Rögle jagar slutspelsplats
Två poäng skiljer mellan fyra lag när det är åtta omgångar kvar i årets elitserie. Av de fyra lagen får Modo och framförallt Djurgården sägas ha visat på en uppåtgående trend på sistone. Brynäs har sjunkit som sten på sistone och Rögle får, i och med sin senaste vinst i Lindab Arena, sägas vara mer stillastående i tabellen.
I lördagens match förra helgen mot Södertälje visade sig Rögle från en av sina bästa sidor, i alla fall stundtals. Rögle slog SSK med hela 6-2, ett resultat som låter mer imponerande än vad Rögles prestation i verkligheten var.
Rögle imponerade i hela den första perioden. De grön och vita bålgetingarna surrade runt SSK:s kasse i 20 minuter och Björn Bjurling får i detta läge av matchen sägas imponera med sina två insläppta mål. Efter Rögles mediokra prestationer på sistone svepte en lättnadskänsla över mig och jag kan inte förneka att slutspel, som efter förlusten mot Djurgården kändes som en omöjlighet, helt plötsligt kändes lika möjligt som efter 18 spelomgångar.
Desto långsammare gick det i andra perioden. Röglespelarna slutade åka skridsko samtidigt som att SSK spelade lite smartare. Det var emellertid fortfarande ett uppgivet SSK som gled omkring på isen utan någon större vilja. Andra perioden var en av Rögles sämsta på många matcher. Efter ett reduceringsmål en bit in i tredje perioden växlade Rögle upp två steg, gjorde ytterligare tre mål och säkrade tre poäng. Ställningen var nu 5-1. Härefter verkade Röglespelarna nöjda och gick ner tre växlar. Det slogs idiotpuckar åt höger och vänster varav den värsta rakt in i slottet var det stod en SSK-spelare och 5-2 var ett faktum.
Matchen slutade 6-2, men Rögle imponerade inte. Segern var alldeles för osäker för att man ska kunna vara riktigt nöjd med lagets insats. Efter matchen sa Peter Johansson ”Jag är jäkligt nöjd med insatsen”. Jag vet inte om Johansson menade att han var väldigt nöjd med resultatet. Det är i alla fall vad jag hoppas att han menade. Hade Rögle mött ett lag med lite ambition och spets hade risken för att Rögle kollapsat i andra perioden varit stor. Att Rögles tränare säger sig vara jäkligt nöjd med insatsen när laget, i omgångar, slår av till 40 procent av sin kapacitet är oerhört oroväckande. När Rögle är som bäst finns det inget lag i Elitserien de inte kan slå men när Rögle är som sämst är jag nästan orolig för att Mif:s nya pojklag hade kunnat slå Rögle.
Det är emellertid inte första gången jag reagerar på tränarnas inställning. Peters tränarkollega Björn Hellkvist har vid flera tillfällen tidigare berättat att han varit nöjd med lagets insats trots att man förlorat matcherna. Som Björn beskrivit matcherna har det varit en fråga om att puckarna måste börja trilla in bara. Trillar puckarna inte in, är det då inte något fel på insatsen? Jag hoppas tränarna vill, kan och kommer att ta till sig lite Abbott-anda och bli lite tuffare. Med åtta omgångar kvar finns trots den övervägande risken för kvalspel fortfarande chansen till slutspel. Nu krävs det lite jävlar anamma och framförallt ledargestalter som visar vägen. Jag tänker hålla tummarna för att Kenny och Tjärna kommer hem och levererar på samma sätt i den grön och vita tröjan som de gjort i den blå och gula. Gör de det lever fortfarande hoppet om en slutspelsplats.
