Gästkrönika: 1300 mil från Ängelholm
Den mycket hängivna Röglesupportern André Petrisson befinner sig i Chile mitt under kvalserien, och hans ångest över detta märks i en gästkrönika Stolt Grön&Vit har fått ta del av.
Säg att jag badar i ankdammen, säg att jag får skylla mig själv att jag åkte. Men fy fan, vad jag saknar mitt Rögle idag. Det var riktigt länge sedan jag kände så starkt för mitt lag. Jag minns Kristianstad-matchen 1997. förlust då och vi hade troligen inte haft något Rögle pa den nivån vi har idag, när man upplevt en sådan match känns det helt overkligt att Rögle BK återigen står med ena foten i Elitserien. Det var skånepågar som räddade Rögles existens den gången, det är skånepågar som ska ta laget till elitserien igen, det ar helt unikt i hockeysverige i dag.
När man befinner sig i Santiago som ligger 1300 mil från Ängelholms ishall och lyssnar pa Sven-Åke Tillys stämma, då känner man sig inte sa långt borta. Men jävlar vad jag hade velat uppleva den här veckan på plats. Men det är väl ironi, de fem senaste säsongerna missade jag lika många (betydelselösa) hemmamatcher, så självklart ska de ta steget när jag inte är dar. Den senaste veckan har jag gått riktigt djupt ner i min grön-vita värld, minnena från alla gånger vi misslyckats, alla gånger vi varit sa nära. Alla gånger vi sagt "nästa år". Jag tänker helt på svenska igen, vilket jag inte gjort de två senaste manaderna. Tack Rögle BK for det!
I morse var jag helt uppgiven, jag hittade inget internetcafè som hade öppet, klockan var tio på morgonen här när matchen började. Allt ar stängt i Chile pa söndagar i alla fall innan klockan 12.Efter en halvtimme lyckades jag till slut hitta ett ställe, ungefär samtidigt ringde min pappa från hallen och jag fick höra AIA på ett sätt som man bara kan höra AIA på. Så satt jag där och vid en dator igen och chattade med andra stackars satar som av nagon anledning heller inte kunde närvara i ladan.
Jag hoppas verkligen att Sverigewebben sänder matcherna pa tisdag och torsdag. För jag vill verkligen uppleva det har, jag ställer spanskan, chilenskorna och allt annat åt sidan ett tag. Nu ska jag leva grönt och vitt igen.
// André Petrisson
Vi tackar André för hans tankar och hoppas att han kan sprida sina känslor i sydamerika. Läs gärna hans blogg.
