Krönika: Triss i ungdomar
Med runt tio omgångar kvar att spela i NHL blir det allt mer tydligt vilka klubbar som kommer att missa slutspelet. Tre av dessa lag är Toronto, NY Islanders och Phoenix. Alla tre har gemensamt att de har en svensk stortalang på väg mot genombrottet i sin organisation. Alexander Steen, Fredrik Sjöström och Robert Nilsson borde alla vara aktuella för VM.
När den äldre generationen tog sitt efterlängtade OS-guld för ett par månader sedan var lyckan total, och jag kunde inte annat än unna den gyllene generationen ett guld tillsammans. Sverige kan titulera sig världens bästa hockeynation i fyra år framöver innan en ny turnering kommer att avgöras i Vancouver. Spelare som Mats Sundin, Nicklas Lidström och Daniel Alfredsson fick äntligen vinna med Tre Kronor och kanske var det deras sista framträdande i den gulblå landslagströjan. Faktum är att ett bättre slut på landslagskarriären knappast kan skrivas. Lyckliga slut finns alltid i sagorna, mer sällan i verkligheten.
Hur dessa storstjärnor än gör så är det föga troligt att någon av dem är intresserade av vårens VM. Turneringen känns extra avslagen i år med tanke på OS-turneringen och att avgörandet kommer att ske i Lettland gör att det knappast kommer generera något större intresse. Mats Sundin har redan uttryckt sin tveksamhet, Per-Johan Axelsson har varit skadad länge och många av de andra OS-hjältarna kommer att vara upptagna av slutspel i NHL när VM går av stapeln. Dessutom lär de har stora problem att hitta motivation efter urladdningen i OS. Jag tror inte att vi får se speciellt många av OS-spelarna i Riga.
Nej, nu är det dags att släppa fram delar av framtiden. I och med att NY Islanders, Toronto och Phoenix nu med allra största sannolikhet missat slutspelet i NHL betyder det att tre av Sveriges största hockeytalanger kommer att ställas till förfogande. Tre talanger som jag vill ska få chansen att visa upp sig i Tre Kronor.
Robert ”Lill-Magic” Nilsson kan inte sägas annat än ha gjort en succésäsong i år. Många höjde på ögonbrynen då 21-åringen förra säsongen lämnade Sverige för NHL och att han skulle ta en plats i NHL efter sina ojämna säsonger Leksand och Djurgården sågs som en omöjlighet. Vissa tvivlade till och med på att talangen skulle platsa i AHL. Nilsson har dock visar att han utvecklats enormt och nu är så pass bra att han skulle kunna vara ett alternativ för VM.
Vänsterforwarden, som också kan spela center, tog en plats i New York Islanders lag under försäsongen och spelade ordinarie under hela hösten innan han i början av december skickades ner till Bridgeport i AHL. 28 poäng på 29 matcher i farmarlaget är ett imponerande facit och målsskörden inkluderade också ett fantastiskt mål där Nilsson drog upp pucken på klubbladet och skickade in den i mål utan att någon förstod vad som hände. I slutet av februari fick den 178 cm och 82 kg tunge anfallaren åter chansen i Islanders och har sedan dess varit bofast i förstakedjan tillsammans med Alexei Yashin.
Nilsson besitter precis som sin far en otroligt fin teknik och har egenskapen att göra det oväntade på isen. Hans aviga dragningar och irrationella spel öppnar ofta upp för målchanser. Främsta egenskaperna är blicken för spelet och hans öppnande passningar. Nilsson är trots sin fysik inte rädd att ge sig in i trafik och har en härlig attityd. Vad som behöver förbättras är det defensiva spelet och noggrannheten. Men det kommer antagligen att komma med mer rutin. Jag älskar Robert Nilssons spelstil och jag tror många med mig gör det. Robban är en underhållare.
Liksom Nilsson var det få som trodde att Alexander Steen skulle ta en plats i NHL den här säsongen efter sin blygsamma insats i Modo säsongen innan där han mestadels fick spela ytterforward i tredjekedjan. 22-åringen fick dock direkt tränaren Pat Quinns förtroende och har spelat i alla spelformer under hela säsongen. Hans spel i numerärt underläge med Matthew Stajan i början av säsongen var strålande och svensken har också spelat med Mats Sundin i förstakedjan under merparten av säsongens matcher.
Steen har alltid setts som en stortalang och slog igenom i Frölunda i början av 2000-talet innan han under omdiskuterade former lämnade klubben för spel i Modo. Den 182 cm långe och 83 kg tunge forwarden sades vara muntligt överens med Göteborgsklubben men valde ändå att flytta till Örnsköldsvik och Modo som hade ett yngre lag som innehöll flera av Steens bästa kompisar. Under lockouten blev det dock inte överdrivet mycket istid för talangen och han förde en undanskymd tillvaro och förväntningarna var inte stora inför årets omstart i NHL.
Alexander har dock visar att han vill spela i NHL och hans kämpande och outtröttliga arbete har också betalat sig. Svensken får en hel del istid och hanterar alla situationer i spelet. Hans blick för spelet, passningsspel, styrka och defensiva ansvar är de främsta egenskaperna. Visst kan både accelerationen, skottet och kylan i de avgörande lägena bli bättre men det kommer att förbättras med mer rutin och träning. Hårt arbete brukar löna sig i längden. Jag vill se Steen visa denna energi på de större rinkarna och jag tror han skulle kunna växa i en turnering. Jag tycker att han i vissa sekvenser påminner om Henrik Zetterberg i sitt breda kunnande.
Phoenix Fredrik Sjöström har tagit en annorlunda väg till NHL jämfört med Nilsson och Steen. Efter en bra debutsäsong i Frölunda ville klubben säsongen efter att talangen skulle spela med Halmstad i Allsvenskan för att utvecklas men det ville inte Sjöström. Istället försvann han till Kanada och spelade två säsonger i WHL-laget Calgary Hitmen innan han gjorde sin debut i NHL.
Wayne Gretzky var en av aktörerna som såg till att Sjöström hamnade i Coyotes då han var med i beslutet att byta till sig ett bättre val i draften som genererade rättigheterna till svensken. 22-åringen inledde sin första NHL-säsong i AHL men kallades ganska snabbt upp och etablerade sig i laget. Den här säsongen, som är högerforwardens andra i NHL, har han farit in och ut i laguppställningen men har den senaste tiden fått stort förtroende och spelar just nu i lagets förstaformation med Steve Reinprecht och Shane Doan.
Svensken är en hårt arbetande ytter som har en bra skridskoåkning, fysik och puckkontroll. Sjöström, som spelat tre JVM för Sverige, vinner många sargdueller och slutar aldrig att åka skridskor. Han är ansedd som en bra målgörare och playmaker men detta är aspekter som måste förbättras i spelet för att svensken ska ta nästa steg i utvecklingen. Han arbetar redan hårt, men måste bli kyligare i de avgörande lägena. Jag tror att Sjöström skulle passa perfekt som ett rivjärn i fjärdekedjan som kan bidra med både fysik och bra forechecking.
Sjöström har ett tidigare VM på meritlistan, 2004, medan Nilsson och Steen inte representerat Sverige i några större landslagssammanhang. Faktum är att alla tre ställdes över i Bengt-Åke Gustafssons preliminära trupp inför OS som innehöll hela 65 spelare. Det är tråkigt att unga spelare inte ges mer uppmuntran, att bara nämnas i landslagssammanhang är en stor ära och något som ytterligare sporrar att arbeta ännu hårdare.
Bengt-Åke var dock stolt nog att ändra sig i frågan om Nicklas Bäckström och han kan säkert göra det igen. Det ska dock nämnas att de här tre spelarna måste bevisa att de är spelare bra nog för Tre Kronor. Bengt-Åke borde tala med alla tre och berätta vad han tycker om dem och vad han har för planer för dem. De borde erbjudas en try-out för att få chansen att spela in sig i laget. Det kanske vore den bästa lösningen för alla parter.
Även om ungdomen ska premieras så ska man inte glömma att VM är en stor turnering och att de unga måste kompletteras av äldre mer rutinerade spelare. Spelare som Jörgen Jönsson och Andreas Johansson kommer säkert att spela en stor roll i VM men samtidigt måste det finnas plats för den nya unga generationen som håller på att blomma ut ordentligt.
Det ska inte krävas att Nilsson, Sjöström och Steen ska vara givna i ett VM-lag. Precis som alla andra måste de bevisa att de är namn som håller, men de måste också ges chansen att prestera.
De tre kan vara spelarna som bringar en hel del energi och ungdomlig entusiasm till Tre Kronor. De kan bryta mönster och ge oss nya stjärnor att älska. Jag hoppas verkligen att de blir aktuella för VM.
Snälla Bengt-Åke, ge Nilsson, Steen och Sjöström chansen att visa att de håller i Tre Kronor.
Jag är nämligen övertygad om att de kommer ta den chansen.