Krönika: Spännande förstärkning
Mora presenterade tidigare idag ett riktigt intressant namn inför nästa säsong, 33-åriga målkungen Eric Healey från AHL. I och med denna rekrytering sägs det att forwardsbesättningen är full. Simons har i all ro kompletterat sitt spännande, men svårbedömda pussel.
Efter den snöpliga degraderingen i våras, var det många som skrek efter snabba förstärkningar. Jag var en av dem. Allt efter att tiden gick och inget hände på transfersidan började vi misströsta. Pessimistiska röster, hojtandes om lågbudgetsatsning, tog sig utrymme.
Janne Simons hade dock inte lika bråttom. Den första pusselbiten la han direkt. Harald Lückner återinsattes som ny kapten för skutan. Allt eftersom har också de övriga bitarna fallit på plats, och idag lades hörnbiten, uppe i det vänstra hörnet.
Jag tycker att Janne Simons hittills har värvat klokt, en smart kombination mellan ungt och gammalt. Mellan energisk, ungdomlig vår och färgstark, stabil höst. I Mora måste man trappa ner förväntningarna, och sluta skylla på ledningen. Frågan var inte om Mora skulle åka ur, utan när. Felet är inte Janne Simons. Det är Morabornas. Det är publiken som har svikit. Det enda vi kan skylla Simons för, är på vilket sett lanseringen av varumärket Mora IK har skett. Nej är det någon som förtjänar kredit är det Jan Simons. Mannen som aldrig tar ut mer än en semestervecka per år. Lokalbefolkningen (någon annan bryr sig knappast) har ingen rätt att sitta hemma i sina stugor och hojta om direkt uppflyttning. Givetvis måste den officiella målsättningen vara att ta steget upp, men gemene mans förväntningar måste tonas ner.
Hur som helst har Mora IK i dagsläget ett väldigt spännande lag. Jag tror knappast att det räcker för att gå upp, men chansen finns. Minns påskafton 2004. Jag menar inte att Mora IK skall sträcka armarna i vädret och ge upp. Men jag vill att herr och fru Svensson får i åtanke hur verkligheten ser ut. Trots allt låg lagets publiksnitt på endast 3000 personer och trots allt finns det ingen Abramovic att tillgå. Att laget ändå klarade av fyra säsonger i landets högsta liga är värt en eloge. Och med tanke på att spelarna aldrig var de samma, måste vi tilldela den ledningen, (läs Jan Simons).
Enligt färska intervjuer med nämnda Simons återstår det nu att värva två försvarsspelare. En målvakt och en defensiv back. Förutsatt att Toni Dahlman stannar i Mora skulle det innebära att MIK rider in i kommande säsong med endast tolv kontrakterade spelare.
Mitt förslag till att komponera ihop kedjorna i dagsläget är en första kedja med Mikael Simons som center, flankerad av finnarna Elomo och Dahlman. Andra kedjan skulle bestå av transatlanterna Healey, och Genoway, tillsammans med småfete Markus Eriksson. I en tredjeformation önskar jag att Jakobs skulle få hussera, tillsammans med Lövdahl och letten Pechura. Sista kedjan skulle följaktligen få bestå av ungdomarna Viksten, Lagerström och Sandström.
Detta är helt klart en hygglig forwardsuppsättning, även om det kanske fattas en och annan pusselbit fortfarande. Men att erfarna herrar som Simons, Sirviö och Lückner, skulle gå in i en säsong med endast tolv anfallsspelare är naturligtvis någon form av spel för gallerierna (stort frågetecken för spelkvaliteten).
Kvaliteten på Jannes pussel vet vi inte förrän någon gång runt påsk nästa vår. Med tanke på mina förväntningar och förhoppningar är prognosen dock god.
