På onsdag vill jag ha ett kokande Scaniarinken
Nervöst var det inför matchen mot BIK Karlskoga. Skulle SSK klara av att svara upp på den bra insatsen man gjorde borta mot Djurgården med ytterligare en fin presentation? Tidigare SSK-upplagor hade förmodligen vikt ner sig efter en tung förlust, därav kände nog några en oro. Så blev det dock inte och på onsdag vill jag ha ett kokande Scaniarinken och på fredag vill jag att Hovet invaderas.
Alltså… SSK tog mig med storm i period nummer ett. Man var hela tiden ett skär före Karlskoga, växlade platser i anfallszon, hade snabba omställningar, var till stor del tajta hemåt och Nikita Tolopilo var stabil i mål. Lite löjligt hur effektiva man var första fem minuterna, kanske var det den berömda ketchupeffekten.
Med tanke på allt man upplevt som SSK:are är man dock aldrig lugn. Efter massivt tryck för ett fjärde mål kom en onödig utvisning i första periodens slutminuter och då kunde BIK reducera till 3-1. Då blev man nervös. När SSK dessutom var det bättre laget i period två, även om det inte var samma dominans, och Karlskoga ändå går vinnande ur perioden med ett mål efter ett väldigt turligt skott som går in via ett ben, tänker man att det inte kommer gå. Som tur var hade man väldigt fel.
Jacob Dahlström gjorde 4-2 med några minuter in på tredje genom ett friläge. Han satte även 5-2 med drygt 20 sekunder kvar i tom bur och fullbordade ett hattrick.
Jacob Dahlström är med all rätt en publikfavorit. Sliter som ett djur, täcker skott och går alltid i bräschen. Att det har lossnade målmässigt för ligans snabbaste spelare föregående helg tycker nog alla SSK:are är underbart. Är det någon man verkligen unnar ett hattrick så är det Jacob Dahlström.
Anthony Luciani ska även ha beröm för sin insats. Hans bästa match hittills. Han har fortfarande saker kvar att bevisa men det var fint att se goda intentioner. Han vann tillbaka flera puckar och fick till lite snurr i offensiv zon ibland. Nikola Pasic fortsätter vara SSK:s kanske bästa forward, en fröjd att se. Boxplay såg även bättre ut i lördags.
Dock kan man inte undvika att påpeka det faktum att Karlskoga var otroligt tama. Väldigt bleka. Ifall jag var en BIK-supporter vet jag inte ifall jag hade givit någon spelare ett godkänt betyg. De presterade dessutom vad jag förstår ungefär lika illa mot Västerås dagen innan och matchen innan det föll värmlänningarna mot Tingsryd. Menar inte att ta något ifrån SSK men tycker att det är viktigt att ha i åtanke, för jag anser att man inte bör dra alltför stora växlar av denna insats enskilt.
Däremot har vi nu sett SSK spela bra hockey fem mot fem, i fem av de inledande sex matcherna. Fortsätter man så här och ifall man kan bygga vidare på de positiva intentionerna vi såg gällande special teams i helgens matcher, kommer poängsnittet att öka.
Klacken vill jag ge beröm. Var det den mäktigaste matchen man varit på? Nej. Väldigt långt ifrån. Däremot var det ett bra tryck utifrån hur få det var. Tror Karlskoga hade fler personer i bortaklacken än vad vi hade i hemmastå.
Var en relativt ny klackledare, som jag tyvärr inte vet namnet på, som eldade på publiken väldigt bra. Stor eloge till honom.
Poängen jag vill komma till är att det finns potential för ett mäktigt tryck. Vi hade behövt vinna publikmatchen mot Djurgården för att locka tillbaka sällanbesökare, ja. Däremot tycker jag inte man kan säga, baserat på hur det såg ut spelmässigt, att vi vek ner oss inför en storpublik som tidigare upplagor kanske har gjort.
Fullt medveten också om att när en före detta storklubb blivit misshandlad i över ett decennium, så kommer folk att tröttna. Det tar tid att bygga upp något nytt. Det räcker inte med att förlora matcher och förklara att insatserna ändå har varit bra för att människor ska komma till hallen. Med det menar jag inte att jag känner oro eller en irritation över inledningen, utan ser det som fakta.
Okej, nog med att förklara självklarheter.
Det jag vill komma till är att även om det tar tid att bygga upp något så måste vi börja någonstans. Nu har vi ett lag som visat bra intentioner och kommer från en stark insats. Den här veckan väntar Mora på hemmaplan under onsdagen och på fredag är det ett rivalmöte mot AIK på Hovet.
Gå. På båda matcherna. Mora hemma kommer långt ifrån bli fullsatt men vi ska fan kunna bättre än att ha publiksiffror som ligger under 2500. Det behövs också om Emil Georgsson ska ha bra förutsättningar för att förstärka truppen under säsongen. Vad tror ni är rimligt, kan vi bli över 3000 på onsdag? Nu lär denna krönika enbart få drygt 1000 läsare så det kommer inte ske av sig självt. Däremot: Håller du med mig? Då upprepar jag: Gå på matchen. Hjälp även till att dra folk. Kolla med dina polare, föräldrar, syskon, barn eller vad som nu är aktuellt. Vill se en ändring här. För jag vet att vi kan så mycket bättre.
Bortaklacken föregående fredag borta mot Djurgården gjorde det bra men mot AIK måste vi fylla hela bortaklacken och hela bortasitt. Som vi brukar göra. Gärna att vi fyller en del av sektionen bredvid också.
Det kan mycket väl resultera i en besvikelser, jag vet inte. Däremot har vi ändå ett lag som bör kunna stå för en rolig säsong.
Då borde vi försöka göra den minnesvärd tillsammans.
För vårt SSK.
