Skadedrabbat SSK föll i derby
SSK hittade lite av sitt grundspel men med alla skador de hade och fick räckte man inte ända fram.
I de senaste matcherna har SSK fått erfara vad Elitserien verkligen handlar om för nybörjare. Det räcker inte med att prestera ett stabilt spel och hoppas på att ha lite flyt. Vissa perioder känna det som allt går emot och efter dagens match är det precis så det känns.
Det spelade ingen roll att SSK hade sex raka förluster inför den här matchen, det spelade ingen roll att sex spelare var borta pga. sjukdom/skador och det spelade heller ingen roll att målet som avgjorde matchen var misstänkt likt en offside. Det som verkligen spelar roll är att en förändring känns långt borta.
Ett par minuter sen blev man tyvärr också men han höra på radion att det var mycket folk i Scaniarinken. Väl på plats var det inte alls mycket folk, i alla fall inte mycket för att vara ett derby. SSK-klacken var dock kompakt och högljudd redan från start. DIF-klacken förtjänar inte ens att bli nämnd men det är svårt att motstå frestelsen att påpeka hur usel klack ett sådant bra lag har. Mer om det senare.
När Norbäck, Gerhardsson, Dahlström och J. Bemström borta var det extra intressant att se de nya kedjorna och vart nya Letten Grigorijs Pantelejevs skulle spela. Det blev ingen fast kedja för nyförvärvet men jag kan inte minnas tre spelare som höll ihop hela matchen, Mats Hallin hade säkert fullt upp att hålla reda på formationerna denna match.
Matchen började med ett par hårda tacklingar direkt. Lindh och Longstaff värmde publiken medan Jan Pardavys tryckare på Popovic fick den att explodera. Poppe åkte ut till båset och skrek ett rasande och högt ”faan” innan han satte sig ner och lät läkaren ta en titt på honom. Han fick utgå och såg ut att vara omskakad. En dålig start, utan Poppe kändes det inte alls bra.
Efter tio minuter drog David Svee på sig en utvisning. DIF hade ett bra PP och krympte boxen rejält men SSK lyckades hålla undan och när Pantelejevs såg Gabbe Karlsson på väg mot DIF-zonen skickade han iväg ett pass dit. Det gav ett ”one on one” läge som plötsligt blev 2 mot 1 då David Svee kom ur utvisningsbåset! Gabbe hade chansen att passa till Svee men valde att skottfinta och avsluta själv. Det var inte lyckat utan Naumov som kom ut räddade skottet. Som tur var fick Karlsson sin egen retur och kunde göra 1-0 för Södertälje.
Popovic kom tillbaka på isen med en märkbart svullen näsa, det och att DIF återigen tryckte på bra i ett PP var det enda värt att nämna från resten av första perioden. Det hade varit ganska jämnt men SSK ledde i slutändan välförtjänt.
Andra perioden bjöd på ett par hjärtproblem för publiken. Flera gånger dansade pucken framför Djurgårdens mål, väntades på att en spelare med ett S skulle raka in den men det hände inte. Naumov i DIF kassen var hemsk i spelet runt mål men det viktigaste för en målvakt, ta skotten, det gjorde han riktigt bra.
Det var dessutom så att Juha Lind dragit på sig en ryggskada och nu var det verkligen tunt framåt. Två spelare steg fram i alla dessa skadade spelare frånvaro, Robert Carlsson och Gabriel Karlsson.
Det har känts trist att inte kunna nämna en personlig favorit speciellt mycket men idag tog han igen en hel del. Som center fortsatte han sitt ”power-forward” spel men kunde skapa mer för sin kedja också. Om han förbättrade sina tekningsegenskaper skulle det kunna vara en framtida position för honom.
Gabriel Karlsson var även han som sagt mycket duktig och de flesta är mycket glada över att han tar ett stort ansvar i dessa skadedrabbade tider. Det verkar som att han liksom Norbäck gjort på senaste tiden sjunkit in i laget och att han får spela som en riktig center nu.
Istället för att SSK skulle slå in en fladderpuck gjorde DIF mål efter en misslyckad rensning av SSK. Ex-SSK spelaren Joakim Eriksson, som gjorde en solid insats matchen igenom tog sig in i fritt skottläge framför mål och drog ett dragskott som styrdes in av ännu en ex-SSK spelare, nämligen Karjalainen.
SSK fick ett läge farligt till innan period vila, det var Kim Cannerheim som äntligen lyckades med sina dragningar och spelade fram Pålsson i ett bra skottläge från vänster. Han sköt tyvärr rakt på en Naumov som kom ut snabbt och var stor.
Jan Pardavy skulle få igen för tacklingen på Poppe, exakt vad som hände är oklart men efter en tekning blev Pardavy liggandes på isen och Popovic fick ovationer. Jan fick utgå, kraftig haltandes. En bra match hade torpeden dock gjort.
Vid signalen för periodslut gruffade Robert Carlsson med en Djurgårdare och blev av med sin hjälm. Då avslöjades att Robban rakat sig och om han såg farlig ut farlig förut vet jag inte vilket ord som passar honom nu, respektingivande minst sagt. Och när man ändå är inne på hår kan man säga att Djurgårdens andremålvakt borde lära sig en läxa från SSK dito om hur man kan ha långt hår och ändå inte se ut som en stackars hemlös. Jag vet inte om det har någon relevans alls, men det kanske är en bra ursäkt för att nämna att Magnus Lindquist också är borta och att unge Christoffer Bohman var dörröppnare istället.
Tredje perioden började med att Andreas Lindh, för dagen forward fick matchens läge att ge SSK ledningen igen. Han tog emot en pass av Gabriel Karlsson helt omarkerad framför Naumov men hade inte kylan och sköt rakt på DIF målvakten.
"Greger" Pantelejevs gjorde ingen dålig match och han hade en fin sekvens då han ensam fintade och drog undan pucken från hela DIF försvaret nere i deras zon. Han måste få lite tid att anpassa sig men finns den tiden?
DIF träffade stolpen i sju minuter in i perioden och perioden gick överlägset till Stockholmarna. SSK stack fram ett par gånger i kontringar då de satte hård press och det liknade faktiskt en hel del det framgångsrika spel som fått SSK till en så högt som femte plats tidigare på säsongen.
Men 11.04 avgjorde DIF matchen. Det var på känn att om DIF gjorde nästa mål skulle det avgöras och så var det också. Mikael Johansson tog sig in lite för enkelt och på sin egen retur gjorde 2-1. Spelet efteråt ändrade aldrig uppfattningen att det var kört, och när SSK fick ett PP med bara 2.29 kvar av matchen fick man bara lite falskt hopp.
Djurgården satte också 3-1 i tom kasse men det spelade inte någon som helst roll…
Djurgården vann men jag tycker än en gång SSK förtjänade mer. I de senaste matcherna har man förtjänat minst en poäng till i varje. Det är hårt, och nu är det match mot ett HV71 som återigen misstänkt förlorade stort mot LHC (ett lag som är tätt i hälarna på SSK).
Vill ge en känga till den som var ”expert” (??) under dagens match på digital-TV sändningarna. Han lyckades inte bara se ut som en otroligt partisk lallande dåre, men också som någon som sett en helt annan match. Får hoppas att kvalitén på dessa matcher man kan specialbeställa via digital-TV höjs genom att man får lite bättre folk i studion.
Juha Lind lades till skadelistan men förhoppningsvis kommer minst Erik Norbäck bort från den till nästa match. Det är nu SSK ska visa om man verkligen har vad som krävs för att spela i eliten eller inte.
