Burnley - Crystal Palace
3 - 2

Matchrapport: Torino - Lazio 0-4

En halvlek av världsklassfotboll gav Lazio tre nya pinnar. Vi står nu på -2 och kan vi prestera ett spel som det i andra halvlek borta mot Torino är vi på pluspoäng redan efter nästa omgång!

Det måste ha känts speciellt att spela i Turin för de flesta biancocelesti igår. Det sjöngs ju på läktarna som aldrig förr. Trots att de flesta sångerna gick ut på att smäda mitt kära Lazio kunde jag inte annat än njuta av sången. Det var mäktigt. Vi spelade i Turin men det dånade som om vi var på ett fullsatt – Olimpico. Det här skulle bli svårt, speciellt med tanke på att sektionen för bortafans var den enda som stod mer eller mindre tom.
   I ”motståndarbåset” stod den gamle Zaccheroni och hans ”defensiven i första hand” lyste igenom. Fiore, en stor favorit från sin tid i Lazio, spelar nu för Torino. Som släpande forward bakom en ensam topp – på hemmaplan! Zaccheroni var det.

Natt
Långbollar. Ledesma faller ned långt i banan, återigen är han och hämtar boll nedanför försvaret. Panik. Är det så här det ska se ut? Är detta Misters spelstrategi som ska hålla oss kvar i A? Jag är pessimist. Jag tror inte på spelidén – långa bollar mot Rocchi. Pandev bara lufsar runt utan att komma någonvart – in med Tare om det ska se ut så här. Mauri trampar luft hela första halvlek. Manfredini är Manfredini, utan riktigt värdelösa insatser denna gång dock.
   42-åringen som bevakar målet har inget att göra men känns stabil ändå, Torino kommer aldrig i snabba omställningar och då Lazios försvar är samlat och då mittfältare hjälper till bakåt kommer inte motståndarna någonvart. Vi spelar stabilt bakåt, bjuder inte på några chanser – men skapar heller inga själva. Oddo börjar bli en riktig kapten.
   Ledesma. När ska han växa och bli den spelare vi behöver? Sitter och tänker på Veron, igen. Han kunde konsten att hämta boll djupt men ändå slå de avgörande passningarna. Men det var Veron det. Mudingayi spelar stabilt. Jobbar både framåt och bakåt. En favorit som växer för varje match han får spela. 0-0 i paus, orkar man se på andra? Katastrofalt tråkig match. Inga målchanser, ingen fart, inget trixande. Lazio passivt och tillbakadraget.

Fiore
Som jag skrev, en stor idol. Främst kommer jag ihåg att han aldrig klagade. Han fick spela på högerkanten trots att han ville spela centralt. Han såg aldrig besviken ut när han byttes ut och han gjorde ofta viktiga mål. En spelare som gärna hade fåt komma tillbaka till Lazio om jag var president (nu har vi ju tyvärr en skitstövel på den positionen).
   Trots att han lämnade oss, främst på grund av Mendieta-affären, har jag fortsatt att hålla ett öga på honom. Det har väl gått sådär. I Valencia drabbades han av ”anti-italiano”-kulturen som råder inom spansk fotboll, men i fjol i Viola såg han ut att var på gång igen. Han fick ändå inget kontrakt och lånades i år ut till Torino. Det passar inte riktigt en lirare som Fiore att flytta runt sådär. Det tog ett tag för honom att etablera sig i Lazio också, han skulle behöva lite tid och stabilitet för att hitta tillbaka till sitt gamla spel.
   Mot Lazio då? Självklart håller man ett extra öga på Fiore de matcher han ställs mot sitt gamla lag. I fjol hyllades han av Curva Nord vid sin återkomst och under de två matcher han spelade mot Lazio i Viola var han ganska dålig, något alla vi laziali måste vara glada över.
   Igår var inget undantag. Undrar om det är för att han spelar mot just Lazio som det låser sig. Ingenting såg ut att fungera för honom. När han blev utbytt i andra halvlek buade hemmasupportrarna. Fiore såg ändå inte så besviken ut. Som vanligt klagade han inte på att han blev utbytt, utan klappade om avbytare och satte sig på bänken. En spelare alla lag borde vilja ha i sin trupp. Inte mot Lazio då, förstås. Mot oss underpresterar han alltid. Thank God!

Dag
Lazio kom ut till andra halvlek som ett nytt lag. Inga byten dock. Samma elva spelade helt plötsligt drömfotboll. Man sprang mycket mer i djupled och de meningslösa långbollarna i luften på våra korta forwards ersattes av smörpassar efter gräset av Veron. Sorry, Ledesma.
   Från en utgångsposition lite högre upp i banan var Torinos backlinje försvarslösa mot snabba pass och ännu snabbare Laziospelare. 1-0 kom efter en underbar framspelning från Ledesma till Mauri, som passade istället för sköt men efter en smart framspelning från Gaby lyckades Rocchi tillslut trycka in första målet. 2-0 på straff av Oddo efter att Rocchi fällts/föll. 3-0 efter att Ledesma startat ett anfall som avslutats av Oddo (bäste målgörare så här långt…) och 4-0 sattes av Mauri på Rocchis retur (ja, det var Ledesma som öppnade planen med en härlig genomskärare till Rocchi).
   Pandev fortsatte dock att springa förgäves, han måste upp i normal standard snart annars vet jag inte vad vi ska ta oss till. Manfredini gjorde en okej match utan att glänsa, tänk när Behrami är tillbaka. Mauri gör en strålande andrahalvlek och frågan är om inte Mister gett han instruktioner att ta det lugnt i första halvlek, för att kunna totalt dominera andra. Gamlingen ser stabil ut bakåt, och efter gårdagens match måste försvaret få ett högt betyg - Torino hade inte en riktigt farlig chans.

Lazio spelade som dag och natt igår. En strålande andra halvlek föregicks av en väldigt anonym och tråkig första. Så länge det räcker med en stabil andra halvlek, och vi vinner, är jag nöjd.
   Den negativa trend som startades efter två omgångar har ersatts av tre briljanta resultat, nio poäng av nio möjliga. Vi har 6-0 på tre matcher och har snart passerat noll poäng. Tråkigt att det kommer ett uppehåll nästa vecka, men lyckas vi spela som de sista 45 minuterna igår så är vi över nollbarriären om två veckor och kan börja sikta ännu högre.