Krönika: Tomhet och frustration
Betydelselösa matcher återstår för Rögle i kvalserien. Efter Leksands chockvändning krossades drömmen om Elitserien ännu en gång.
Säsongen är slut. Rögle ligger sist i kvalserien med noll poäng på tre matcher. Tomheten är just nu total, men samtidigt är jag otroligt frustrerad över sättet denna säsong förlorade all sin glans.
Rögle inledde stark, kom in i en svacka och reste sig sedan aldrig riktigt i Hockeyallsvenskan. Kanske hade David Oliver en poäng när han gick ut och kritiserade Bobo Simensen i samband med att han lämnade klubben. Alltid lätt att vara efterklok.
Det är dock ingen tvekan om att detta är ett stort praktfiasko. Precis som vanligt går RBK ner sig totalt när det gäller som mest.
I kvällens ödesmatch mot Leksand fanns bara en sak - vinna eller försvinna. Rögle lyckades vända på ett 2-1-underläge till ledning med 5-2 när det återstod 16 minuter kvar att spela av matchen. Vid seger hade hoppet levt kvar och festen mot Malmö på lördag blivit minst sagt intressant att skåda. Nu blir det ingen fest, för Rögle klantade till det fullständigt och Leksand vände till seger med 6-5. Min fråga är enkel: HUR kan detta hända när RBK ändå har ett så pass bra lag? Att det inte är elitseriemässigt kan ju definitivt fastslås nu, men fortfarande kvarstår frågan. Man måste väl kunna stänga igen butiken, ställa sig bakom mål och passa för att sedan skicka en hög, lång puck till icing resten av perioden.
Det var som någon förklarade det i AIA:s forum; "Till och med Glimma hade kunnat hålla 5-2."
Uffe Samuelsson glömde att han var amerikan i OS 98 bölade för att han "inte fick vara med när det roliga skulle börja".
Ungefär så känns det nu, en lång säsong och vi är INTE ENS MED när det hettar till.
Kritik mot tränarna blåses alltid upp i dessa situationer. Och visst kan man fråga sig varför Bobo Simensen väljer att ta sin timeout efter Leksands ledningsmål. Varför inte när man började tappa spelet och vändningen höll på att ske?
Sedan att man är "ganska nöjd" med en förlust i KS (SAIK borta) är också en sak man reagerar på.
Detta är hemskt. Gliringarna från andra lags supportrar får man ta men sättet detta gick åt fanders svider så i hjärtat.
Mycket snack blev om att gå upp blev - ingenting alls. Nu är säsongens betydelsefulla matcher slut och festerna mot MIF uteblir. Fansen lider och frustrationen är stor även om MIF ska krossas på läktaren ändå.
Hej då Arla?
Hej då Matte Carlsson?
Hej då Zacke?
Hej då Bobo?
Kommer alltid att följa Rögle BK och älska klubben - men denna dag vill jag glömma så snabbt som möjligt.
Fy fan.
