Höstens lag: Försvarare #2
Efter sommarens VM-slutspel Tyskland, där han krönte sig själv till kung tillsammans med det italienska landslaget, har Marco Materazzi fortsatt ånga på även hos sina beundrare i Inter. Hans insatser är självklart ingen överraskning och hans målfarlighet är inte heller något nytt. En gjuten plats i höstens lag för Matrix är inget annat än på sin plats.
Något som varit remarkabelt efter VM jämfört med åren innan är hur Materazzi tolkats av den stora massan. Särskild i svensk media har han under hösten blivit vinklad på ett mer annorlunda sätt än innan VM.
Tatuerat råskinn var vanlig benämning innan turneringen, medan tuff mittback har använts mer frekvent efteråt. De tuffa backegenskaperna var inget nytt för oss som sett honom år för år, men medias uppfattning har inte helt oväntat uppkommit först efter VM-guldet.
Materazzi har blivit den givne ledaren i mittförsvaret under hösten, där främst Cordoba och sedan Samuel turats om att flankera den passionerade jätten. Och även om hans egenskaper som försvarare inte var något nytt för inbitna Intersupportrar, lika lite som hans engagemang eller inställning, så har han under hösten funnit en mer kontinuerlig form.
Detta märks förstås mycket i tabellen där vi förutom topplacering även fått ett riktigt tätt försvar, jämfört med tidigare säsonger och där vi hållit nollan inte mindre än åtta gånger under hösten. Att Materazzis spel och framförallt offensivlusta på fasta situationer även resulterat i ett antal baljor gör inte saken sämre. Avgörande mål i derbyt och cykelsparken mot Siena hör förstås till kronjuvelerna hittills.
Materazzis förmåga att plocka bort erkänt svåra anfallare ur matcher är också värdefullt för Inter. Att se hur han exempelvis manövrerade ut Luca Toni i säsongspremiären var kanon, särskilt eftersom det blev en repris från förra höstens möte där precis samma scenario inträffade. Att Toni sedan sänkte två grymt fina nickmål så fort Materazzi byttes av planen i andra halvlek vittnar lite om Materazzis pondus och betydelse.
Materazzi har samlat ihop till ett enormt Bad Boy-rykte, i flera fall välförtjänt. Men på grund av detta får han överflödig och orättvis kritik i lägen där han inte alls förtjänar det. Och ser man till årets situationer är det iögonfallande hur Materazzi gång på gång hängts ut i andras ställe.
VM var en annan episod än liga förstås. Men att spelaren som skallade en motståndare, som fällde en vardaglig ordsalva i dagens proffsfotboll, lyftes fram som offret i historien är patetiskt. Även Messinas president sköt sig själv i foten när han hävdade att materazzi var en ”troublemaker”. Ingen annan än Messinas tränare snodde bollen för Materazzi och agerade sedan våldsamt när nämnde Matrix försökte få bollen tillbaka vid sidlinjen. Vem som var ”troublemaker” i det läget är olönt att orda om.
Materazzi har dock charmat många med sin spelstil och lovorden för hans insatser bara ökar som det ser ut. Det är rättfärdigat för Materazzi verkar ha lagt i ännu en växel, och hans position som försvarsgeneral i Inter verkar för stunden ohotad.
