sina hittills bästa matcher för säsongen, vilket föranledde att Nilsson utsågs till matchens bästa spelare från officiellt håll. Kedjan skapade ett flertal goda chanser, och fick konstant tryck mot det för dagen passiva Linköpingförsvaret. Detta gjorde man dessutom mot bästa tänkbara motstånd, och var därmed bästa Morakedja.
Det negativa med första kedjan var att man inte lyckades förvalta sina chanser, detsamma gällde andra kedjan. Moras sammantaget bästa spelare i inledningen på säsongen Anders Bastiansen, ersatte Yared Hagos mellan Teemu Elomo och Toni Dahlman. Bastiansen fortsatte i sin nya omgivning med att spela bra ishockey. Han vann ett antal dueller, bakom mål och bjöd Dahlman på ett flertal läckra lägen, framför mål. Dahlman skulle dock visa sig bli Moras grövste målsumpare för aftonen. Elomo visade under eftermiddagen prov på fin teknik och bra passningsspel, men dåligt med kyla i avsluten. Sammantaget ett rejält fall framåt för den här kedjan, i och med att Bastiansen förstärkte den.
I min införrapport igår tippade jag att Yared Hagos skulle avgöra matchen, så blev dessvärre inte fallet. Yared gjorde ingen dålig match, men han glänste inte heller. Om han vill ta tillbaka sin plats i Tre Kronor måste han prestera bättre än vad han gjorde denna eftermiddag. Han spelade i samma formation som Ivan Huml och Marco Tuokko. Av dessa imponerade tjeckiska Huml mest. Tuokko spelade mer fysiskt idag än vad han har gjort tidigare, kanske beroende på domare Andersson höga toleransnivå. Även den här nykomponerade kedjan skapade tryck mot Stana vid ett flertal tillfällen, men var sammantaget sämsta Moraformation för dagen.
Igår var jag inne på att splittra Håkan Bogg och Johan Lindström. Något sådant hade dock inte Moras tränare Magnus Arvedson i tankarna, trots den omfattande rockaden. Istället fick duon nytt sällskap i form av den alltid hårt arbetande kanadensaren Eric Beaudoin. Detta visade sig vara en bra lösning, även om inte heller den här kedjan fick skriva in sig i poängprotokollet. Beaudoin slet som alltid stenhårt i dagens batalj och drog med sig de övriga två. Håkan Bogg måste dock fortfarande upp ett par snäpp till, även om dagens match var ett fall framåt.
Magnus Arvedson drog efter att ha analyserat inledningen slutsatsen; att Anders Bastiansen, Eric Beaudoin och Ivan Huml, för tillfället är de forwards som är bäst i laget. För att inte, endast, skapa tryck mot motståndarmålet med en kedja valde man att splittra succèkedjan. Istället för en väldigt bra, två anonyma och en utpräglad defensiv kedja, har Arvedsson nu tre ganska bra kedjor och en defensiv kedja. Ett klokt val av Arvedson, som med den här coachningen naturligtvis hoppas att tända övriga spelare. Hagos, Lindström, Bogg, Dahlman, Tuokko och i viss mån Elomo kan alla bättre än vad de har visat i inledningen. I dagens match fick han visserligen ingen utdelning målmässigt. Men laget spelade genom hela matchen med högt tempo och med god frenesi i skridskoåkningen. Mora måste dock skjuta mer. Ett talande bevis på det är dagens match där östgötarna vann skottstatistiken trots massivt spelövertag från hemmalaget. Mora snurrade mycket omkring motståndarkassen, men utan att skapa riktigt heta målchanser
Linköpings offensiva spel för aftonen var lättläst och till synes utan vilja. Man skapade visserligen ett flertal riktigt vassa målchanser, men blev gång på gång överlistade av Juha Pitkämäki. Bäst bland anfallarna i Linköping var som vanligt Fredrik Emvall, bland backarna utmärkte sig Johan Fransson och Andreas Pihl mest. De flesta av Linköpins chanser föranleddes dock av slarv i Moraförsvaret.
Juha Pitkämäki höll nollan i Moras mål och ska naturligtvis premieras för detta. Han släppte i stort sett inga returer och uppträdde med stor pondus och auktoritet i målet. Den trygghet som han utstrålade spred sig till resterande del av försvaret. Juha inledde säsongen lite svajigt, men har i de senaste matcherna bevisat för alla eventuella belackare; vilken fenomenal målvakt han är.
Mora spelade som vanligt med sju backar. Antti Bruun, som ryktas vara på väg bort från klubben, var tillsammans med juniorerna Anders Danielsson och Patrik Cedergren de som tvingades se matchen från läktarhåll. Bäst bland backarna denna afton var Marrtie Järventie och Pierre Johnsson. Övriga backar gjorde habila insatser, förutom nyligen förvärvade Adam Andersson. Andersson har inlett i Mora precis på det sätt som jag var rädd för, innan han anlände. Han slarvar alldeles för mycket och uppträder i de flesta situationer mer som en forward en som en back. Frågan är hur länge Arvedson och backtränare Djoos vågar spela med honom?
Totalt sett gjorde MIK en bra match. Efter Modo-matchen den näst bästa som jag har bevittnat i år. Man spelade hårt, men schysst (inga utvisningar på 65 minuter verifierar det) och överglänste sina gäster i nästan alla moment. Det positiva är att alla nya kedjor gjorde bra matcher, och det stabila försvarsspelet. Det negativa är att man inte lyckades göra mål, och att man därmed tappade två poäng i den jämna serien.