Folkligt, festligt och fullsatt
Säsongens mest rafflande tillställning slutade lyckligt. Hemmalaget kunde triumfera inför en fullsatt hemmahall efter en stundtals ängslig och småful match mot AIK.
Matchen tog verkligen musten ur spelarna, något som vi fick veta efter kvällens tillställning; Rögles mycket populäre ordförande Jersmyr kom ut på isen och förklarade för klacken att spelarna var tvungna att se om sina blessyrer och ömmande muskler istället för att tacka för stödet iförda "kallingar" och undertröjor.
Att det var fest ikväll accentuerades av att stadens schlagerdrottning Jill Johnsson framförde nationalsången. Vi fick njuta av Jills skönsång och hon stal hela showen.
När Rögleklacken lyckats tysta ner de mest hormonstinna ynglingarna í de egna leden från att skandera "den" ramsan, så började den lilla AIK-klacken dra igång samma ramsa varpå Rögleklacken blev förbannade på dem. Så gör man inte mot "vår" Jill.
Hur som helst blev det Jill som gick segrande ur detta, och genomförde nationalsången med bravur - vem vågar hädanefter ta sig ton i dessa sammanhang?
Nåväl, när matchen väl drog igång så var det kamp från första stund. AIK:s reservmålvakt Henrik Tojkander skulle alltmer visa sig som en väldigt duktig ersättare och lurade rögleanfallarna på konfekten, även om det skall sägas att många avslut togs från ofarliga lägen.
Därför var det väl typiskt att Rögle skulle spräcka nollan genom ett turmål, signerat Daniel Josefsson. Han vispade fram pucken mot mål varpå pucken vallades in i nätmaskorna via en olycklig AIK-back. Vild eufori utbröt i ladan och i periodpausen kändes ledningen betryggande.
Fyra minuter in på den andra perioden skulle dock AIK kvittera. En något tveksam kvittering, eftersom det såg ut som att Jämtin hoppade in på isen direkt från avbytarbåset i offsideläge. Linjedomarna ansåg dock att allt var i sin ordning, så målet godkändes.
Sedan såg det - från läktarhåll - ut som att Rögles spelare stannade upp för att invänta avblåsningen, som aldrig kom. Mänsligt agerande, men olyckligt. Rögle pumpade dock på för allt var tygen höll under första halvan av andra akten. Några omöjliga plockningar från AIK-målvaktens sida plus ett rungande ribbskott hindrade RBK från att återta ledningen. Dessutom hade RBK chansen i flera powerplay, men man tog ideligen "fel" avslut.
Därför var det desto mer glädjande att Pär Arlbrandt lyckades i powerplay i periodens sista minut. Det var en riktig stänkare in i nätet ordningen var återigen återställd.
Sista perioden var en rätt grinig historia från bortalagets sida. Tränaren gnällde på domaren hela tiden, och spelarna gav många tjyvsmällar mot rögleiterna. Hemmaspelarna lyckades som tur var ha is i magen och låta domare Lindh ta bort de värsta fridsstörarna från isen.
Tre minuter in på den tredje perioden trodde vi att vi fick se spiken i kistan. Rögle spelade powerplay, och det andra numerära överläget på raken blev resultatbringande. Det var Karmhags backskott som styrdes i mål av Jacke Johansson och vägen mot tre poäng syntes vidöppen.
Men våra nerver skulle åter hamna på helspänn efter en situation med drygt åtta minuter kvar av matchen. Anders Gozzi och Andreas Jämtin kom i en kontring, där pucken styrdes in i mål via Jämtins skridsko. Den springande punkten är ju om spelaren hjälper till genom att sparka på pucken och domslutet blev att detta inte var fallet.
Istället skulle slutet bli rafflande. AIK:s fall blev deras fula spel. Två täta utvisningar mot slutet omöjliggjorde deras kvittering, och detta skall nog Rögle vara glada för. Hemmalagets spel de sista tio minuterna var minst sagt ängsligt och krampaktigt, även om viljan sprutade om spelarna.
Yared Hagos idiotiska crosschecking när matchen var över föranledde matchstraff. Fast vad gjorde väl det i segerns stund. Rögle har alla chanser att gå direkt till Kvalsvenskan via en 100-procentig insats uppe i Umeå på onsdag.
Go for it, Rögle!
FOTO: BELIX/VEGAS
FOTO: BELIX/VEGAS
FOTO: BELIX/VEGAS
FOTO: BELIX/VEGAS
Skrivet av Patrik Sassesson, webmaster www.stockhaus.se/aia
