TREDJE PERIODEN:
Inleds med att Mora på allvar börjar ta över matchen och det starka spelet runt sargerna som man visade i första perioden börjar synas igen. Det är också efter en sån situation som reduceringspucken kommer till. Den här gången är Horcoff siste man på gummitrissan och nu förstår alla, även den omogna LHC-klacken att matchen är öppen igen. LHC spelar i det här läget oerhört förvirrat och ängsligt. Några minuter efter målet tar man time-out för att lugna ner sig. Detta får dock inte någon större effekt. Mora fortsätter att trumma på och hemmalaget skapar under tredje perioden knappt en målchans. Norrena står dock upp bra, samtidigt som avsluten från Mora inte alltid är de bästa. Passningsspelet är bra, men skotten måste förbättras. Med ca fem-sex minuter kvar så får MIK chansen att spela i 5/3 i över en minut. Men det blir aldrig någon större fara, utan hemmalaget lyckas avväpna utan större problem. I det här läget visade MIK brist på rutin. Istället för att söka bra avslut, så spelade man runt pucken utan att skapa något direkt farligt. Mackan Eriksson får en bra chans, men i ett bra skottläge till höger om Norrena så lyckas han bara klämma iväg en relativt mesig handledare som en oskymd målvakt inte har några som helst problem med. Med ca en och en halv minut kvar så rycker Harald Bengan för att få en extra lirare. Nu etablerar MIK ett häftigt tryck i zonen och hemmapubliken börjar bli riktigt oroade. Återigen är det slovakerna som oroa och det är ytterst ytterst nära att man får in pucken vid Norrenas högra stolpe efter att ha spelat ett mycket bra sargspel. Efter den missade chansen så kan Knuble sätta den avgörande pucken i öppen kasse med fem sekunder kvar. Ridå.

SAMMANFATTNING:
Det finns nog inte en människa som var på plats i CC ikväll som tyckte att MIK var oförtjänta av
åtminstone en poäng. Lagets fighting spirit är underbar att skåda och det finns ingen i laget som viker ner sig. Jag har tjatat om det flera gånger, men måste återigen berömma det starka sargspelet. Märks verkligen att laget är vältränade, samtidigt som det är rimligt att tro att det här är något som de med erfarenhet av NHL har bidragit med. Som lag spelade MIK ett stabilt spel under hela matchen och dessutom var det skönt att se att de verkligen spelade hockey och inte något typiskt bortaspel. Det enda man kan anmärka på är det som avgjorde matchen - de individuella misstagen. Spelar man mot lirare som Morrison och Knuble så håller det inte att klanta sig så här. Men om Mora fortsätter att spela såhär och om man får behålla dagens trupp, är jag inte speciellt orolig över att förlora elitserieplatsen. Bäst ikväll var Skrbek på backen och slovakiska duon framåt. Detta utan inbördes ordning.

DOMARINSATSEN:
Den väldebatterade frågan måste även tas upp här. Jag har iofs inte sett några andra matcher den här säsongen, men matchen var hyfsat ren sett till spelförstörande moment. Däremot var Lärking en hemmadomare (ovanligt). Vid flera tillfällen höjde han inte ens armen när en LHC-spelare ramlade, för att i nästa stund (när han hört publikens åsikt) glatt räcka upp armen och blåsa. Sammantaget ingen klockren domarinsats, men heller inget som avgjorde matchen.

KLACKARNA:
Oavgjort. MIK hade ingen klack, med undantag av en del östgötamasar och tillresta stockholmare.
LHC hade å sin sida WL på plats i hörnet. Deras fantasi vad gäller ramsor var dock lika bra som det finns hockeykultur i staden och knappast något man kommer minnas. Sedan blir det smått patetiskt när de börja håna Boggen och sjunga andra hat-ramsor. Det är uppenbart att LHC aldrig har spelat ett riktigt derby, då man kan ta upp visa spydigheter.

0 kommentarer