Juventus – Chievo 3-3: Pellissier, Pellissier, Pellissier
Precis som jag förutspådde skulle det bli en tuff match, men att matchen skulle sluta 3-3 och att Pellissier skulle stå för ett hattrick var omöjligt att veta.
Chievo hindrade Juventus från att kontrollera matchen med sitt snabba kontringsspel. Flertalet gånger blev Chievo avvinkade för offside, det var ett tecken på att förr eller senare skulle det sippra igenom mål bakåt.
Del Piero hade en farlig frispark i tidigt skede, men tyvärr var den inte farlig nog att gå i mål. I matchminut 24 åkte Brazzo på en skada och in kom Camoranesi, det skulle visa sig vara ett utmärkt byte.
Chievo fortsatte orsaka problem och detta på Molinaros kant. Matchens första mål dyker upp från ingenstans; Pellissier får en passning och springer om Chiellini, rundar Buffon och placerar in bollen i mål. 0-1. Bokstavligt talat så tappade jag hakan. Hur i helvete kunde den gamle räven springa förbi en av världens bästa backar för att sedan runda världens bästa målvakt?
En stund senare får Juventus hörna, bollen fumlas fram till Camoranesi som klackar den vidare till Chiellini. Den sistnämnde tvekar inte en sekund utan dunkar upp bollen i mål. 1-1, ett psykologiskt viktigt mål för hemmalaget.
Del Piero och Giovinco slog frisparkar som aldrig hotade på allvar, Tiago och Marchisio testade målvakten också men ingenting gick vägen, allt kändes lönlöst.
Hur som helst, innan domaren satte pipan i munnen för att blåsa av första halvlek så hann Pellissier springa om Mellberg för att sedan dunka in bollen i mål. 1-2, och nu var jag riktigt förbannad.
Till andra halvlek överraskade Ranieri mig genom att byta ut Del Piero (svag insats för dagen) mot Trezeguet, och Grygera mot Zebina.
I den 53:e minuten kvitterar Juventus genom Camoranesi som nickar bollen på Morero och in i mål. 2-2, min dröm om en Scudetto lever vidare.
I den 79:e minuten slår Camoranesi ett lyckat inlägg som når Iaquinta, den sistnämnde nickar välplacerat bollen i mål. 2-3. Jag kunde knappt tro mina ögon, 3p var säkrade. Den första tanken som slog mig efter målet var att allt hänger på Udinese – Inter, Scudetton kan hamna i Turin i år.
Men i den 90:e minuten visade det sig vara en orealistisk dröm, Pellissier nickar in bollen i mål och gjorde hattrick. 3-3, och matchen var över.
Buffon firade sin 300:e match genom att argsint springa ut ur planen utan att tacka för sig. Jag var inte lika förbannad, men allt kändes tomt och det var bara att gratulera Chievo för poängen. Jag måste även säga grattis till Pellissier som var en värdig segrare för dagen.
*********
Juventus: Buffon; Grygera (Zebina 46), Mellberg, Chiellini, Molinaro; Salihamidzic (Camoranesi 24), Marchisio, Tiago, Giovinco; Iaquinta, Del Piero (Trezeguet 46)
Chievo: Sorrentino; Sardo (Mandelli 70), Morero, Yepes, Mantovani; Luciano, Rigoni, Marcolini; (Langella 82) Pinzi; Bogdani (Esposito 65), Pellissier
Domare: Mazzoleni
Tummen upp:
För Camoranesi, Iaquinta och Trezeguet (vilken vilja han visade och ett starkt inhopp)
Tummen ner:
För hela backlinjen (bortsett från Zebina som visade rätt inställning och gjorde ett bra jobb, detta trots en lång frånvaro).
Mot bättre tider!
Forza Juventus
