21^ Stjärnorna avgjorde
Klyschan om att det är stjärnorna som avgör matcher fick ordentligt med syre under EM 2004. Gårdagskvällen i Genua blåste lite nytt liv i uttrycket.
Egentligen skulle Sampdoria inte ha en chans mot de framtida ligamästarna. Hoppet låg i att Castellazzi helt plötsligt skulle plocka fram alla verktyg ur lådan och spika igen, att Falcone skulle leda sina trupper likt en general i krigstid och att de kvicka benen längst fram någon gång skulle kunna utnyttjas. Det gick åt pipan direkt.
Även om Sampdoria faktiskt tog över matchen en stund direkt efter Delvecchios utgång hade de inget att komma med. Marco Materazzi avgjorde matchen. Indirekt. Jag vet inte vad han sa och är inte särskilt intresserad av det heller, vad jag däremot vet är att han vid minst två tillfällen fått motståndare att tappa fattningen, sänka honom och därmed till stor del gett bort segern.
Det finns säkert en paragraf långt in i regelboken om att man inte får säga vad man vill till en annan spelare (FIFA kan ju inte ha dömt ut en två matcher lång avstängning på en regel som inte finns) men det tillhör ju spelet.
I USA är trash talk halva nöjet. Det är en sport i sig att kunna snacka ner en moståndare, och i fotbollsvärlden är Marco Materazzi uppenbarligen den okrönkte konungen. Alla tror sig veta att han är det i alla fall.
I VM-finalen var det Zidane som gjorde bort sig, men det var Materazzi som buades ut. I går var det samma visa - Materazzi buades ut.
Vad hände med "oskyldig till motsatsen bevisats"? Alla bara utgår från att det alltid är Materazzis fel når något händer, även om det är han själv som blir offret. Finns det någon annan som får skulden när han själv blir attackerad? Han är Italiens värsta råskinn men det betyder ju inte att allt är hans fel.
Varför inte he honom lite credit för att han kan få bort motståndare ur matchen, även utan att stämpla dem i bröstkorgen? Paolo Montero hävdade att man skulle respektera en spelare som lyckas filma till sig en straff istället för att kritisera honom. Hylla talangen. Det är åt det hållet jag vill nå, även om steget är långt till att hylla en god filmare. Hellre en usel filmare, det blir mer komik då.
(Slump att just Materazzi och Montero står på gränsen till vad som är moraliskt rätt och fel...?)
Få spelare har Materazzis karisma. Han syns. Precis som Edgar Davids, Ronaldinho, Jan Koller och Gigi Buffon. När de finns på planen missar ingen dem. De är drömspelare för alla supportrar.
Bortsett från det Materazzi är känd för i stora, vida världen är han ju också en fenomenal försvarare. De som vågar möta fotbollsvärldens mest tatuerade man får oftast se sig besegrade. Den enorme Materazzi är kung på alla bollar i höjder över två meter, läser spelet som en uppslagen Gazzetta (oftast) och är bara med sin blotta närvaro en sköld för sin målvakt. Att han dessutom sitter inne med en vänsterfot värdig en trixig vänsterytter är en stor bonus.
Den andra stjärnan som avgjorde matchen till Inters fördel var Zlatan Ibrahimovic. Jag har inte alltid lätt att hitta rätt superlativ men i det här fallet känns briljant som precis vad som behövs.
Han har aldrig varit bättre. Jag vill inte gå så långt som att påstå att är bäst i världen men åtminstone top 3 bland anfallarna i Serie A. Just nu. Om en månad kan det vara helt andra tongångar.
Vi som såg honom i Juve såg en desperat, ensam och hypad kille som hade alldeles för mycket tryck på sig. Han skulle göra allt, de andra skulle bara vara på rätt plats. Åtminstone såg det ut så, de taktiska planerna avslöjas ju sällan.
Nu ser vi en helt annan spelare. Inte ett fel. Rätt löpningar, rätt antal touch, rätt tid för skott, allt är perfekt. Det är en fröjd att se. Beror det på Mancini eller tröjan? Förmodligen både och.
Juventus bör men har ingen anledning att känna sig besvikna. Dagens Ibra hade aldrig växt fram i Juve. Om Juve hade spelat i Serie A hade han varit kvar, men det hade även Capello. Samma visa som tidigare.
Ibra har jämförts med många men jag börjar mer och mer luta åt Shevchenko-hållet. I Milan gjorde Sheva alltid allt rätt. Och det är ju den riktige Sheva.
Materazzi och Ibrahimovic - de stora spelarna avgjorde, med det de är bäst på. Förra säsongen sparkade den ene ner den andre brutalt bakifrån. Nu verkar de vara bästa polare.
Sen måste man ju nämna Maicon också. Högerback och vänterforward i samma spelare, och ibland till och med samtidigt. Helt otroligt. Han är ingen fulländad spelare än men vilken energi och spelglädje!
Inters svit håller sig ett tag till. När Champions League drar igång igen blir fokuseringen svår och det kommer tappas poäng längs vägen. Men mästare blir de. Snart.
:::: :::: ::::
Parma gjorde en stark insats på San Siro. Vi som inte fanns med på den gamla (goda) tiden tycker Parma är ett klassiskt lag i italiensk fotboll. De får inte åka ur. De har ett uppnosigt men oskyldigt skimmer över sig, om man kan inte låta bli att gilla deras ungdomar. Dessena, Rossi och Gasbarroni kan få en att bänka sig framför en trist 18:00-match på Artemio Franchi mot Siena. Det kan inte Grella, Cardone och Castellini.
De var så nära en pinne mot Milan, men Massimo Paci tog några djupa andetag och vips var Pippo Inzaghi framme och knep hela potten. Rookie mistake mot Pippo.
Oddo imponerade i debuten.
:::: :::: ::::
Man kan bygga lag även utan pengar. Se på Lazio. Vilket verk! Inga större stjärnor men ett förbaskat bra lag. Palermo hade inte en suck, de ljusblå var alldeles för effektiva. Vad händer om Lazio når Champions League och får lite pengar att spendera? Faller hela grunden då?
:::: :::: ::::
Helgens hjälte: Michele Paolucci. Sexpoängsmatch i tabellens absoluta botten. Messina just under strecket mot Ascoli, sist och då sju poäng efter sina moståndare.
Med en minut kvar på klockan leder Messina med 1-0. Michele Paolucci lyckas få hårsvallet på bollen och kvitterar med en lobbnick, bara för att direkt få se Di Biagio utvisad lämna banan. I fjärde tilläggsminuten håller sig sen Paolucci framme igen och tofflar in segermålet, med en man mindre på banan. I en ohyggligt viktig match vänder han noll poäng till tre. Någon måste köpa filmrättigheterna!
:::: :::: ::::
Helgens mål: Fiorentinas segermål i det "svala" derbyt mot Livorno. Donadel lägger ut till Ujfalusi på kanten. Tjecken bredsidar på volley in ett inlägg som Toni med ett tillslag lägger upp för Jörgensen. Ett vristskott senare är matchen vunnen. [Länk till målet]
:::: :::: ::::
Tungviktsmöte i Serie B ikväll. Napoli-Genoa. Kan man hoppas att båda vinner? Egentligen spelar resultatet ingen roll, bara en kan ta en direktplats bakom Juve. Båda måste upp i Serie A. Tänk vilken liga vi kan få efter sommaren om Juve, Napoli och Genoa skulle ersätta Ascoli, Siena och Messina.
