SvenskaFans summerar ishockey-VM: ”En episk mental kollaps i finalen”
Ishockey-VM är till ända och Tre Kronor tog hem ett silver medan Finland tog guldet och Tjeckien bronset. SvenskaFans VM-redaktion summerar turneringen.
* * *
Ishockey-VM är till ända. Finland står som världsmästare efter att ha besegrat Tre Kronor. Med storfavoriter som Kanada, Ryssland och Tjeckien bakom måste Tre Kronor och Finland ses som två högst oväntade finallag?
Niclas Viberg: Visst är det så. Att ett Tre Kronor där Loui Eriksson får ses som den enda riktigt etablerade spelaren och ett Finland med en handfull riktiga stjärnor gick till final är givetvis en skräll. På pappret ska varken Tre Kronors eller Finlands trupper kunna konkurrera med Kanada, Ryssland eller Tjeckien, och det är i hög grad dessa tre nationers underprestation som tog Tre Kronor och Finland till final.
Anders Lundqvist: Absolut så känns det som lite utav en skräll att Sverige och Finland tog sig till final. Jag personligen höll Tjeckien väldigt högt och trodde att de utan större problem skulle ta hem titeln igen, men ack så fel. Tittar man till truppen på papper borde absolut inte Sverige vara med och slåss om ett guld, kanske inte ens en medalj. Finland hade väl enligt mig en lite vassare och bredare trupp än Sverige, men inte riktigt finalmaterial. Hur som haver så känns det spännande med ett silver.
Nathanael Söderberg: Ja det tycker jag. Men båda lagen bevisade att man kommer långt med en tydligt spelplan och gediget lagspel. Kanada och Ryssland spelade för individualistiskt. Tjeckerna klarade helt enkelt inte av de högt ställda förväntningarna i semin mot Tre Kronor.
Anton Rosendahl: Ja, inför turneringen trodde jag att Tjeckien och Ryssland samt möjligvis Kanada skulle vara de tre lag som slogs om guldet. Att samtliga av dessa tre lag blev utslagna tidigt i slutspelet var ganska förvånande. Samtidigt har både Finland och Tre Kronor stått för en väldigt bra turnering, trots att de åkte på några oväntade poängtapp i början av VM. Det är bara att lyfta på hatten för Finland och gratulera dem till guldet, det är de värda efter allt slit de lagt ner!
Christian Olsson: Tjeckien var favoriter till guldet enligt mig inför slutspelet. De imponerade stort och föll på att de gjorde en enda match lite sämre (den mot Tre Kronor). Ryssland visade från första matchen att de var svaga trots ett start lag på pappret. Som många redan sagt så finns det för stora ego i deras lag. De spelar endast för sig själva, och inte för laget eller nationen. Att Finland gick till final var väntat tycker jag, då de visade upp ett mycket underhållande och effektivt spel. Trodde på Tjeckien - Finland i en final faktiskt. Sverige gick längre än vad laget hade kapacitet till enligt min mening. Det var flera spelare som inte platsade och med tanke på vilka som fanns tillgängliga så hade laget kunnat göras bättre, och att då lyckas plocka silvret är naturligtvis en stor bedrift.
Slovakien, som dessutom var värdnation, var tippade som årets skrällag.
* * *
I stället blev det vad man skulle kunna kalla för ett fiasko, när de inte ens nådde kvartsfinal. Hur ser ni på slovakernas insats i VM?
Niclas Viberg: Deras insats är under all kritik. De hade ett stjärnspäckat lag; i princip det bästa de kan åstadkomma, men vek ner sig så det sjöng om det. Visst hade laget en enorm press på sig, men sett till vilka individer de hade tillgång till är det ett praktfiasko. Spelare som Gaborik, Visnovsky, Hossa och Halak levde inte alls upp till förväntningarna och grusade nationens hopp om medalj på hemmaplan.
Anders Lundqvist: Absolut borde Slovakien tagit sig längre med namn så som Satan, Gaborik, Hossa och Handzus bara för att nämna några. Laget imponerade dock aldrig riktigt mycket och var som bekant inte ens nära att ta sig vidare från andra omgången. Till pappret skulle helt klart kunna se dem i t.ex. en bronsmatch. Absolut en skräll, inte godkänt!
Nathanael Söderberg: Uselt. Coachen Glen Hanlon måste få sparken, om det inte ännu blivit så. Med sådana stjärnor som Gaborik, Hossa och Handzus var kvartsfinal det minsta man borde presterat. Det märktes att stjärnorna inte var vana vid Hanlons defensiva ishockey som blev ett riktigt praktfiasko.
Anton Rosendahl: Utan tvekan underkänt. Slovakien hade på papperet kanske VM:s bästa lag med flera av sina storstjärnor från NHL. De, liksom laget, underpresterade något enormt och nådde som sagt inte ens kvartsfinal. Det är ett kraftigt underbetyg till samtliga inblandade i laget. Hemmapubliken hade ju så klart stora förhoppningar på sitt landslag, men de levde inte upp till förväntningarna och det blev ju ingenting annat än en stor besvikelse.
Christian Olsson: Jag tror helt enkelt pressen blev för stor på hemmanationen, vilket var lite synd. Hade hoppats på att de skulle nå längre, och tror det hade varit roligare för hela VM om de hade gått till kvartsfinal istället för Norge (ni norrmän som läser det här får ursäkta mig).
* * *
Vi har fått se flera skrällar i turneringen, främst från lag som Norge, Danmark och Tyskland. Hur är er syn på dessa tre nationers insatser, och är deras prestationer ett tecken på att andra ligor i Europa börjar bli allt starkare?
Niclas Viberg: Vi såg redan i fjol att tysk hockey är på frammarsch. Tyskarna spelar en disciplinerad hockey där alla spelare arbetar för varandra och där Dennis Endras håller ihop lagbygget med sitt fina spel mellan stolparna. Att den norska och danska ligan är på gång har jag svårt att se, då deras främsta spelare – som faktiskt håller en väldigt bra klass – trots allt emigrerar till andra ligor så fort möjlighet ges.
Anders Lundqvist: Blåbärsnationerna växer sig allt starkare. Tyskland har jag under de tre-fyra senaste åren sett som en formidabel motståndare och inte alls klassat som ett dåligt lag. Danmark har varit på uppmarsch de senaste åren såväl som Norge, och att våra grannar i väst lyckades så bra med deras trupp, imponerande! Huruvida ligorna i Europa börjar bli "jämnare" ställer jag mig kritisk. Lag så som Tyskland, Norge och Danmark kan mer eller mindre ställa upp med sitt absolut bästa manskap, det kan inte Finland, Tjeckien, Ryssland, Sverige osv. Sen sticker jag ut fingrarna här lite och säger att alla stora ligor i Europa utom KHL har blivit sämre.
Nathanael Söderberg: Det är onekligen positivt för sporten att fler länder börjar etablera sig. Norge är på stark frammarsch mycket tack vare Elitserien och svensk hockey där så gott som samtliga landslagsspelare varit eller är aktiva. Detsamma gäller danskarna. Tyskland har en stark inhemsk liga i DEL, som dessvärre haft för många importer tidigare men nu verkar fått fart på den egna talangtillväxten. Helt klart är det så att hockeyn i Europa är på uppåtgående, mycket bra för sporten som jag skrev tidigare.
Anton Rosendahl: Absolut. Jag tycker att de "mindre" landslagen tar några kliv varje år. De kommer närmare och närmare de "större" landslagen. Jag tror också att ligorna i dessa länder blir succesivt bättre och bättre för varje år. Det ska bli intressant att följa dem även i fortsättningen och kommande VM-turneringar.
Christian Olsson: Norge imponerade stort, medans Danmark var lite av en besvikelse sett till deras insats förra året. Tyskland började ruskigt stark, men orkade inte så länge som det krävs för att gå långt i turneringen. Helt klart är att det här är länder som kommer bli att räkna med i framtida världsmästerskap. Dock tror jag att Norge och Danmarks framgångar till stor del beror på Elitserien och att många norrmän och danskar lyckats så bra här. Däremot tror jag Tysklands framgångar beror på att deras inhemska liga har blivit starkare, och många spelare i deras landslag spelar också i Tyska ligan.
* * *
Slovenien och Österrike får lämna A-Vm. Slovenien imponerade på många, med Robert Kristan i mål, men får ändå lämna. I stället kommer Kazakhstan och Italien tillbaka i A-gruppen. Hur ser ni på Sloveniens prestation i mästerskapet, och hur långt efter övriga lag är dem?
Niclas Viberg: Trots degraderingen så får man nog ändå se Sloveniens VM som något positivt. De spelade jämnt med Slovakien, Ryssland samt Tyskland och besegrade Lettland. Mot slutet klappade man sedan igenom, men kan ändå gå från turneringen med huvudet högt. En handfull spelare visade definitivt framfötterna, men i slutändan var truppen för tunn. Slovenien är onekligen en nation som inom något eller några år mycket väl kan etablera sig som ett återkommande VM-lag.
Ander Lundqvist: Slovenien placerade jag tidigare axel mot axel med Tyskland, ett lag som aldrig riktigt vann något men alltid kunde skaka om lite i maktbalansen mellan de stora lagen och skrälla till och från. Så som jag ser det finns det tre skikt, de bästa lagen, de mediokra lagen och de "dåliga" lagen. Klivet mellan de "dåliga" och de mediokra lagen är inte så stort som från de mediokra till de bästa. Slovenien ligger för mig i gränslandet mellan dåliga och mediokra, att de åkte ut ser jag som en slump och tar med en nypa salt, jag tror absolut att de återvänder nästa år.
Nathanael Söderberg: Inte särskilt långt efter ändå. Man skakade Ryssland rejält och var bra med mot Slovakien i gruppspelet. Det är helt klart ett landslag att hålla ögonen på i framtiden, inte minst med talanger som Blaz Gregorc och storstjärnan Anze Kopitar.
Anton Rosendahl: Slovenien är enligt mig, inte långt från de övriga lagen. De skakade Ryssland och ställde till stor oreda för samtliga lag i sin grupp, trots att de inte tog någon poäng. Slovenien är en hockeynation på frammarsch och jag är säker på att de är tillbaka i A-VM nästa år.
Christian Olsson: Slovenien känns ändå betydligt bättre än både Italien och Kazakhstan. Tror det hade varit bättre för VM om de hade fått vara kvar. Visst, de tillhör inte topplagen, men samtidigt är de ändå i mina ögon ett rätt stabilt lag i A VM. Hoppas att de tar sig tillbaka så snart som möjligt.
* * *
Tre Kronor tog trots allt ett silver. Hade ni förväntat er detta innan? Och vad förutom Fasth var den stora anledningen till att de blågula lyckades nå så långt?
Niclas Viberg: Sett till förutsättningar, förväntningar och lagbygge är en silvermedalj en framgång, inget snack som saken. Men att ta sig hela vägen till final bara för att falla ihop totalt – mot Finland dessutom – är fruktansvärt svagt. Det finns en, och enbart en, anledning till att Tre Kronor gick så bra som man gjorde – Patrik Berglund. Vi fick se ett internationellt genombrott i spelets alla aspekter, inte bara i målskytte, och ”Bulan” var Sveriges ledare turneringen igenom.
Anders Lundqvist: Ett silver är absolut ett silver, ett förlorat guld är ett förlorat guld. Det som svider mest är dock inte bitterheten av att vara tvåa utan förödmjukelsen att förlora mot Finland. En helt klart godkänd insats av laget som kollektiv, förväntningarna var lägre än resultatet. Förutom Fasth var det framförallt den konkreta spelidén Pär Mårts använde sig av, alla visste precis vad de skulle göra och kom in i spelet väldigt bra. Vi hade absolut inte ett bättre lag än t.ex. då Tjeckien eller Ryssland, men alla visste precis vad som förväntades av dem och vad som skulle göras.
Nathanael Söderberg: Det var över mina förväntningar. Respass i semi och kanske ett brons hade jag väntat mig med tanke på de senaste årens resultat och hur truppen såg ut. Men Mårts lagbygge övertygade främst i semifinalen mot Tjeckien. Nyckeln var Mårts genomarbetade spelplan som hela laget följde och på så sätt kunde få med sig ett silver.
Anton Rosendahl: Jag ska ärligt säga att jag hoppades och trodde på medalj inför turneringen men ett silver måste ändå ses som en prestation över förväntan. Tre Kronor har visat att ungdomlig entusiasm tillsammans med rutin och erfarenhet kan räcka långt. Dessutom hade de överlag en väldigt stark och stabil defensiv, vilket är viktigt för att gå långt i ett mästerskap.
Christian Olsson: Jag hade förväntat mig att Sverige skulle ryka redan i kvartsfinalen, men då det blev klart att Tyskland skulle bli motståndare, då trodde jag på semin. Dock trodde jag aldrig någonsin varken under eller innan turneringen att de skulle nå final. Utöver Fasth så var det de unga spelarna som visade vägen för Tre Kronor, men även flera backar, bland annat Kronwall som var otroligt stabila och pålitliga defensivt. Samtidigt så var det flera spelare som inte platsade i laget.
* * *
Hur ser ni på Tre Kronors insats i finalen och turneringen i stort samt Pär Mårts inflytande på spelet?
Niclas Viberg: Tar du bort insatsen mot Tjeckien i semifinalen, och till viss del USA-matchen, så presterade Tre Kronor inte direkt fullt ut. Insatsen mot Norge var patetisk, mot Österrike, Frankrike och Schweiz kunde Tre Kronor vinna relativt enkelt på grund av undermåligt motstånd. Mot Kanada visade svenskarna inget intresse av att vinna, vilket man till viss del kan förstå, så den matchen kan vi bortse från. Kvartsfinalen mot tyskarna lämnade mycket övrigt att önska, trots avancemanget. I finalen fick vi se en episk mental kollaps där alla inblandade ska skämmas för att ha skämt ut nationen.
Jag är inte imponerad av Tre Kronors spel sett över hela turneringen. Det lades alldeles för mycket fokus på att göra saker fint. Det skulle transporteras puck genom mittzon och gärna långt in i offensiv zon, i powerplay sökte man allt för ofta det perfekta avslutet och i egen zon lyckades Mårts inte få till någon riktigt tight taktik. Jag vill se ett rakare spel, där spelarna tidigare går på mål. Jag vill se försvarare flippa in pucken mot mål i förhoppning om styrning eller retur. Jag vill inte se ungtupparna vända och vrida i offensiv zon tills man tappar pucken eller tills motståndarna är så pass samlade att möjligheten har runnit iväg.
Anders Lundqvist: Så som jag sagt tidigare är jag nöjd med insatsen i det stora, allt utom matchen mot Norge och sista perioden mot Finland. Ett klart godkänt betyg som sagt. Återigen, så som jag sa innan bidrog nog Pär Mårts med bra mycket till laget och styrde kollektivet mot en final och en silvermedalj.
Nathanael Söderberg: Som jag nämnde i mitt tidigare svar så var Mårts spelplan avgörande för att Tre Kronor spelade VM-final. Insatsen i finalen var bedrövlig. Den sista perioden var bland det sämsta jag sett ett svenskt landslag prestera, någonsin.
Anton Rosendahl: Jag är besviken på det sätt som Tre Kronor föll igenom och lät siffrorna rinna iväg. Efter 1-2, eller kanske redan vid ställningen 1-1 gick allting utför. Spelarna gjorde misstag och gick bort sig som de inte gjort tidigare i turneringen, de bjöd helt enkelt Finland på många av målen. Pär Mårts gjorde väl vad han kunde, men genomklappningen i finalen var inte hans orsak till, det var spelarna som inte höll måttet helt enkelt.
Sett över hela turneringen är jag dock ganska nöjd med vad Tre Kronor presterat. Visst, de hade sina dippar, men det har alla lag.
Christian Olsson: Jag tror stenhårt på Pär Mårts, men jag är helt frågande till varför Popovic assisterar honom. Finns betydligt bättre assisterande tränare att ta in, och som har högre kompetens. Popovic känns malplacerad i landslaget. Insatsen i finalen var både bra och dåligt. Fram till kvitteringen var Tre Kronor bra, men sedan vek de ner sig och klarade inte av att höja sig ännu ett snäpp. Det gjorde mig enormt besviken, och är frågande till hela lagets insats efter att Finland tog ledningen. De borde visat mer vilja tycker jag.
* * *
Slutligen, vad tar ni med er från turneringen, och vad vill ni helst glömma så fort som möjligt?
Niclas Viberg: Som NHL-nörd tar jag givetvis med mig Patrik Berglunds genombrott. Under hans relativt korta NHL-karriär har man självklart sett tendenser till hans fulla potential, men det här var första gången som han höll en hög och jämn nivå över en längre tid. Berglund bar. Tre Kronor på sina axlar – och lär så göra även i framtida turneringar.
Den stora besvikelsen är givetvis kollapsen i finalen. Efter Finlands 1-1-kvittering såg Tre Kronor fruktansvärt nedslagna ut och hade förlorat matchen redan då. Misstag efter misstag från Tre Kronor tillät sedan Finland att dra ifrån och skämma ut det svenska landslaget. Det är oacceptabelt.
Andreas Lundqvist: Yevgeni Artyukhin och hans enorma tacklingar kommer jag nog inte glömma i första taget. Inte heller Mikael Granlunds underbara zorro mål i semifinalen. Det jag absolut inte vill minnas är solklart förlusten mot Norge, bittert! Samt vårt minst sagt tvivelaktiga spel i tredje perioden mot Finland.
Nathanael Söderberg: Mikael Granlunds zorromål mot Ryssland blir svår att glömma, en kille som kommer bli en stor stjärna. Givetvis är det VM-finalen man vill lägga bakom sig
Anton Rosendahl: Det jag tar med mig är att detta VM visade att alla lag kan slå alla och att det på förhand inte är "avgjort" vilka som ska vinna, det tycker jag bara är positivt för hockeyn, att fler länder är med och slåss om topplaceringarna i VM. Exempelvis att Tyskland slog både Ryssland och Slovakien i sin grupp, två lag som på förhand förutspåddes vara med och slåss om gruppsegern.
Det jag vill glömma är givetvis genomklappningen i finalen och Tre Kronors match mot Norge. Visst, det är alltid svårt att vinna första matchen i ett mästerskap, men de ska kunna prestera bättre än vad de gjorde mot norrmännen.
Christian Olsson: Målvaktsinsatsen (Viktor Fasth) är ju svår att glömma, och även de unga spelarnas insatser. De visar tydligt att Tre Kronor har en ljus framtid som väntar. Det jag vill glömma är naturligtvis förlusten i finalen, och alla spelare i Sverige som underpresterade och de rutinerade spelarna som gjorde juniormisstag. Trots allt är jag ändå nöjd med att Sverige tog sig till final och det är något vi ska vara stolta över.
* * *
Tre snabba:
Niclas Viberg
Turneringens bäste spelare: Tomas Plekanec, Tjeckien
Turneringens skrällag: Norge
Turneringens flopplag: Slovakien
Anders Lundqvist
Turneringens bäste: Tomas Plekanec
Turneringens skrällag: Tyskland, tätt följt av Norge.
Turneringens flopplag: Slovakien.
Nathanael Söderberg
Turneringens bäste spelare: Viktor Fasth
Turneringens skrällag: Tyskland
Turneringens flopplag: Slovakien
Anton Rosendahl
Turneringens bäste spelare: Jarkko Immonen
Turneringens skrällag: Tyskland
Turneringens flopplag: Slovakien
Christian Olsson
Turneringens bäste spelare: Mathis Olimb
Turneringens skrällag: Norge
Turneringens flopplag: Kanada