Krönika: En premiär som tonade ner förväntningarna
Efter gårdagens drabbning står en sak helt klar: Moras resa mot Kvalserien kommer att bli allt annat än lätt. Att släppa in fyra mål mot Huddinge, ett lag som är bottentippat, vittnar om hur framtiden för Mora IK kan komma att se ut.
Med lite perspektiv på gårdagens seriepremiär, börjar lättnaden från i går att omvandlas till en viss oro. Tre poäng är förvisso alltid det primära. Förra säsongen hade jag varit mycket nöjd om Mora lyckats göra sju mål på bortaplan, oavsett hur många mål som runnit in bakåt. Den här säsongen är jag det inte. Inte när man möter Huddinge i en islada inför en busslast MIK-anhängare och ett hundratal pendlare.
Moras ambition, och målsättning, är att vara med i det yppersta toppskiktet. Ska man vara det krävs det att man vinner sådana här matcher. Visst, Mora IK gjorde det igår. Men det var kanske den enklaste bortamatchen på hela året som Mora vann. Dessutom gjorde de det på ett sätt som långtifrån gav mersmak.
Det är heller inte optimalt att samtliga mål producerades av förstakedjan. Förvisso är det bra att Eric Healey har börjat göra det han är här för att göra, men han kommer inte att kunna producera på det här sättet i varje match, om ens i någon match. Som jag ser det finns det ytterligare en kedja i Mora som förväntas producera – nämligen andrakedjan (Elomo, Simons och Jakobs). Den trion bör kunna producera samma mängd poäng som den första. De två övriga juniorkedjorna kan man inte förvänta sig någonting av, även om fjärdecentern, Anders Lövdahl, bör kunna producera ett antal poäng.
Givetvis är det heller inte godkänt att Robert Kristan får plocka FYRA puckar från de egna nätmaskorna, men det är i grunden inte hans fel, utan snarare något som bör tillskrivas passiva försvarare.
Totalt sett var dock de tre poängen det viktigaste, och de tog Mora. I övrigt kan det mesta bli bättre. Nästa utmaning är Bofors, som på söndag gästar FM Mattsson arena. Det lär bli en bättre värdemätare än Huddinge.
