Semifinal: Kanada – Sverige
Semifinalen mellan Kanada och Sverige har alla förutsättningar att bli en rysare. Ifjol drabbade lagen samman i just semifinalen och den gången vann Sverige, men innan dess har Kanada bland annat vunnit tre raka VM-finaler mot Tre Kronor. Det är två av den internationella hockeyns stormakter som drabbar samman i Moskva – och utgången är omöjlig att sia om.
Semifinal
Kanada – Sverige (17:15, Arena Khondynka)
Kanada mot Sverige har de senaste åren förvandlats till en stor prestigekamp. Även om det varit hett förr, så har det fått en ny dimension i och med att Kanada ställer upp med riktigt bra spelare i VM, och det har varit många minnesvärda matcher lagen emellan de senaste åren.
Kanada har en förmåga att alltid vara bäst när det gäller. Att man vunnit VM-finalerna 1997, 2003 och 2004 mot Tre Kronor är inga tillfälligheter – och alla gånger har det blivit stora diskussioner om finalerna. 2003 gjorde Anson Carter det omtalade segermålet som krävde lång videogranskning innan det godkändes, och 2004 talades det mycket om Rod Niedermayers tackling i ryggen på Peter Forsberg. Ifjol vann Tre Kronor semifinalen mot Kanada efter en målrik historia – men inte heller den matchen saknade omdiskuterade incidenter. Bland annat crosscheckade Mika Hannula Sidney Crosby i ansiktet efter ett mål – onödigt, dumt och det jagade upp stämningen mellan lagen ytterligare.
När Tre Kronor nu ska försvara sitt VM-guld från ifjol så gör man det med ett lag som domineras av elitseriespelare. Och det har fungerat väl så här långt. Man gick obesegrade genom hela gruppspelet tills man ställdes mot värdnationen Ryssland där det blev förlust med 4-2. Semifinalen mot Slovakien blev en målrik historia som Tre Kronor till slut kunde vinna med 7-4 sedan Tony Mårtensson gjort tre mål.
Mårtensson spelar i Sveriges bästa formation så här långt med Jörgen Jönsson och Martin Thörnberg. De har stått för det mesta och bästa offensivt och har länge varit ensamma om att kunna bjuda upp till offensivt motstånd, men mot Slovakien fick en annan kedja upp ångan.
Intensive Timråanfallaren Jonathan Hedström gav nämligen energi till kedjan med Nicklas Bäckström och Alexander Steen. Hedström svarade för två fullträffar medan Bäckström låg bakom båda målen och visar äntligen upp sina kvaliteter som playmaker. Mot fysiskt starka och intensiva Kanada kommer ett nytt eldprov – detta är spelare som ”Bäckis” ska spela mot i höst när han representerar Washington Capitals.
Det offensiva spelet ser nu mycket bättre ut, men det stora frågetecknet är hur de svenska backarna ska klara av att stå upp mot tunga kanadensiska forwards. En halvskadad Kenny Jönsson är nyckelspelaren, men räkna med att adrenalinstinna lönnlöv kommer att smälla på Jönsson – hårt men schysst – så fort man får chansen i förhoppningen om att han ska få ännu mer ont och därmed stå för misstag. Johan Backlund blir självklart en nyckelspelare i mål.
Liksom Tre Kronor, var Kanada nederlagstippade inför turneringen eftersom man inte fått loss den spetskompetens från NHL som man haft förmånen att få de senaste åren. Det är dock en fin skara NHL-proffs som bär upp lönnlövens tröja, och som väntat har man vuxit i turneringen och man har ännu inte förlorat någon match.
Målvakten Dwayne Roloson övertygade inte mot Schweiz i kvartsfinalen, och det kan mycket väl bli så att Cam Ward, som ledde Carolina till Stanley Cup häromåret, tar över målvaktsspaden. Nationen förfogar över ett rörligt, tungt och enkelt spelande försvar med lovande Dion Phaneuf i spetsen.
Framåt är Matthew Lombardi stekhet för tillfället – han har gjort fem mål på de två senaste matcherna och leder lagets förstakedja och mest effektiva formation med Rick Nash och Shane Doan på kanterna. Där finns tyngd, fysik och målfarlighet. Bakom den är det något tunnare, men det finns en stor inneboende potential i Eric Staal som han ännu inte visat, men nu när det drar ihop sig kan han mycket väl vakna till liv. Ungdomarna Jonathan Toews och Jordan Staal är två andra spelare som visat framfötterna så här långt.
Laget innehållet också som brukligt en checkande kedja, och Jamal Mayers och Jay McClement lär inte tveka att smälla på när det behövs.
Svensk disciplin, puckkontroll och taktik kommer att ställas mot kanadensisk fysik, vinnarinstinkt och skottvillighet.
Håll ögonen på
Martin Thörnberg är en stor överraskning i den svenska truppen och HV-anfallaren är kanadensisk i sin spelstil. Hans oräddhet och offervilja är en fröjd att se, och hans kedja med Jörgen Jönsson och Tony Mårtensson väl värd extra uppmärksamhet. Högerfattade backen Anton Strålman är en annan spelare som växer i turneringen, och nu kommer eldprovet för Timråspelaren då den fysiska nivån kommer att höjas ett par snäpp.
Matthew Lombardi är het som en spis just nu med fem mål på de två senaste matcherna, och den fyndige centern är mannen som ska skapa chanserna för hårt arbetande och tunga anfallarna Shane Doan och Rick Nash. Den kedjans tyngd i anfallszon är imponerande. Lille backen Cory Murphy är en av två icke-NHL spelare i truppen - Jonathan Toews är den andre - och han har imponerat med sitt offensiva backspel så här långt.
Matchen i matchen
I NHL Entry Draft ifjol valdes Jordan Staal som nummer två totalt, Jonathan Toews som nummer tre totalt och Nicklas Bäckström som nummer fyra totalt. Nu spelar alla tre VM – och kampen mellan Bäckström och Toews är intressant.
Båda spelade i JVM i vintras och var ledargestalterna i sina respektive lag. Nu har de än större tryck på sina axlar i A-landslaget, men båda har klarat det bra så här långt.
Bäckström, som var med och vann guld redan ifjol, har haft en något trög start på turneringen men visade sitt rätta jag i kvartfinalen och formkurvan är på uppgång.
Toews, som ännu spelar amerikansk collegehockey, började i en undanskymd roll i årets VM, men har sedan dess vuxit och spelar nu bland annat i numerärt överläge.
Två ytterst lovande spelare som båda troligen återfinns i NHL till hösten.
Tips
Det är ytterst svårt att sia utgången mellan Kanada och Sverige som blir en holmgång mellan två lag som var nederlagstippade inför turneringen. Ett oavgjort resultat, 3-3, och avgörande i förlängning eller på straffar känns inte alls omöjligt.