Lagbanner
Semifinalfokus: Kanada - Sverige
Mika Hannula gjorde tre mål mot USA, kan han upprepa det mot Kanada?

Semifinalfokus: Kanada - Sverige

I två av de tre senaste årens VM-finaler har finalparet hetat Kanada och Sverige. Båda gångerna har kanadensarna lämnat VM med guld och nu är det dags för Tre Kronor att ta revansch.

Semifinal
Kanada - Sverige (18:15, Arena Riga)

Kanada och Sverige har drabbat samman i många klassiska matcher genom åren och detta har potentialen att bli en ny. Tre Kronor missade VM-finalen ifjol men hade innan det två raka finaler där Kanada båda gångerna stod för motståndet. Båda gångerna blev det också förlust, liksom i VM-finalen 1997. Det finns alltså mycket revansch i avgörande lägen att utkräva för det svenska laget som möter ett Kanada som är yngre än brukligt. Det är den nya generationens kanadensare som spelar VM.

Detsamma kan delvis sägas om Sverige som har en hel del debutanter i en relativt, med svenska mått mätt, ung ålder. Även om de inte är purunga så är spelare som Joel Lundqvist, Tony Mårtensson, Jonas Nordquist, Björn Melin (bilden) och Andreas Holmqvist alla 80-talister. Yngst är 18-årige Nicklas Bäckström som spelat förvånansvärt moget sedan han fick chansen. Tre Kronors ungdomar går dock inte att jämföra med Kanadas dito. Brent Seabrook, 21, Jeff Carter, 21, Mike Richards, 21, Patrice Bergeron, 20, och Sidney Crosby, 18, är alla redan fullfjädrade NHL-spelare. Sammanlagt är 16 spelare i laget födda på 80-talet medan samma siffra för Tre Kronor är 9.

Sverige kommer till semifinalen med en enkel resa i kvartsfinalen mot USA i bagaget. Det svenska laget var överlägset i den matchen och motståndarna gavs aldrig chansen att komma in på mål och störa den utmärkte Johan Holmqvist. Det svenska lagspelet fungerade utmärkt där man noga avvägde när man skulle krypa tillbaka eller forechecka högt. Laget var också, som vanligt, skottvilligt och hade bra snurr i anfallszon där de fick rörelse på motståndarnas försvarsspelare. Samma spel måste laget ta med sig in i semifinalen.

Försvarsspelet har varit ett problem tidigare under turneringen men har skärpts till mot både Ryssland och USA, men måste upp ytterligare ett snäpp mot Kanada. Fältherren och nyckelspelaren Kenny Jönsson har växt i turneringen och är just nu dominant i både defensiven och offensiven. Försvarare som Magnus Johansson, Niklas Kronwall och Ronnie Sundin (bilden) har också spelat bättre och bättre och det lär också krävas bra spel mot ett fysiskt Kanada.

Försvararna gjorde ett mycket bra arbete mot USA i jobbet att få bort amerikanerna framför Johan Holmqvist som såg i princip alla skott som avlossades mot honom. Den 27-årige Brynäsmålvakten har varit bra i VM så här långt och har framförallt imponerat med sitt aktiva spel med klubban som normalt inte är synonymt med svenska burväktare. Kontrollen av returer och förmågan att skapa sig utrymme för att se pucken är andra aspekter som imponerar hos den före detta Rangersmålvakten som enligt uppgifter nu uppvaktas av Tampa Bay. En bra insats mot Kanada skulle onekligen höja Holmqvists marknadsvärde ytterligare.

Framåt var fjärdekedjan med Mika Hannula, Jonas Nordquist och Joel Lundqvist bäst senast med sin intensitet och fysik. Deras vilja och oräddhet drog igång hela laget och det lär också behövas mot Kanada även om man inte kan räkna med samma målmässiga utdelning som mot USA.

Kedjan med Michael Nylander (bilden), Mikael Samuelsson och Jörgen Jönsson gjorde sin andra match tillsammans och fungerar bättre och bättre. Nylander och Samuelsson hittar ofta varandra med passningar och Samuelsson är som vanligt skottvillig. Med Jönsson som städgumma bakom som bidrar med hårt arbete, defensiv stabilitet och bra arbete längs sargerna blir kedjan oerhört svårspelad.

Henrik Zetterberg har försvunnit något offensivt efter en fin inledning men är fortfarande en nyckelspelare med sin arbetskapacitet och styrka med pucken. Hans arbete i numerärt underläge mot USA var exemplariskt. Nicklas Bäckström hade inte lika mycket puck som i premiären men imponerar med sin oräddhet längs sargerna och sin smarthet i sargspelet där han ofta får med sig pucken under kontroll. Med Johan Franzén som fysisk kraft finns det stor offensiv potential som ännu inte visats i den här kedjan .

Den kedja som fick minst uträttat mot USA var trion Andreas Karlsson, Fredrik Emvall och Jesper Mattsson. Den sistnämnde spelade inte heller den avslutande perioden med en öm axel men det var bara en försiktighetsåtgärd och Färjestadsspelaren ska vara klar för spel mot Kanada. Karlsson har bleknat betänkligt efter en sprakande inledning av turneringen och får varken pucktransporterna eller passningsspelet att fungera. En frustrerad Karlsson försökte till och med tackla i matchen mot USA, något som sällan ses från centerns sida, och att han inte är nöjd med sitt spel är uppenbart.

Motståndarna Kanada hade 1-1 mot Slovakien inför den sista perioden innan man lade in en växel till och gjorde tre mål på ett par minuter och säkrade vinsten i kvartsfinalen. Laget går gärna rakt på mål, som brukligt för kanadensiska lag, och är mycket rörliga och starka i sargspelet. Laget har varit i VM-final i tre raka år och har också två guld från de åren. Laget har inget annat mål än att nå sin fjärde raka final.

Målvakten Marc Denis (bilden) svarade för en bra insats i kvartsfinalen och har spelat bra i hela turneringen. 28-åringen har vaktat Kanadas mål i fyra av sju matcher och har ett snitt på 1,50 insläppta mål per match och en räddningsprocent på nästan 95 %. Tre Kronor måste sätta press på världsmästarmålvakten från 2004 och det kan man säkert göra med sina fysiskt starka anfallsspelare.

Kanada mönstrar ett försvar som är mer spelskickligt än fysiskt, med andra ord mer europeiskt än kanadensiskt. Deras styrka ska dock inte underskattas, fyra av sju väger över 90 kg, och de tvekar inte att använda kroppen i närkampsspelet. Men de är också rörliga och spelare som Dan Hamhuis, Stephane Robidas och Nick Schultz leverera snabba uppspel.

Framåt spelar Kanada främst med tre kedjor och låter några extraspelare, främst Matthew Pettinger, Scott Hartnell och Glen Metropolit, komma in och avlasta, oftast efter ett numerärt under- eller överläge för att laget ska komma i balans och få ordning på bytena igen.

Förstakedjan har varit den mest produktiva så här långt med ungdomarna Sidney Crosby (bilden), Patrice Bergeron och Brad Boyes. Alla tre är spelskickliga och har ett väl utvecklat passningsspel sinsemellan trots att alla i grunden är centerspelare. Crosby är den store stjärnan och den som har det bästa fysiska spelet, men Bergerons kreativitet och passningsspel ska inte underskattas. Han har legat bakom många av kedjans mål.

Veteranen Brendan Shanahan är inte heller ofarlig och spelar som vanligt ett tungt anfallsspel i sargerna blandat med stor skottvilja. Han matchas tillsammans med lagkamraten i Detroit, Jason Williams, som också används på backplats i numerärt överläge med sitt vassa skott.

Som vanligt har Kanada också en hårt arbetande kedja som jobbar stenhårt och har uppgiften att plocka ner motståndarnas bästa spelare, i Tre Kronors fall symboliserade av främst Henrik Zetterberg och Michael Nylander. Philadelphiaduon Jeff Carter och Mike Richards tillsammans med före detta Södertäljespelaren Kyle Calder bildar den enheten i den här turneringen men formationen symboliserar inte bara hårt arbete utan har också en stor offensiv potential. Främst är det 21-årige Jeff Carters förmåga att vinna sargdueller, behandla pucken på små ytor och bryta in på mål som ställer till oreda för motståndarna. 

Med en titt i statistiken kan konstateras att Kanada har övertaget i alla kategorier. Laget har ett bättre spel i numerärt över- och underläge (28 % mot 25 % respektive 91 % mot 84 %), det bättre målvaktsspelet (92 % mot 89 %), högre effektivitet på skotten (15 % mot 11 %) och tar färre utvisningar (84 mot 102 minuter). Det kommer betyda mycket i semifinalen, men inte allt. 

Med tanke på Tre Kronors frejdiga och tunga spel så här långt har denna kamp alla förutsättningar att bli en toppmatch. Det kommer att bli jämt, och det är inte svårt att tippa att målvaktsspelet kommer stå i fokus i två anfallsglada och skottvilliga lag.

Heta spelare

Det går naturligtvis inte undgå att nämna Mika Hannula som krutade in tre mål i kvartsfinalen mot USA och hans kedja med Jonas Nordquist (bilden) och Joel Lundqvist var het hela matchen. Mikael Samuelsson är också på gång med sina tre mål på två matcher. Backen Kenny Jönsson har varit dominant så här långt och blev också målskytt senast. En tät och säker Johan Holmqvist har en fin formkurva och höll nollan mot USA.

Jeff Carter har hittat målet de senaste matcherna, två i numerärt underläge mot Finland och dessutom en fullträff i kvartsfinalen mot Slovakien. Förstakedjan är också fortsatt het och både Patrice Bergeron och Sidney Crosby blev målskyttar i kvartsfinalen. Tredje komponent i den kedjan är Brad Boyes och kedjan har sammanlagt svarat för 34 poäng på sju matcher. Poängmässigt bäste back är Dan Hamhuis med ett mål och fem poäng på sju matcher. Målvakten Marc Denis tillhör turneringens bästa och var bra mot Slovakien där han räddade 22 av 23 skott.

Matchen i matchen

Lagkamraterna Brendan Shanahan och Henrik Zetterberg är lagkamrater i NHL men där slutar likheterna. Veteranen Shanahan har sina bästa år bakom sig, växande stjärnan Zetterberg har sina framför mig. En har varit ledare, en håller på att växa ut till en. Det är två generationer som normalt delar samma tak som drabbar samman i semifinalen, och självklart är det mycket prestige som står på spel.

37-årige Shanahan har en minst sagt imponerande NHL-karriär bakom sig. Vänsterforwarden har på sina 1350 matcher i NHL krutat in 598 mål och 1232 poäng. Nästa säsong kommer veteranen alltså att göra sitt 600:e mål och till statistiken kan också läggas 2378 utvisningsminuter och tre Stanley Cup med Detroit. Internationellt smäller självklart OS-guldet 2002 högst och nu är det meningen att rutinerade Shanahan ska vara spelaren som håller ihop det unga Kanada, en liknande roll som han har i Detroit med skillnaden att han har mer hjälp där. Lagkaptenen har gjort tre mål på sex matcher i VM.

25-årige Zetterberg (bilden) har den här säsongen i NHL fått sitt stora genombrott. Tidigare har svensken oftast matchats som ytterforward men har varit självskriven som center under året och då exploderade också poängproduktionen. 85 poäng på 77 matcher är naturligtvis ett strålande facit och Zetterberg tillhör de nya spelarna i Detroit som laget byggs kring. Han är inte i närheten av Shanahans meriter men årets OS-guld är ett steg på vägen. I sitt fjärde VM har Zetterberg fått sin största roll hittills och är utan tvekan den största profilen i det svenska laget. Två mål och fem poäng har det blivit för svensken så här långt i VM.

De båda anfallarna har gemensamt, sin åldersskillnad och meritlista till trots, att det är dem som de respektive lagen lutar sig mot när det går tungt. Det är då de ska stiga fram och leda laget. Frågan är vem som stiger fram mest i semifinalen.

Senaste mötet i VM

VM 2005, Kanada – Sverige 4-5

Tre Kronors preliminära laguppställning

Johan Holmqvist (Stefan Liv)

Kenny Jönsson– Niklas Kronwall
Ronnie Sundin – Magnus Johansson
Mattias Timander – Per Hållberg
Andreas Holmqvist

Johan Franzén– Henrik Zetterberg – Nicklas Bäckström
Fredrik Emvall – Andreas Karlsson – Jesper Mattsson
Mikael Samuelsson – Michael Nylander – Jörgen Jönsson
Mika Hannula – Jonas Nordquist – Joel Lundqvist
Tony Mårtensson, Mathias Johansson, Björn Melin

Tips

Den här matchen kommer antagligen inte avgöras på ordinarie tid. 3-3 när slutsignalen går och svensk vinst på övertid.

Jonas Gustavsson2006-05-19 21:20:00
Author

Fler artiklar om Tre Kronor