Kostymen som passade, men inte fick slutföras
Markus Lauridsen glider över blålinjen rakt framför mig och jag hinner tänka “då var det över”. Visst en halv sekund senare låg pucken bakom Justin Pogge i målet och HV71-spelarna firade i hörnet nedanför mig. En strålande säsong var över och den var över abrupt. Rögles resa hade tagit fart, men den var inte mogen för ett slutspel.
Cam och Chris Abbott tillsammans med klubbledningen fortsatte att förändra Rögle som idrottsförening samt Rögle som varumärke. Arenan bytte namn till Catena Arena, Daniel Koch anlitades som ny klubbdirektör efter Marcus Thuresson. Det var de stora förändringarna som skedde utanför isen. På isen plockades ett nytt målvaktspar in tillsammans med nya stjärnor som Dennis Everberg och Niklas Hansson. Dessutom togs Janne Larsson in på tränarbänken.
Förändringarna under sommaren gav resultat direkt i säsongsinledningen. Rögle fick ett uns av revansch på HV71 i premiären där Jönköpingslaget besegrades med klara 4-0. Denna säsongsinledning chockerade Ängeholmspubliken som är van vid jobbiga säsongsstarter där stjärnvärvningar inte presterar, resultat som inte glädjer och en lagledning som ifrågasätts. Dåliga starter accepteras nödvändigtvis inte i Ängelholm, men det är en del av hockeylivet. Eftersom publiken i Nordvästra Skåne vet att när krokusen blommar så reder saker ut sig och säsonger kan klassas som godkända eller mirakulösa (läs säsongerna 07/08 eller 11/12).
Men säsongen 2019/20 var något nytt och det bevisades via storsegrar borta mot Djurgården, dominans mot topplag, samt rena facit mot Malmö och Frölunda. Rögles bortaspel imponerade och det var egentligen bara poängtappen hemma mot lag som befann sig längre ner i tabellen som oroade. Exempelvis vann både Oskarshamn och Leksand i Catena Arena under säsongen. Men dipparna var få sett över hela säsongen och till slut hamnade Rögle på en historisk tredjeplats efter 52 spelade omgångar.
Minnen av Ted Brithéns slagskott från dålig vinkel i premiären mot HV71, eller Dennis Everbergs otroliga styrningar borta mot Frölunda i oktober sitter fastetsade i minnet. Erlend Lesund och Mattias Sjögrens tacklingar likaså. Framförallt Nils Höglanders supermål borta mot Djurgården som blev signifikativt för ett ungt och kreativt lag som iklädde sig en ny större kostym. Som den här säsongen passade bättre än föregående säsongsupplaga.
Men så kom viruset till Sverige, och Rögle fick aldrig prova festflugan och studentmössan. Kostymen passade, men om laget klädde de extravaganta accessoarerna sattes aldrig på prov. Slutspelet uteblev och drömmen om medaljer likaså. En ny säsong har börjat ta fart redan nu under märkliga omständigheter och frågan kvarstår, klär Rögle i en guldkostym?
Mitt namn är Alfred Ernst och jag har som uppgift framför mig att rapportera kring Rögles nya resa mot högre ouppfyllda mål. Om ett år kanske jag rapporterar om hur Daniel Zaar glider över blå och stänker in ett guldmål framför mig, eller så får jag ge er en ny bild av hur jag sjunker ner i min stol när drömmar åter krossas och Rögle måste bygga vidare och bygga om.
